Så vidtog val till första vice talman där gruppledaren Sven-Erik Österberg (s) lanserade Susanne Eberstein (s) från Sundsvall. Hon är noga med sitt uttal, ingen tysk diftong, men det klarade inte Sahlin som en gång sade "eberschtajn", en gång "eberschtejn". Eberstein har ofta varit stingslig och tycks ha samma behov som en gång Olof Palme att alltid framhäva att hon är renlärig socialdemokrat av börd; det blir ofta inte trovärdigt. I skatteutskottet, där hon ett tag var ordförande och jag vice ordförande, hade hon samma attityd: frän mot alla som ifrågasatte de motiv som anfördes. Jag hoppas - och tror också - att hon blir bra som vice talman, hon har i EU-nämndssammanhang visat - det har jag själv noterat och berömt henne för - god förmåga att hantera komplicerade frågor och lett sådana sammanträden alldeles utmärkt.
Valet av Eberstein sker med acklamation.
Sedan blir det val med slutna sedlar igen mellan Ulf Holm (mp) och en Mikael Jansson (sd) som föreