När blir man för gammal för att tycka att det är tråkigt att träffa yngre?
Eller att diskutera politik?
Jag vet inte - men jag vet att det är roligt att vara med när yngre diskuterar. Själv är jag ju dels mest f.d., dels något av en politisk fornlämning men jag går gärna på möte med ungdomar.
Ett sådant var i dag årsmöte med Liberala studenter i Stockholm.
Det är ingen liten förening, 412 medlemmar, som alla andra föreningar med 0-1 miljon medlemmar med ungefär 20-30 aktiva.
Så har det varit, kan jag meddela, med få undantag så länge jag minns. Man kan ha 10.000-tals pappesmedlemmar, eller som Hem & Skola redvisade för några dagar sedan i TV 3.900 riktiga medlemmar och 40.000 redovisade: Det är alltid ändå något dussin eller två som drar det mesta av lasset.
Undantaget är de politiska partierna som i valrörelser mobiliserar 10.000-tals valarbete, och föreningar där närvaro krävs för aktivitetens utförande: simklubbar, brigdegäng, korpfotboll, orientering, körsång, golf och lite till.
Men överallt där ombud eller administration kan ersätta den enskildes personliga medverkan, blir det några dussin personer som gör nästan allt.
Men nu var det alltså Liberala studenter i Stockholm. Det stämmer: 412 medlemmar blir ett knappt tjog plus jag som är medlem i förbundet i dess upp- och nedgångar: från 1968 som medarbeterar/kassör för Liberal debatt till betalande eller icke betalande medlem 2010.
Nu väljs ny styrelse.
Caroline Le Lann Ross, KTH-are, blir ordförande, Mattias Holmqvist, vice ordförande.
Sedan beslutar man sig för sex ordinarei styelseledamöter och tre ersättare: Johan Edlund, Johan Lind, Karlbergskadetten Jonathan Berggren (som är lite ytligt bekant med min son), vidare Emanuel Welander, Isabel Sommerfeld (som gör comeback, hon - mycket bra jazzsångerska för övrigt - har varit med i Liberala studenter länge som bl.a. förbundets vice ordförande) och Emelie Thorleif.
Bland suppleanter är det majrotiet för läkare- eller läkarstuderande: Izabella Ganji, verksam vid Karolinska, och Cecilia Björklund, på fjärde året, samt Merike Gardner.
Till revisorer väljs Haedwig Kastenholm med Peter Olevik Dunder, nyblivet kommunalråd (fp) i Haninge, som ersättare.
Och valberedning?
Där stiger Patrik Krassén av efter bara fyra år och David Lindberg, tidigare ordförande tar vid, tillsammans med tre andra - att vara valberedare är ett jobb som är lätt när det finns goda kandidater, annars helt hopplöst, jag vet!
Och så minglar vi och disktuterar politik.
Det skulle de där 392 andra medlemmarna som inte kom, ha gillat,
För det är inte årsmöten som engagerar: Det är verksamhetens innehåll.
Summa summarum: En trevlig stund.
Glömde jag vem som var mötesordförande? Jo, Andreas Arvidsson, från Eksjö och senare student i Lund, precis som jag själv.
söndag 31 oktober 2010
31 okt: Den stora tystnaden
Det kanske är lite tjatigt med lokal politik men jag kan inte avhålla mig från att notera att sedan moderaterna, centerpartiet och kd ingick avtal om hur Danderyd skall styras 2011-2014 den 28 augusti har folkpartiet i Danderyd, socialdemokraterna i Danderyd och miljöpartiet i Danderyd lagt ut information på sina hemsidor om detta - medan det inte finns en rad om saken ännu fyra dagar efter det att avtalet undertecknats på moderaternas hemsida i Danderyd, centerns hemsida i Danderyd eller kristdemokraternas sida i Danderyd.
Får man upplysa de tre avtalsslutande partiernas om att fullmäktige - det nyvalda - träder i kraft den 1 november, i morgon, och har sitt första valmöte den 8 november.
Varför har partierna ingått detta avtal?
Låt mig spekulera?
1) De vill framför allt hålla folkpartiet i Danderyd utanför all makt, det är det viktigaste av allt
2) Moderaterna i Danderyd är lika makthungriga som socialdemokrater alltid är och ser val som en irriterande företeelse som det gäller att trixa sig förbi
3) Danderydscentern är trots hög svansföring sedan sexton eller snarare nitton år totalt oförmögna att ta ansvar för sin egen politik, ännu mindre för politisk framgång och avskyr politiskt ansvar, hellre ge hela makten - som man nu gör - till moderaterna
4) Kristdemokraterna - politikens jolle i Danderyd - kan endast, tror man, få inflytande i skydd av moderaterna - lite självständighet skulle nog inte skada!
Men viktigast av allt är: Se till att det framgångsrika folkpartiet inte får något inflytande!
Får man upplysa de tre avtalsslutande partiernas om att fullmäktige - det nyvalda - träder i kraft den 1 november, i morgon, och har sitt första valmöte den 8 november.
Varför har partierna ingått detta avtal?
Låt mig spekulera?
1) De vill framför allt hålla folkpartiet i Danderyd utanför all makt, det är det viktigaste av allt
2) Moderaterna i Danderyd är lika makthungriga som socialdemokrater alltid är och ser val som en irriterande företeelse som det gäller att trixa sig förbi
3) Danderydscentern är trots hög svansföring sedan sexton eller snarare nitton år totalt oförmögna att ta ansvar för sin egen politik, ännu mindre för politisk framgång och avskyr politiskt ansvar, hellre ge hela makten - som man nu gör - till moderaterna
4) Kristdemokraterna - politikens jolle i Danderyd - kan endast, tror man, få inflytande i skydd av moderaterna - lite självständighet skulle nog inte skada!
Men viktigast av allt är: Se till att det framgångsrika folkpartiet inte får något inflytande!
lördag 30 oktober 2010
30 okt: Opinionsförändring
Den första riktigt stora opinionsundersökningen efter valet publicerades i går. Det var Synovate som påvisade ny stor framgång (m), lite uppåt (fp), lite bakåt (c) och mer bakåt (kd), Man kan spåra kraftig taktikröstning på valdagen till centerns och kd:s fromma, vi liberaler förlorade mest.
Socialdemokraterna går bakåt, inte oväntat - men jag tycker ändå man skall säga att i nederlagets stund har Mona Sahlin - i motsats till Lars Ohly - visat sig vara en politiker som man kan ta på allvar. Ohly sätter alltid klasskampen och makten först, Sahlin Sverige.
Det blir skillnad.
Socialdemokraterna går bakåt, inte oväntat - men jag tycker ändå man skall säga att i nederlagets stund har Mona Sahlin - i motsats till Lars Ohly - visat sig vara en politiker som man kan ta på allvar. Ohly sätter alltid klasskampen och makten först, Sahlin Sverige.
Det blir skillnad.
29 okt: Mer lokalt
Någon information om den lokalt mycket sensationella uppgörelsen m/c i Danderyd finns inte på någon av dessa partiers hemsidor.
De är för övrigt inte uppdaterade i stort efter valet den 19 september 2010.
Danderydscentern är dock ett roligt parti: Man kallar sig "alternativet".
Till sig självt? Partiet som är både för och emot, varken eller eller? Grattis!
ABC i SvT rapporterade dock om att det har blivit ett helt nytt styre i Danderyd - man kunde tillagt att det enda riktiga oppositionspartiet är som tidigare folkpartiet. Vi vet vad vi vill, vi kan och vi kommer att göra Danderyd bättre.
Men nu skall moderaterna, centern och kd styra under fyra år.
Den fråga jag skall ställa 2014 är: Fick ni det bättre?
De är för övrigt inte uppdaterade i stort efter valet den 19 september 2010.
Danderydscentern är dock ett roligt parti: Man kallar sig "alternativet".
Till sig självt? Partiet som är både för och emot, varken eller eller? Grattis!
ABC i SvT rapporterade dock om att det har blivit ett helt nytt styre i Danderyd - man kunde tillagt att det enda riktiga oppositionspartiet är som tidigare folkpartiet. Vi vet vad vi vill, vi kan och vi kommer att göra Danderyd bättre.
Men nu skall moderaterna, centern och kd styra under fyra år.
Den fråga jag skall ställa 2014 är: Fick ni det bättre?
fredag 29 oktober 2010
28 okt: M+C i Danderyd = Sant!
Centerpartiet i Danderyd, som framställde sig som Moderata samlingspartiets i Danderyd främsta opponent i valrörelsen 2010, har gjort upp med Moderata samlingspartiet. Det skedde den 28 oktober.
Genom uppgörelsen, som från Centerpartiets håll beskrivs som att partiet fått igenom allt vad partiet önskat, tillförsäkras Moderata samlingspartiet i Danderyd tillsammans med dess samverkansparti sedan valet 2002 kristdemokraterna egen majoritet i kommunstyrelsen och alla kommunala nämnder i Danderyd.
Någon majoritet i fullmäktige kommer dock Moderata samlingspartiet och kristdemokraterna inte att ha. Det behövs ytterligare en röst. Den rösten är alltså Danderydscenterns.
Folkpartiets riksdagsledamot Gunnar Andrén var med vid folkpartiets styrelsemöte på torsdagskvällen (28 okt). Här hans rapport:
"Mitt under folkpartiets styrelsemöte i Danderyd den 28 oktober 2010 meddelade Danderydscenterns ordförande Siv Sahlström att centerpartiet i Danderyd slutit avtal med Moderata samlingspartiet i Danderyd om att styra Danderyd under den kommande fyraårsperioden.
Folkpartiet i Danderyd, företrätt av Jonas Uebel, gruppledare fullmäktigegruppen, och Bengt Sylvan, gruppledare kommunstyrelsen, hade så sent som den 27 oktober förhandlingar med Danderydscentern om politiken för att styra Danderyd under 2011-2014, detta enligt väljarutslaget den 19 september.
Förhandlingarna avbröts genom att Danderydscenterns två företrädare, Siv Sahlström och Patrik Nimmerstam, avlägsnade sig från förhandlingarna utan att motivera varför de lämnade folkpartiet ensamt.
Den 28 oktober kom förklaringen. Danderydscentern, som framställde sig självt som moderaternas största motståndare i valet 2010, har gjort upp om politiken de närmaste fyra åren via ett avtal med moderaterna.
Såvitt känt är kommer även kristdemokraterna att ingå i den styrande kartellen. Moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna har tillsammans 32 av fullmäktiges 45 mandat.
Enligt meddelande från centerpartiets Siv Sahlström till folkpartiets Bengt Sylvan har centerpartiet fått igenom alla sina krav i förhandlingarna med moderaterna. Om detta gäller även kravet på att Danderyd skall ha endast ett halvt kommunalråd, stora besparingar på administrationen och att alla viceordförandeposter skall tillfalla oppositionspartier är oklart - kanske har centerpartiet fått ge avkall på dessa tidigare oavvisliga krav.
Sammansättningen i kommunstyrelsen blir nu 10 m-c-kd, 2 fp och 1 s/mp.
Om centerpartiet tilldelas några framstående poster är i skrivande stund oklart. Folkpartiet har tidigare erbjudit centerpartiet ordförandeposten i kommunstyrelsen, ett beslut som haft stöd hos socialdemokraterna och milöjpartiet.
Den viktigaste konsekvensen av centerpartiets stöd till moderaterna är att m/kd får ensam majoritet i alla styrelse, inklusive kommunstyrelsen, trots att partierna i fullmäktige endast har 22 mandat av 45. För majoritet behövs ytterligare en röst, och nu har m/kd försäkrat sig om stöd i fyra år från de tio centerpartisterna.
Genom uppgörelsen, som från Centerpartiets håll beskrivs som att partiet fått igenom allt vad partiet önskat, tillförsäkras Moderata samlingspartiet i Danderyd tillsammans med dess samverkansparti sedan valet 2002 kristdemokraterna egen majoritet i kommunstyrelsen och alla kommunala nämnder i Danderyd.
Någon majoritet i fullmäktige kommer dock Moderata samlingspartiet och kristdemokraterna inte att ha. Det behövs ytterligare en röst. Den rösten är alltså Danderydscenterns.
Folkpartiets riksdagsledamot Gunnar Andrén var med vid folkpartiets styrelsemöte på torsdagskvällen (28 okt). Här hans rapport:
"Mitt under folkpartiets styrelsemöte i Danderyd den 28 oktober 2010 meddelade Danderydscenterns ordförande Siv Sahlström att centerpartiet i Danderyd slutit avtal med Moderata samlingspartiet i Danderyd om att styra Danderyd under den kommande fyraårsperioden.
Folkpartiet i Danderyd, företrätt av Jonas Uebel, gruppledare fullmäktigegruppen, och Bengt Sylvan, gruppledare kommunstyrelsen, hade så sent som den 27 oktober förhandlingar med Danderydscentern om politiken för att styra Danderyd under 2011-2014, detta enligt väljarutslaget den 19 september.
Förhandlingarna avbröts genom att Danderydscenterns två företrädare, Siv Sahlström och Patrik Nimmerstam, avlägsnade sig från förhandlingarna utan att motivera varför de lämnade folkpartiet ensamt.
Den 28 oktober kom förklaringen. Danderydscentern, som framställde sig självt som moderaternas största motståndare i valet 2010, har gjort upp om politiken de närmaste fyra åren via ett avtal med moderaterna.
Såvitt känt är kommer även kristdemokraterna att ingå i den styrande kartellen. Moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna har tillsammans 32 av fullmäktiges 45 mandat.
Enligt meddelande från centerpartiets Siv Sahlström till folkpartiets Bengt Sylvan har centerpartiet fått igenom alla sina krav i förhandlingarna med moderaterna. Om detta gäller även kravet på att Danderyd skall ha endast ett halvt kommunalråd, stora besparingar på administrationen och att alla viceordförandeposter skall tillfalla oppositionspartier är oklart - kanske har centerpartiet fått ge avkall på dessa tidigare oavvisliga krav.
Sammansättningen i kommunstyrelsen blir nu 10 m-c-kd, 2 fp och 1 s/mp.
Om centerpartiet tilldelas några framstående poster är i skrivande stund oklart. Folkpartiet har tidigare erbjudit centerpartiet ordförandeposten i kommunstyrelsen, ett beslut som haft stöd hos socialdemokraterna och milöjpartiet.
Den viktigaste konsekvensen av centerpartiets stöd till moderaterna är att m/kd får ensam majoritet i alla styrelse, inklusive kommunstyrelsen, trots att partierna i fullmäktige endast har 22 mandat av 45. För majoritet behövs ytterligare en röst, och nu har m/kd försäkrat sig om stöd i fyra år från de tio centerpartisterna.
Kommunalråd bli Olle Reicheberg (m).
Folkpartiet, som gick fram 4 procent i valet 2010 och fick åtta mandat mot tidigare sex, kommer att fortsätta som oppositionsparti."
torsdag 28 oktober 2010
28 okt: Storm i vattenglas
Jg har i dag besvarat tre enkäter, från Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Samtliga har undrat om vad jag anser om en politisk fråga, nej, förlåt, det frågar man aldrig om, man frågar alltid bara om man åkt taxi, varit där eller där, inte vad man har för åsikter och hur man agerar.
Om min 12 motioner har jag fått 0 frågor.
Däremot hade alla redaktionerna samma frågor idag: Har du låtit andra betala dina resor, vilka resor har du gjort som andra än riksdagen betalat, vad anser du om att riksdagsledamöter låter företag betala?
Nu har jag ju inte gjort några sådana resor.
Men räcker det?
Sitter jag inte i några bolagsstyrelser? Eller äger aktier? Bor kanske rent av i villa?
Jo, jag sitter sedan före 2000-talet någon gång i det helt passiva fp-företaget Tryckfrihet i Stockholm AB:s styrelse, det var aktiv fram till 2000 ungefär. Vidare sitter jag sedan 2001 i Liab Liberal Information AB - som utger tidningen NU Det liberala nyhetsmaganiset sedan 1983 - och är glad och stolt över det.
I Tryckfrihet i Stockholm har jag tagit emot 0 kr i styrelsearvode och alla andra ersättningar genom åren, jag har också fastställt aktieutdelningen till 0 kr.
I Liab Liberal Information AB har jag också tagit emot 0 kr i styrelsearvode och andra ersättnignar efter det att jag var verkställande direktör i bolaget 1989-2001 och hade min hela försörjning från företaget (men då satt jag inte i styrelsen). Dessvärre har Liab Liberal Information AB utdelat 0 kr i aktieutdelning sedan 1983, illa för jag äger ett antal av dess 13000 aktier.
För säkerhets skulle kanske jag bör påpeka att jag sedan den 10 oktober 2002 - tror jag datumet var, den dag jag invaldes i skatteutskottet - inte gjort en enda aktieaffär som inte förordats av bolags olika styrelser.
Om min 12 motioner har jag fått 0 frågor.
Däremot hade alla redaktionerna samma frågor idag: Har du låtit andra betala dina resor, vilka resor har du gjort som andra än riksdagen betalat, vad anser du om att riksdagsledamöter låter företag betala?
Nu har jag ju inte gjort några sådana resor.
Men räcker det?
Sitter jag inte i några bolagsstyrelser? Eller äger aktier? Bor kanske rent av i villa?
Jo, jag sitter sedan före 2000-talet någon gång i det helt passiva fp-företaget Tryckfrihet i Stockholm AB:s styrelse, det var aktiv fram till 2000 ungefär. Vidare sitter jag sedan 2001 i Liab Liberal Information AB - som utger tidningen NU Det liberala nyhetsmaganiset sedan 1983 - och är glad och stolt över det.
I Tryckfrihet i Stockholm har jag tagit emot 0 kr i styrelsearvode och alla andra ersättningar genom åren, jag har också fastställt aktieutdelningen till 0 kr.
I Liab Liberal Information AB har jag också tagit emot 0 kr i styrelsearvode och andra ersättnignar efter det att jag var verkställande direktör i bolaget 1989-2001 och hade min hela försörjning från företaget (men då satt jag inte i styrelsen). Dessvärre har Liab Liberal Information AB utdelat 0 kr i aktieutdelning sedan 1983, illa för jag äger ett antal av dess 13000 aktier.
För säkerhets skulle kanske jag bör påpeka att jag sedan den 10 oktober 2002 - tror jag datumet var, den dag jag invaldes i skatteutskottet - inte gjort en enda aktieaffär som inte förordats av bolags olika styrelser.
27 okt Att visa integritet
Tydligen har moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten blivit bjuden på och accepterat en resa till Frankrike för att se på energisnåla bilar.
Det är ett angeläget ärende, politiker - även jag, under ständig utbildning - måste kunna ta reda på och besöka platser utanför den närmaste ringlinjen.
Men om jag varit i hennes ställe skulle jag sett till att riksdagen betalade resan.
Jag har ju själv varit i samma situation flera gånger - men alltid sett till att skattebetalarna står för notan, det må ha gällt kommunbesök, företagsbesök eller t.ex. Vattenfall.
Sedan 2002 har jag också tagit emot 0 kr från andra än skattebetalarna.
Det innebär att jag också avstår från arvoden som andra får.
Men det gör att man inte behöver bekymra sig.
Fler borde göra som jag.
Och, kan jag tillägga: I Drottningholmsteaternas styrelse, eller nämnd som det heter, uppgår arvodet till 0 kr/år. Det är bara kostnader förenade med det uppdraget - men det är viktigt och trevligt att få vara med och se till att det kulturarvet drivs vidare med största intensitet.
Men rik blir man inte i pekuniär mening av sådana uppdrag.
Det är ett angeläget ärende, politiker - även jag, under ständig utbildning - måste kunna ta reda på och besöka platser utanför den närmaste ringlinjen.
Men om jag varit i hennes ställe skulle jag sett till att riksdagen betalade resan.
Jag har ju själv varit i samma situation flera gånger - men alltid sett till att skattebetalarna står för notan, det må ha gällt kommunbesök, företagsbesök eller t.ex. Vattenfall.
Sedan 2002 har jag också tagit emot 0 kr från andra än skattebetalarna.
Det innebär att jag också avstår från arvoden som andra får.
Men det gör att man inte behöver bekymra sig.
Fler borde göra som jag.
Och, kan jag tillägga: I Drottningholmsteaternas styrelse, eller nämnd som det heter, uppgår arvodet till 0 kr/år. Det är bara kostnader förenade med det uppdraget - men det är viktigt och trevligt att få vara med och se till att det kulturarvet drivs vidare med största intensitet.
Men rik blir man inte i pekuniär mening av sådana uppdrag.
16 okt: Kör fel, hamnar rätt
Jag skall medverka vid Sjöfartsforum 2010, ett arrangemang för äldre fartyg, både segelfartyg och motorfartyg.
Tar bilen till Sjöhistoriska, betalar 30 kr - och upptäcker i entrén att mötet är på Vasamuseet. Det är kvällsevenemanget som är på Sjöhistoriska.
Så det blir att köra vidare, ringer i hast Fredrik Bergkvist som berättar att man tar paus tills jag kommer fram, förargligt. Dessutom jättesvårt att få parkering vid Vasamuseet - jag betalar till slut 40 kr och tas emot hjärtligt av de församlade.
Jag berättar utförligt om de aktioner som jag och Lars Hjälmered gjort för att se till att det stora intresse som finns för att bevara den kulturskatt som äldre fartyg är kan genomföras utan att nyare tiders regelverk sätter käppar i hjulen. Jag uppehåller mig särskilt vid s/s Blidösund som jag ju har väckt många motioner om - fartygets ägare Philip Ronne är i publiken och berättar än mer.
Om kvällen deltar jag i Sjöfartshistoriska museets mottagning och köper också en trevlig båtbok med planscher över alla Atlantångare från forna tider.
Tar bilen till Sjöhistoriska, betalar 30 kr - och upptäcker i entrén att mötet är på Vasamuseet. Det är kvällsevenemanget som är på Sjöhistoriska.
Så det blir att köra vidare, ringer i hast Fredrik Bergkvist som berättar att man tar paus tills jag kommer fram, förargligt. Dessutom jättesvårt att få parkering vid Vasamuseet - jag betalar till slut 40 kr och tas emot hjärtligt av de församlade.
Jag berättar utförligt om de aktioner som jag och Lars Hjälmered gjort för att se till att det stora intresse som finns för att bevara den kulturskatt som äldre fartyg är kan genomföras utan att nyare tiders regelverk sätter käppar i hjulen. Jag uppehåller mig särskilt vid s/s Blidösund som jag ju har väckt många motioner om - fartygets ägare Philip Ronne är i publiken och berättar än mer.
Om kvällen deltar jag i Sjöfartshistoriska museets mottagning och köper också en trevlig båtbok med planscher över alla Atlantångare från forna tider.
15 okt: En vanlig dag
En ovanlig dag - eller en vanlig dag.
Arbet i riksdagen.
Bara två möten.
Inga interpellationer i kammaren.
Det har varit ett så intensivt år att det känna ovanligt att det är en vanlig dag.
Förbereder dock lördagens möten.
Arbet i riksdagen.
Bara två möten.
Inga interpellationer i kammaren.
Det har varit ett så intensivt år att det känna ovanligt att det är en vanlig dag.
Förbereder dock lördagens möten.
torsdag 14 oktober 2010
14 okt: Thomas Bodström: En fråga för väljarna
Jag anser att riksdagens styrelse fattat ett helt felaktigt beslut om Thomas Bodström och dennes tjänstledighetsansökan.
Jag anser att den borde ha bifallits.
Min mening, vilken jag meddelat fp-gruppledaren Johan Pehrson som i sin tur fått helt andra signaler från folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd - men i folkpartiet behöver inte alla tycka lika - är att frågan om någon skall vara närvarande eller inte i riksdagen inte är en sak för andra i riksdagen att besluta om, inte ens talmannen eller någon riksdagsstyrelse. Det är en sak mellan riksdagsledamoten och väljarna.
Skall talmannen ibland också förbjuda ledamöter att byta parti?
Eller rent av åsikt?
Det regelsystem som byggts upp av riksdagsstyrelsen är administrationsstyrt, och jag förstår varför. Det är viktigt att man inte är riksdagsman ena dagen och inte den andra. Men Bodström tvingas nu hem inte av någon lagregel utan av ett system där kollegor beslutar.
I stället borde vi ett system, lagreglerat, som gör att man utöver vid långvarig sjukdom kan ansökan om ledighet utan angivnade av orsak i längre perioder, kanske sex månader eller ett år. Det skall då framgå att man begär sådan tjänsledighet, kanske för studier, segla jorden runt, skriva romaner, sitta i fängelse eller domstol eller passa barn, allt är detta fråga om personens personliga ansvar inför väljarna.
Själv är jag flitig i riksdagen och har aldrig tänkt ta ledigt, men Bodströms ansökan borde - om den ens behövts - ha beviljats.
Det verkligt allvarliga med Bodström inträffade förra mandatperioden och det var när han själv råkade vara i riksdagen och deltog i beslut som gällde processrätten, dvs i frågor där uppenbart jäv föreligger.
Det är lika omdömeslöst som om jag som ledamot i skatteutskottet skulle starta rådgivningsbyrå i skatteplanering eller aktieplacering, för mig absolut otänkbart.
Riksdagsstyrelsen har inte träffat ett bra beslut om Tomas Bodström.
Hans omdömeslöshet måste väljarna ta ställning till, inte riksdagsstyrelsen.
Sedan kan hans väljare bedöma hans skäl för bortovaro.
Jag anser att den borde ha bifallits.
Min mening, vilken jag meddelat fp-gruppledaren Johan Pehrson som i sin tur fått helt andra signaler från folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd - men i folkpartiet behöver inte alla tycka lika - är att frågan om någon skall vara närvarande eller inte i riksdagen inte är en sak för andra i riksdagen att besluta om, inte ens talmannen eller någon riksdagsstyrelse. Det är en sak mellan riksdagsledamoten och väljarna.
Skall talmannen ibland också förbjuda ledamöter att byta parti?
Eller rent av åsikt?
Det regelsystem som byggts upp av riksdagsstyrelsen är administrationsstyrt, och jag förstår varför. Det är viktigt att man inte är riksdagsman ena dagen och inte den andra. Men Bodström tvingas nu hem inte av någon lagregel utan av ett system där kollegor beslutar.
I stället borde vi ett system, lagreglerat, som gör att man utöver vid långvarig sjukdom kan ansökan om ledighet utan angivnade av orsak i längre perioder, kanske sex månader eller ett år. Det skall då framgå att man begär sådan tjänsledighet, kanske för studier, segla jorden runt, skriva romaner, sitta i fängelse eller domstol eller passa barn, allt är detta fråga om personens personliga ansvar inför väljarna.
Själv är jag flitig i riksdagen och har aldrig tänkt ta ledigt, men Bodströms ansökan borde - om den ens behövts - ha beviljats.
Det verkligt allvarliga med Bodström inträffade förra mandatperioden och det var när han själv råkade vara i riksdagen och deltog i beslut som gällde processrätten, dvs i frågor där uppenbart jäv föreligger.
Det är lika omdömeslöst som om jag som ledamot i skatteutskottet skulle starta rådgivningsbyrå i skatteplanering eller aktieplacering, för mig absolut otänkbart.
Riksdagsstyrelsen har inte träffat ett bra beslut om Tomas Bodström.
Hans omdömeslöshet måste väljarna ta ställning till, inte riksdagsstyrelsen.
Sedan kan hans väljare bedöma hans skäl för bortovaro.
6 okt: Första riksdagsdebatten
Första "riktiga" riksdagsdagen. Med första debatten. Ärendena handlar om närhetsprincipen, det som på svenska brukar kallas subsidaritetsprincipen för att alla skall förstå.
Vi som var med redan på den gamla goda tiden - alltså före den 19 september då de rödgröna fortfarande hoppades att väljarna skulle gilla dem lika mycket som de röda hallon man äter upp så fort man kan - har förberett ärendena FiU42 och FiU43.
Först talar Monica Green (s), därpå Lars Elinderson (m) och sedan jag.
Kammaren är välbesatt denna onsdag vid 14-tiden. Så här säger jag:
Herr talman!
Jag vill allra först säga att det är oerhört roligt att se så många ledamöter samlade till ett sådant här ärende.
Det är inte vanligt, kan jag säga för Raimo Pärssinen och många andra, när vi diskuterar EU-frågor.
Nu gäller frågan ett EU-direktiv, att det ska ändras i investerarskyddsdirektivet och i insättningsgarantisystemen.
Det som gett möjlighet för riksdagen att över huvud taget diskutera frågan är antagandet av det nya Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009. De som var emot fördraget, och det fanns ju en del sådana, ska med glädje notera att vi nu kan påverka EU-parlamentet och kommissionen direkt, utan att gå via regeringen.
Det smärtar mig en smula att behöva påtala för Monica Green att gången i detta ärende varit den att utskottet frågat regeringen om dess synpunkter. Därmed prövas, precis som Lars Elinderson sade, subsidiaritetsprincipen av riksdagen och inte av regeringen.
Det är riktigt att regeringen i en promemoria den 24 september anslutit sig till den, men regeringen har inte haft att pröva denna fråga. Den har prövat frågan i sak.
Jag vill gärna för kammarens protokolls skull, herr talman, läsa ur faktapromemoria 2009/10:121 från Finansdepartementet från den 24 september 2010.
Där står under rubriken 2.1 Preliminär svensk ståndpunkt:
”Regeringen har invändningar mot lånemekanismen och anser att den bör utgå. Det bör vara varje medlemsstats åtagande att garantera respektive lands insättningsgarantisystem.”
Det är precis detta det handlar om. Ytterst handlar det om den garanti som vi som medborgare i det här landet har mot våra bankers kunder, men inte mot andra länders bankkunder.
Mot bakgrund av den stora kris som varit i många banker är det förståeligt att man tycker att vi ska disponera svenska kronor. Annars vore det ungefär som att vi skulle ha skickat i väg en massa pengar med Saab till Detroit. Vi ska inte använda svenska skattebetalares medel till sådant.
Här handlar närhetsprincipen, subsidiaritetsprincipen, om att svenska skattekronor bara ska gå till svenska insättare. Det är tydligt redovisat och därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget från finansutskottet, som jag tror kommer att vara mycket gynnsamt för svenska skattebetalare.
Vi kommer med detta yttrande till EU-kommissionen att tydliggöra att den svenska riksdagen inte vill att en enda svensk skattekrona ska gå till några andra länders banker.
Slut på anföranandet.
Sedan yttrade sig även Emma Henriksson (kd) och Kent Ekeroth (sd), den senare som något märkligt eftersom det partiet är emot svenskt EU-medlemskap anslutande sig till de yttranden vid avgivit.
Sd är ett obegripligt parti. Nu intar man samma ståndpunkt i EU-frågan som vänsterpartiet: Vi skall vara med i EU och göra det bättre ända tills vi går ur.
Vi som var med redan på den gamla goda tiden - alltså före den 19 september då de rödgröna fortfarande hoppades att väljarna skulle gilla dem lika mycket som de röda hallon man äter upp så fort man kan - har förberett ärendena FiU42 och FiU43.
Först talar Monica Green (s), därpå Lars Elinderson (m) och sedan jag.
Kammaren är välbesatt denna onsdag vid 14-tiden. Så här säger jag:
Herr talman!
Jag vill allra först säga att det är oerhört roligt att se så många ledamöter samlade till ett sådant här ärende.
Det är inte vanligt, kan jag säga för Raimo Pärssinen och många andra, när vi diskuterar EU-frågor.
Nu gäller frågan ett EU-direktiv, att det ska ändras i investerarskyddsdirektivet och i insättningsgarantisystemen.
Det som gett möjlighet för riksdagen att över huvud taget diskutera frågan är antagandet av det nya Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009. De som var emot fördraget, och det fanns ju en del sådana, ska med glädje notera att vi nu kan påverka EU-parlamentet och kommissionen direkt, utan att gå via regeringen.
Det smärtar mig en smula att behöva påtala för Monica Green att gången i detta ärende varit den att utskottet frågat regeringen om dess synpunkter. Därmed prövas, precis som Lars Elinderson sade, subsidiaritetsprincipen av riksdagen och inte av regeringen.
Det är riktigt att regeringen i en promemoria den 24 september anslutit sig till den, men regeringen har inte haft att pröva denna fråga. Den har prövat frågan i sak.
Jag vill gärna för kammarens protokolls skull, herr talman, läsa ur faktapromemoria 2009/10:121 från Finansdepartementet från den 24 september 2010.
Där står under rubriken 2.1 Preliminär svensk ståndpunkt:
”Regeringen har invändningar mot lånemekanismen och anser att den bör utgå. Det bör vara varje medlemsstats åtagande att garantera respektive lands insättningsgarantisystem.”
Det är precis detta det handlar om. Ytterst handlar det om den garanti som vi som medborgare i det här landet har mot våra bankers kunder, men inte mot andra länders bankkunder.
Mot bakgrund av den stora kris som varit i många banker är det förståeligt att man tycker att vi ska disponera svenska kronor. Annars vore det ungefär som att vi skulle ha skickat i väg en massa pengar med Saab till Detroit. Vi ska inte använda svenska skattebetalares medel till sådant.
Här handlar närhetsprincipen, subsidiaritetsprincipen, om att svenska skattekronor bara ska gå till svenska insättare. Det är tydligt redovisat och därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget från finansutskottet, som jag tror kommer att vara mycket gynnsamt för svenska skattebetalare.
Vi kommer med detta yttrande till EU-kommissionen att tydliggöra att den svenska riksdagen inte vill att en enda svensk skattekrona ska gå till några andra länders banker.
Slut på anföranandet.
Sedan yttrade sig även Emma Henriksson (kd) och Kent Ekeroth (sd), den senare som något märkligt eftersom det partiet är emot svenskt EU-medlemskap anslutande sig till de yttranden vid avgivit.
Sd är ett obegripligt parti. Nu intar man samma ståndpunkt i EU-frågan som vänsterpartiet: Vi skall vara med i EU och göra det bättre ända tills vi går ur.
13 okt: Chilejubel
En sådan här dag måste man jubla: 33 gruvarbetare i Chile räddas.
Jag tror alla blir lite rörda.
Jag tror alla blir lite rörda.
5 okt: Mer firande
Det är ju mycket firande denna dag. Vid 18-tiden är det samling i folkpartiets klubbrum där man får äta och dricka mer, nu serveras det snittar och Jan Björklund talar till oss. Det är feststämning - och lite av gemensam promenad till Konserthuset där Stefan Forsberg än en gång skall underhålla riksdagen vid dess öppnande med kunglig festivitas.
Jag känner ju Stefan och hans hustru ganska väl sedan vår Samuel och deras Amanda gick i samma klass i Adolf Fredriks musikklasser.
Nu blir det på nytt musik på ett fantastiskt underhållande sätt.
Fyra stjärnor minst, den femte delades ut den 18 juni inför prinsessbröllopet, det var en ännu hälftigare föreställning.
Stefan Forsberg - Sveriges ledande underhållare, i Sten Bromans klass fast helt annorlunda.
Jag känner ju Stefan och hans hustru ganska väl sedan vår Samuel och deras Amanda gick i samma klass i Adolf Fredriks musikklasser.
Nu blir det på nytt musik på ett fantastiskt underhållande sätt.
Fyra stjärnor minst, den femte delades ut den 18 juni inför prinsessbröllopet, det var en ännu hälftigare föreställning.
Stefan Forsberg - Sveriges ledande underhållare, i Sten Bromans klass fast helt annorlunda.
5 okt: Högtidiligt öppnande
Jag tar med mig Christoffer Jönsson från LU:s förbundsstyrelse till det högtidliga öppnande. Familjen avstår, Gunnela, Malin, Alexander, Samuel och kusinen Cecilia har alla tidigare varit med.
Det är roligast en gång -högtidigligt varje gång men rutin.
Denna gång är det många nya, kungen är lätt försenad - och sedan blir det som vanligt musik, pompa och ståt, kungligt öppnande av riksdagen och tal av statsministern.
Man märker att det inte är Ingemar Eliasson som har skrivit kungens öppningstal, det är inget fel på det men den lyftning som Ingemar kunde ge kungens tal, saknas denna gång.
Statsministern framträder med stor säkerhet som vanligt och har ett långt, långt tal som gör att om man inte väntade på vad som skall berättas om regeringen, så hade man lätt kunnat slumra till.
Jag noterar att Tobias Krantz saknas bland de närvarande statsråden. Det är också ett besked. Vem i stället? Erik Ullenhag - som sitter bakom mig - har det ryktats. Det bär nu sannolikhetens prägel.
Med detta avstånd, en meter bakom, till statsrådet Ullenhag, blir jag först att gratulera honom till upphöjelsen.
Och skall nu sanningen fram har jag redan på förmiddagen fått sådana indikationer på att detta skall inträffa att jag ringt till Anna SteeleKarlström, kommunalråd i Tyresö, och sagt att hon med all säkerhet kommer att bli riksdagsledamot.
Hon vågar inte tro på det - men jag ringer igen från plenisalen och bekräftar.
Men då har Margareta Bosved redan varit snabbare!!!
Nu blir det mingel i sammanbidningsbanan. Dock utan mat och vin men riktligt med vatten för min del.
Samt samtal med Per Gahrton och fler till, Per har numera en massa konstiga åsikter men som person har jag aldrig stuckit under stol med att jag tycker att han är trevlig.
Hans ambivalenta förhållande till sitt gamla parti - folkpartiet - tror jag mest varit en börda för honom själv, en sorts självförnekelse av sin egen historia.
Det är roligast en gång -högtidigligt varje gång men rutin.
Denna gång är det många nya, kungen är lätt försenad - och sedan blir det som vanligt musik, pompa och ståt, kungligt öppnande av riksdagen och tal av statsministern.
Man märker att det inte är Ingemar Eliasson som har skrivit kungens öppningstal, det är inget fel på det men den lyftning som Ingemar kunde ge kungens tal, saknas denna gång.
Statsministern framträder med stor säkerhet som vanligt och har ett långt, långt tal som gör att om man inte väntade på vad som skall berättas om regeringen, så hade man lätt kunnat slumra till.
Jag noterar att Tobias Krantz saknas bland de närvarande statsråden. Det är också ett besked. Vem i stället? Erik Ullenhag - som sitter bakom mig - har det ryktats. Det bär nu sannolikhetens prägel.
Med detta avstånd, en meter bakom, till statsrådet Ullenhag, blir jag först att gratulera honom till upphöjelsen.
Och skall nu sanningen fram har jag redan på förmiddagen fått sådana indikationer på att detta skall inträffa att jag ringt till Anna SteeleKarlström, kommunalråd i Tyresö, och sagt att hon med all säkerhet kommer att bli riksdagsledamot.
Hon vågar inte tro på det - men jag ringer igen från plenisalen och bekräftar.
Men då har Margareta Bosved redan varit snabbare!!!
Nu blir det mingel i sammanbidningsbanan. Dock utan mat och vin men riktligt med vatten för min del.
Samt samtal med Per Gahrton och fler till, Per har numera en massa konstiga åsikter men som person har jag aldrig stuckit under stol med att jag tycker att han är trevlig.
Hans ambivalenta förhållande till sitt gamla parti - folkpartiet - tror jag mest varit en börda för honom själv, en sorts självförnekelse av sin egen historia.
5 okt: Till och från Storkyrkan - skymf av egna ideal
Jag avstår som vanligt att själv gå till Storkyrkan, i stället fotograferar jag flitigt många som går det.
Jag noterar att sverigedemokraterna går i samlad tropp, det är lite nurnbergskt över deras sätt att marschera, osvenskt.
Jag tar några kul bilder också.
---
Efter ett tag kommer sd i samlad tropp tillbaka - det har jag inga bilder på. Men tydligen har Stockholms biskop Brunne sagt något om männniskans likhet som inte behagat några av partiets företrädare - så man har demonstrativt lämnat kungen, regeringen, biskopen och övriga ledamöter mitt under predikan.
Barnsligt. Löjligt. Omoget.
Partiet söker slå vakt om sin martyrgloria på alla de sätt.
Det kommer inte att lyckas.
Nu skymfar man sina egna ideal och väljare.
Sådana här demonstrationer, som ju inte är tomme, är ovärdigt folkvalda.
Jag noterar att sverigedemokraterna går i samlad tropp, det är lite nurnbergskt över deras sätt att marschera, osvenskt.
Jag tar några kul bilder också.
---
Efter ett tag kommer sd i samlad tropp tillbaka - det har jag inga bilder på. Men tydligen har Stockholms biskop Brunne sagt något om männniskans likhet som inte behagat några av partiets företrädare - så man har demonstrativt lämnat kungen, regeringen, biskopen och övriga ledamöter mitt under predikan.
Barnsligt. Löjligt. Omoget.
Partiet söker slå vakt om sin martyrgloria på alla de sätt.
Det kommer inte att lyckas.
Nu skymfar man sina egna ideal och väljare.
Sådana här demonstrationer, som ju inte är tomme, är ovärdigt folkvalda.
5 oktober: Högtidligt öppnande
I dag skall det bli Riksdagens högtidliga öppnande. För mig är det nionde gången som ledamot, det känns likväl spännande och just högtidligt.
Särskilt spännande är det ju vem som skall tillhöra den nya regeringen. Det får vi reda på vid 14.30-tiden.
Jag tror att folkpartiet och centern får behålla fyra ministrar, kd tre - men att regeringen ökar med kanske två ministrar.
Vi får se om jag får rätt.
Särskilt spännande är det ju vem som skall tillhöra den nya regeringen. Det får vi reda på vid 14.30-tiden.
Jag tror att folkpartiet och centern får behålla fyra ministrar, kd tre - men att regeringen ökar med kanske två ministrar.
Vi får se om jag får rätt.
4 okt: Sammanträde med NU
Från tredje vice talmannen en rask promenad genom hela riksdagen till möte i Liabs styrelse.
Liab?
Jo, det är Liab Liberal Information AB som sedan den 22 september 1985 ger ut tidningen NU Det liberala nyhetsmagasinet, grundat av Lars Leijonborg. Jag sitter i styrelsen sedan början av 2000-talet, var ju både chefredaktör och verkställande direktör 1989-2001, alltså nära tidningens halva livstid.
Att den lever - det är ett under, den har överlevt både Lars Leijonborg och mig, vad mer kan man begära?!
Till min annonschef Eva Bosved brukade jag ofta säga att NU kommer att överleva massor med nystartade tidningar med långt mer kapital bakom sig. Jag har fått rätt. Varför? Jo, vi har en idé bakom tidningen som bär långt: att göra Sverige lite mer liberalt genom att göra en tidning som beskriver politik i allmänhet och folkpartiet i synnerhet utifrån idén om att frihet är något gott som vi kan dela med oss mer av och som alltid är ett mål för alla att sträva efter. Det är med Karin Boyes ord inte framkomsten som är målet utan resan dit. NU går numera bra, det är ingen tillfällighet: Tidningen är en idé, ett projekt.
Vi beslutar förstås kloka saker - tror jag - även om jag inte begriper varför Nubbs skall läggas ner, tydligen nästa år.
Jag antecknar här och nu - eftersom jag startade BBS-en 1994 med hjälp av Jonny Andersen - att det är Liab Liberal Infórmation AB som äger domännamnet liberal.se, sedan får folkpartiet gärna starta folkpartiet.se och driva det namnet.
Det är stor skillnad: Det finns, sade jag redan 1994, många fler liberaler än folkpartister.
Ordförande i NU:s bolagsstyrelse är Christer Nylander, Kristianstad, övriga ledamöter är Kristina Malmnäs, Katrineholm, Susann Torgerson, Stockholm, Margareta Bosved, Stockholm, Bertil Östberg, Lidingö, Anders Wettergren, Göteborg, Åsa Malmström, Arbrå, och jag själv, verkställande direktör är Jan Fröman, Nacka.
Vi har nog våra brister, men vi kan ge ut ett liberalt veckomagasin. Vi är inne på 26:e årgången, tror jag.
Liab?
Jo, det är Liab Liberal Information AB som sedan den 22 september 1985 ger ut tidningen NU Det liberala nyhetsmagasinet, grundat av Lars Leijonborg. Jag sitter i styrelsen sedan början av 2000-talet, var ju både chefredaktör och verkställande direktör 1989-2001, alltså nära tidningens halva livstid.
Att den lever - det är ett under, den har överlevt både Lars Leijonborg och mig, vad mer kan man begära?!
Till min annonschef Eva Bosved brukade jag ofta säga att NU kommer att överleva massor med nystartade tidningar med långt mer kapital bakom sig. Jag har fått rätt. Varför? Jo, vi har en idé bakom tidningen som bär långt: att göra Sverige lite mer liberalt genom att göra en tidning som beskriver politik i allmänhet och folkpartiet i synnerhet utifrån idén om att frihet är något gott som vi kan dela med oss mer av och som alltid är ett mål för alla att sträva efter. Det är med Karin Boyes ord inte framkomsten som är målet utan resan dit. NU går numera bra, det är ingen tillfällighet: Tidningen är en idé, ett projekt.
Vi beslutar förstås kloka saker - tror jag - även om jag inte begriper varför Nubbs skall läggas ner, tydligen nästa år.
Jag antecknar här och nu - eftersom jag startade BBS-en 1994 med hjälp av Jonny Andersen - att det är Liab Liberal Infórmation AB som äger domännamnet liberal.se, sedan får folkpartiet gärna starta folkpartiet.se och driva det namnet.
Det är stor skillnad: Det finns, sade jag redan 1994, många fler liberaler än folkpartister.
Ordförande i NU:s bolagsstyrelse är Christer Nylander, Kristianstad, övriga ledamöter är Kristina Malmnäs, Katrineholm, Susann Torgerson, Stockholm, Margareta Bosved, Stockholm, Bertil Östberg, Lidingö, Anders Wettergren, Göteborg, Åsa Malmström, Arbrå, och jag själv, verkställande direktör är Jan Fröman, Nacka.
Vi har nog våra brister, men vi kan ge ut ett liberalt veckomagasin. Vi är inne på 26:e årgången, tror jag.
4 okt: Övriga val - och samal med Liselott Hagberg
Efter en timme återupptas riksdagsarbetet och alla andra procedurer stökas över på någon dryg kvart, nä, fem minuter.
Själv skyndar jag till tredje vice talmannen för att diskutera en fråga som aktualiserats av partiledaren Jan Björklund som var inne hos mig en stund på förmiddagen och ville att Liselott Hagberg och jag skulle hantera utan att andra får reda på vad det handlar om eller när något skulle inträffa. Så får det bli - jag och Liselott funderar fram och tillbaka och efter en timme är vi klara men under den tiden har Liselott också hunnit bli officiellt fotograferad tillsammans med övriga talmanspresidiet.
Jag är förresten glad som en speleman över att att Liselott Hagberg återvalts som vice talman, dels för att hon är en god vän, dels för att hon är så kompetent, dels för att hon är en så utmärkt företrädare för Sveriges riksdag och dels för att jag inser att många andra, som jag själv, aldrig skulle stå ut med att ha så mycket representation och middagar och träffa den ena eller andra officiella representanten.
En synpunkt har jag på tredje vice talmannens rum: Sprickorna i taket bör lagas under denna mandatperiod!
Själv skyndar jag till tredje vice talmannen för att diskutera en fråga som aktualiserats av partiledaren Jan Björklund som var inne hos mig en stund på förmiddagen och ville att Liselott Hagberg och jag skulle hantera utan att andra får reda på vad det handlar om eller när något skulle inträffa. Så får det bli - jag och Liselott funderar fram och tillbaka och efter en timme är vi klara men under den tiden har Liselott också hunnit bli officiellt fotograferad tillsammans med övriga talmanspresidiet.
Jag är förresten glad som en speleman över att att Liselott Hagberg återvalts som vice talman, dels för att hon är en god vän, dels för att hon är så kompetent, dels för att hon är en så utmärkt företrädare för Sveriges riksdag och dels för att jag inser att många andra, som jag själv, aldrig skulle stå ut med att ha så mycket representation och middagar och träffa den ena eller andra officiella representanten.
En synpunkt har jag på tredje vice talmannens rum: Sprickorna i taket bör lagas under denna mandatperiod!
4 okt:Övriga val och paus
Så vidtog val till första vice talman där gruppledaren Sven-Erik Österberg (s) lanserade Susanne Eberstein (s) från Sundsvall. Hon är noga med sitt uttal, ingen tysk diftong, men det klarade inte Sahlin som en gång sade "eberschtajn", en gång "eberschtejn". Eberstein har ofta varit stingslig och tycks ha samma behov som en gång Olof Palme att alltid framhäva att hon är renlärig socialdemokrat av börd; det blir ofta inte trovärdigt. I skatteutskottet, där hon ett tag var ordförande och jag vice ordförande, hade hon samma attityd: frän mot alla som ifrågasatte de motiv som anfördes. Jag hoppas - och tror också - att hon blir bra som vice talman, hon har i EU-nämndssammanhang visat - det har jag själv noterat och berömt henne för - god förmåga att hantera komplicerade frågor och lett sådana sammanträden alldeles utmärkt.
Valet av Eberstein sker med acklamation.
Sedan blir det val med slutna sedlar igen mellan Ulf Holm (mp) och en Mikael Jansson (sd) som föreslås av partisekreteraren Björn Söder (sd) med den kostliga motiveringen att sd utgör det tredje största blocket i riksdagen.
- Och vem samverkar i det blocket? Jo, sd med sd.
Rena snurren!
Hur skall detta gå?
Sd-företrädaren får 20 röster, Holm 328.
Liselott Hagberg (fp) väljs om som tredje vice talman.
Sedan blir det en timmes paus efter att en valberedning utsetts.
Jag går och äter lunch med Torkild Strandberg och Christer Nylander, goda vänner från Skåne.
Torkilds telefon ringer oavbrutet - han skall samtidigt leda sitt Landskrona och gör det med stor säkerhet. Där - men inte i övriga Sverige - har sd bekämpats med exakt rätt metod: att angripa de problem som sd pekat på och kultureliten pekat finger åt.
Valet av Eberstein sker med acklamation.
Sedan blir det val med slutna sedlar igen mellan Ulf Holm (mp) och en Mikael Jansson (sd) som föreslås av partisekreteraren Björn Söder (sd) med den kostliga motiveringen att sd utgör det tredje största blocket i riksdagen.
- Och vem samverkar i det blocket? Jo, sd med sd.
Rena snurren!
Hur skall detta gå?
Sd-företrädaren får 20 röster, Holm 328.
Liselott Hagberg (fp) väljs om som tredje vice talman.
Sedan blir det en timmes paus efter att en valberedning utsetts.
Jag går och äter lunch med Torkild Strandberg och Christer Nylander, goda vänner från Skåne.
Torkilds telefon ringer oavbrutet - han skall samtidigt leda sitt Landskrona och gör det med stor säkerhet. Där - men inte i övriga Sverige - har sd bekämpats med exakt rätt metod: att angripa de problem som sd pekat på och kultureliten pekat finger åt.
4 okt: Minst en röd
Resultatet av talmansvalet var intressant: 347 avgivna röster, Tomas Bodström var i USA, en v-företrädare på toaletten. Nu blev det 194-173.
Det innebär att det behövde 174 röster för att bli vald, det räcker med majoritet av de röstande, om någon av de frånvarande varit närvarande hade det behövts 175 röster.
Efter m (107), fp (25), c (24) och kd (19) tillsammans har 173 röster och sverigdemokraterna 20, kan de tillsammans ha fått högst 193 röster.
Nu blev det 194 gånger som Mona Sahlin fick ropa ut namnet Per Westerberg sedan Peter Eriksson brutit kuverten och överlämnat valsedlarna.
En ledamot - minst - från socialdemokraterna, miljö- eller vänsterpartiet måste alltså ha röstat på allianskandidaten.
Vem?
Ingen vet - men man kan fundera. Vilka kan ha haft motiv för att göra denna markering? Björn von Sydow, som offentligt förklarat att han inte ville bli vald med sd-röster? Kent Härstedt - som innerst inne inte heller ville att det skulle bli resultatet? Mona Sahlin - som också hellre såg att Westerberg valdes utan stöd av sd-rösterna?
Ingen vet - men jag väntar redan på de ovannämndas memoarer!
Det innebär att det behövde 174 röster för att bli vald, det räcker med majoritet av de röstande, om någon av de frånvarande varit närvarande hade det behövts 175 röster.
Efter m (107), fp (25), c (24) och kd (19) tillsammans har 173 röster och sverigdemokraterna 20, kan de tillsammans ha fått högst 193 röster.
Nu blev det 194 gånger som Mona Sahlin fick ropa ut namnet Per Westerberg sedan Peter Eriksson brutit kuverten och överlämnat valsedlarna.
En ledamot - minst - från socialdemokraterna, miljö- eller vänsterpartiet måste alltså ha röstat på allianskandidaten.
Vem?
Ingen vet - men man kan fundera. Vilka kan ha haft motiv för att göra denna markering? Björn von Sydow, som offentligt förklarat att han inte ville bli vald med sd-röster? Kent Härstedt - som innerst inne inte heller ville att det skulle bli resultatet? Mona Sahlin - som också hellre såg att Westerberg valdes utan stöd av sd-rösterna?
Ingen vet - men jag väntar redan på de ovannämndas memoarer!
onsdag 6 oktober 2010
4 okt: Mera val
Så är då talmanspresidiet klart:
Per Westerberg, Nyköping
Susanne Eberstein, Sundsvall
Ulf Holm, Lund
Liselott Hagberg, Nyköping
Man kan väl säga att både denna och föregående mandaperiod har Nyköpings kvot på talmansområdet blivit väl tillgodosedd.
Per Westerberg, Nyköping
Susanne Eberstein, Sundsvall
Ulf Holm, Lund
Liselott Hagberg, Nyköping
Man kan väl säga att både denna och föregående mandaperiod har Nyköpings kvot på talmansområdet blivit väl tillgodosedd.
4 okt: Ny partisekreterare
Till ny partisekreterare efter Erik Ullenhag (fp) har partistyrelsen den 3 oktober valt Nina Larsson, riksdagsledamoten från Karlstad.
Ett utmärkt val - och ett stort tack till Erik som verkligen varit en utmärkt partisekreterare. Jag har inga klagomål, jag hör nästan ingen kritik mot Erik.
Han borde kunna bli minister, vad det lider.
Eller partiledare.
Ett utmärkt val - och ett stort tack till Erik som verkligen varit en utmärkt partisekreterare. Jag har inga klagomål, jag hör nästan ingen kritik mot Erik.
Han borde kunna bli minister, vad det lider.
Eller partiledare.
4 okt: Talmansvalet är över
Ingen visste i förväg - men sd röstade på Per Westerberg i talmansvalet.
Det var dumt gjort.
För därmed legitimerade de principen - som de nu står utanför alliansen respektive de rödgröna - att intervenera i andra partiers personbeslut, något man inte har med att göra.
Det var särskilt synd som en ledamot - gissa vem! - vad frånvarande och en hade behov att uträtta när omröstningen ägde rum. Det innebar att det behövdes bara 174 röster för att bli vald, eftersom antalet röstade var 347 och man blir vald med majoritet av de avgivna rösterna, det behövs alltså i personval inte absolut majoritet, 175.
Nu slutade omröstningen 194-153.
Det betyder att utöver de 173 från alliansen och 20 från sd måste en inom det rödgröna blocket sett till att Westerberg blev vald - man kan ju se att såväl Kent Härstedt som Björn von Sydow skulle kunna tänkas ha goda argument för den saken.
Men vi får aldrig reda på vad som verkligen skedde.
Jag föreslår skämtsamt att vi skall be valnämnden i Arvika kontrollräkna - det väcker stor munterhet.
Det var dumt gjort.
För därmed legitimerade de principen - som de nu står utanför alliansen respektive de rödgröna - att intervenera i andra partiers personbeslut, något man inte har med att göra.
Det var särskilt synd som en ledamot - gissa vem! - vad frånvarande och en hade behov att uträtta när omröstningen ägde rum. Det innebar att det behövdes bara 174 röster för att bli vald, eftersom antalet röstade var 347 och man blir vald med majoritet av de avgivna rösterna, det behövs alltså i personval inte absolut majoritet, 175.
Nu slutade omröstningen 194-153.
Det betyder att utöver de 173 från alliansen och 20 från sd måste en inom det rödgröna blocket sett till att Westerberg blev vald - man kan ju se att såväl Kent Härstedt som Björn von Sydow skulle kunna tänkas ha goda argument för den saken.
Men vi får aldrig reda på vad som verkligen skedde.
Jag föreslår skämtsamt att vi skall be valnämnden i Arvika kontrollräkna - det väcker stor munterhet.
4 okt: Till riksdagen med föreberedelser för talmansval
Denna dag är det upprop i riksdagen, med talmansval.
Jag får plats 144, tidigare hade jag nummer 142. Till höger om mig sitter numera Nina Lundström (fp), Sundbyberg, det känns bra.
Först har vi riksdagsgrupp och direktivet är enkelt: Vi stödjer Per Westerberg (m) och nominerar själva - under ovationer - Lislott Hagberg (fp) som tredje vice talman. Om Westerberg väljs till talman, enligt principen företrädare för största blocket i riksdagen, kommer vi att stödja Susanne Eberstein (s) som första vice talman och Ulf Holm (mp) som andra vice.
Om mot förmodan Westerberg inte vinner efter en, två eller en tredje votering, blir det ju Kent Härstedt (s) som blir ny talman. Då kommer vi att stödja den kandidat som moderaterna i det läget beslutar om, Margareta Påhlsson (m), vidare Ulf Holm och Liselott Hagberg.
Något stöd för sverigedemokraterna blir det inte fråga om. De anser sig företräda ett eget block - frågan är vilka mer som ingår i detta block utöver de 20 sverigedemokraterna?
Sd behandlar även denna fråga som vore riksdagen en lekstuga.
Det måste de snart sluta upp med.
De är, redan innan förhandlingarna börjat, på väg i samma riktning som ny demokrati (1991-94): Den illa dolda polulismens.
Det kommer att sluta illa.
Väljarna är kloka.
Jag får plats 144, tidigare hade jag nummer 142. Till höger om mig sitter numera Nina Lundström (fp), Sundbyberg, det känns bra.
Först har vi riksdagsgrupp och direktivet är enkelt: Vi stödjer Per Westerberg (m) och nominerar själva - under ovationer - Lislott Hagberg (fp) som tredje vice talman. Om Westerberg väljs till talman, enligt principen företrädare för största blocket i riksdagen, kommer vi att stödja Susanne Eberstein (s) som första vice talman och Ulf Holm (mp) som andra vice.
Om mot förmodan Westerberg inte vinner efter en, två eller en tredje votering, blir det ju Kent Härstedt (s) som blir ny talman. Då kommer vi att stödja den kandidat som moderaterna i det läget beslutar om, Margareta Påhlsson (m), vidare Ulf Holm och Liselott Hagberg.
Något stöd för sverigedemokraterna blir det inte fråga om. De anser sig företräda ett eget block - frågan är vilka mer som ingår i detta block utöver de 20 sverigedemokraterna?
Sd behandlar även denna fråga som vore riksdagen en lekstuga.
Det måste de snart sluta upp med.
De är, redan innan förhandlingarna börjat, på väg i samma riktning som ny demokrati (1991-94): Den illa dolda polulismens.
Det kommer att sluta illa.
Väljarna är kloka.
3 okt: Svårt att hinna
Dag börjar i alla fall med en cykeltur - alltför kort för att kilona som borde rasa rasar. Jag har banat i 40 år, brukar jag säga, och resultatet, det är är inte uppbyggligt.
Men det är svårt att hinna med att göra allt vad man borde, vad läkare säger man bör göra, vad tandläkare säger att man bör göra, att följa alla råd i Expressen och Aftonbladet, nej, jag skojar, då skulle jag vara död.
Men visst borde man leva sundare och promenera mera, cykla mera, paddla mera.
Men tiden! Var finns den där 25:e timmen varje dygn som man borde ha?
Nu hinner jag emellertid att vara manlige Rut hemma inför dagens begivenhet: Födelsedagsfirandet. Några presenter blir det också - men även de är inköpta i sista sekunden. Jag köper alltid böcker som jag själv tycker ser intressanta ut men inser att jag inte kommer att ha tid under överskådlig tid att läsa.
Maten, tillagad under timmar, är utsökt, vill jag sluta berätta.
Men det är svårt att hinna med att göra allt vad man borde, vad läkare säger man bör göra, vad tandläkare säger att man bör göra, att följa alla råd i Expressen och Aftonbladet, nej, jag skojar, då skulle jag vara död.
Men visst borde man leva sundare och promenera mera, cykla mera, paddla mera.
Men tiden! Var finns den där 25:e timmen varje dygn som man borde ha?
Nu hinner jag emellertid att vara manlige Rut hemma inför dagens begivenhet: Födelsedagsfirandet. Några presenter blir det också - men även de är inköpta i sista sekunden. Jag köper alltid böcker som jag själv tycker ser intressanta ut men inser att jag inte kommer att ha tid under överskådlig tid att läsa.
Maten, tillagad under timmar, är utsökt, vill jag sluta berätta.
3 okt: En glädjens dag
Varför en glädjens dag? Jo, den 3 oktober föddes Alexander (1988) och det firar vi.
Jag glömmer aldrig när jag ringde till mamma Margareta i Lund, hårt tärd av sjukdomar under många år och bortgången 1991, och hon sade när hon fick veta tilldragelsen:
- Det här är det lyckligaste dagen i mitt liv.
Jag glömmer aldrig när jag ringde till mamma Margareta i Lund, hårt tärd av sjukdomar under många år och bortgången 1991, och hon sade när hon fick veta tilldragelsen:
- Det här är det lyckligaste dagen i mitt liv.
2 okt:Rödgrönbrun röra
Jag blir verkligen förvånad över att Kent Härstedt (s) väljer att kandidera under dessa omständigheter. Han vet ju att han måste ha aktivt stöd från sd för att vinna.
Jag undrar: Vill han verkligenblir talman?
Eller är det rent symboliskt som han ställer upp?
Jag har tidigare agerat häftigt för att Kent skulle få en presidiepost en gång, det var i Fojo i Kalmar där han nominerades som vice ordförande i styrelsen men där personal- och fackorganisationerna gick emot med argumentet att man inte kan ha en politiker på den posten eftersom det skulle kunna fläcka Fojos partipolitiskt neutrala rykte.
Det är ju ett löjligt argument - och jag sade att en som kan väljas till Sveriges talman - ja, jag minns att jag sade just så - måste också kunna vara vice ordförande i styrelsen för Fojo.
Jag tog konsekvenserna av att det inte gick: Jag avgick. Jag kan inte vara med i en styrelse där inte en av regeringen utsedd företrädare, därtill prövad av valmanskåren i flera val i motsats till de fackliga organisationernas företrädare, kan vara medlem i presidiet.
Numera är riksdagsmannen Anders Åkesson (c) vice ordförande i Fojos styrelse.
Jag förlorade bataljen men vann striden.
Samma sak är det väl i riksdagen: Härstedt räknar med att förlora men vinna striden.
Jag tror det är en felkalkyl.
Det här blir i stället början till en förskräcklig rödgrönbrun röra som kommer att kulminera i de ekonomiska turerna när sd inte förstår att riksdagen inte är en lekstuga.
Riksdagen är allvar.
Jag undrar: Vill han verkligenblir talman?
Eller är det rent symboliskt som han ställer upp?
Jag har tidigare agerat häftigt för att Kent skulle få en presidiepost en gång, det var i Fojo i Kalmar där han nominerades som vice ordförande i styrelsen men där personal- och fackorganisationerna gick emot med argumentet att man inte kan ha en politiker på den posten eftersom det skulle kunna fläcka Fojos partipolitiskt neutrala rykte.
Det är ju ett löjligt argument - och jag sade att en som kan väljas till Sveriges talman - ja, jag minns att jag sade just så - måste också kunna vara vice ordförande i styrelsen för Fojo.
Jag tog konsekvenserna av att det inte gick: Jag avgick. Jag kan inte vara med i en styrelse där inte en av regeringen utsedd företrädare, därtill prövad av valmanskåren i flera val i motsats till de fackliga organisationernas företrädare, kan vara medlem i presidiet.
Numera är riksdagsmannen Anders Åkesson (c) vice ordförande i Fojos styrelse.
Jag förlorade bataljen men vann striden.
Samma sak är det väl i riksdagen: Härstedt räknar med att förlora men vinna striden.
Jag tror det är en felkalkyl.
Det här blir i stället början till en förskräcklig rödgrönbrun röra som kommer att kulminera i de ekonomiska turerna när sd inte förstår att riksdagen inte är en lekstuga.
Riksdagen är allvar.
lördag 2 oktober 2010
2 okt: Från "inte ta med tång" till "armkrok"
I dag har det kallats till extra fp-riksdagsgruppmöte för att diskutera Talmansfrågan, detta sedan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet nominerat Kent Härstedt (s) som Talmanskandidat.
Om detta vill jag säga - utöver att det svänger snabbt i politiken på vissa håll:
1. Den största grupperingen i riksdagen bör bestämma vem som skall vara talman. Det betyder inte att talmannen nödvändigtvis behöver komma ur denna gruppering, som 1976 när Thorbjörn Fälldin (c) rekommenderade omval av Henry Allard (s) på grund av dennes "exceptionella personliga kvaliteter".
2. Det är självfallet i sin ordning om också andra partigrupperingar nominerar sin kandidat. Den rödgröna kombinationen har gjort det.
3. Också sverigedemokraterna kan göra det. Men sverigedemokraterna kan inte både hävda att de utgör ett block och samtidigt intervenera i andra partiers val av företrädare. Det tänker man nu göra, det är nytt i politiken.
Det skulle - om samma princip som sverigedemokraterna nu avser knäsätta för egen del - kunna innebära att andra partier bestämmer vem som skall sitta och vara sd-företrädare i utskott etcetera.
Sd-linjen är omöjlig och ologisk.
Likväl är vi nu var vi är. Vi har sett hur socialdemokraterna sagt sig inte ens "med tång" vilja ta i sverigedemokraterna. Partiordföranden Mona Sahlin och den vanligtvis så omdömesgille Kent Härstedt har emellertid öppnat för något helt annat. Genom att inte motsätta sig aktivt stöd från sd, har partiet gått från "ej ta med tångprincipen" till att gå i armkrok med sverigdemokraterna, att låta det parteit avgöra de frågor som de själva får bestämma vilka de är.
Det är en avgörande skillnad att inte ta med tång i ett 5,9-procentsparti och att gå i armkrok med detsamma.
Socialdemokraternas val är, trots allt, uppseendeväckande. Makten tillåts gå före etiken.
Vi ser nu inte längre en rödgrön röra utan en rödgrönbrun.
Om detta vill jag säga - utöver att det svänger snabbt i politiken på vissa håll:
1. Den största grupperingen i riksdagen bör bestämma vem som skall vara talman. Det betyder inte att talmannen nödvändigtvis behöver komma ur denna gruppering, som 1976 när Thorbjörn Fälldin (c) rekommenderade omval av Henry Allard (s) på grund av dennes "exceptionella personliga kvaliteter".
2. Det är självfallet i sin ordning om också andra partigrupperingar nominerar sin kandidat. Den rödgröna kombinationen har gjort det.
3. Också sverigedemokraterna kan göra det. Men sverigedemokraterna kan inte både hävda att de utgör ett block och samtidigt intervenera i andra partiers val av företrädare. Det tänker man nu göra, det är nytt i politiken.
Det skulle - om samma princip som sverigedemokraterna nu avser knäsätta för egen del - kunna innebära att andra partier bestämmer vem som skall sitta och vara sd-företrädare i utskott etcetera.
Sd-linjen är omöjlig och ologisk.
Likväl är vi nu var vi är. Vi har sett hur socialdemokraterna sagt sig inte ens "med tång" vilja ta i sverigedemokraterna. Partiordföranden Mona Sahlin och den vanligtvis så omdömesgille Kent Härstedt har emellertid öppnat för något helt annat. Genom att inte motsätta sig aktivt stöd från sd, har partiet gått från "ej ta med tångprincipen" till att gå i armkrok med sverigdemokraterna, att låta det parteit avgöra de frågor som de själva får bestämma vilka de är.
Det är en avgörande skillnad att inte ta med tång i ett 5,9-procentsparti och att gå i armkrok med detsamma.
Socialdemokraternas val är, trots allt, uppseendeväckande. Makten tillåts gå före etiken.
Vi ser nu inte längre en rödgrön röra utan en rödgrönbrun.
1 okt Talmanstrubbel 1
Mona Sahlin, Lars Ohly och språkrören är fantastiska.
Man skall inte ta med tång i sverigedemokraterna.
Men utan att snegla på dem skall Kent Härstedt väljas till talman i en hemlig omröstning, samma slags omröstning som Björn von Sydow - en hedersman! en hederssocialdemokrat! - aldrig skulle vilja bli vald genom, med stöd av samma sverigedemokrater.
Det visar sig åter att det är skillnad på jordgubbar och blåbär.
Men de rödgrönas fruktkompottlinje är nu klar: Det första man gör under devisen vi vill och vill inte är att låta sverigedemokraterna avgöra vem som skall bli talman i Sveriges riksdag. Ändock: Sverige måste styras.
Att låta sverigedemokraterna avgöra vem som skall bli talman är inte att styra Sverige.
Man skall inte ta med tång i sverigedemokraterna.
Men utan att snegla på dem skall Kent Härstedt väljas till talman i en hemlig omröstning, samma slags omröstning som Björn von Sydow - en hedersman! en hederssocialdemokrat! - aldrig skulle vilja bli vald genom, med stöd av samma sverigedemokrater.
Det visar sig åter att det är skillnad på jordgubbar och blåbär.
Men de rödgrönas fruktkompottlinje är nu klar: Det första man gör under devisen vi vill och vill inte är att låta sverigedemokraterna avgöra vem som skall bli talman i Sveriges riksdag. Ändock: Sverige måste styras.
Att låta sverigedemokraterna avgöra vem som skall bli talman är inte att styra Sverige.
1 okt EU-nämndens storlek
15 elle 17
Bra inlägg av Björn Hamilton (m) - för 17.
Jag instämmer.
Viktigt veta varför vi har EU-nämnd
Bra inlägg av Björn Hamilton (m) - för 17.
Jag instämmer.
Viktigt veta varför vi har EU-nämnd
fredag 1 oktober 2010
22 sept: Förbundsstyrelse
Ibland blir det tidskonflikter. I dag har förbundsstyrelsen (fp) möte kl. 18.00, och den vill jag inte missa, och fp-styrelsen i Danderyd möte kl. 19.00 - och den vill jag inte missa heller. Olösligt - det blir som att lotta, det får bli förbundsstyrelsen.
Dit tar jag cykel eftersom mötet äger rum i landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Mälarsalen. Som efter varje val finns det glada folkpartister, och ledsna folkpartister. Jag tillhör den förstnämnda gruppen.
Dit tar jag cykel eftersom mötet äger rum i landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Mälarsalen. Som efter varje val finns det glada folkpartister, och ledsna folkpartister. Jag tillhör den förstnämnda gruppen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
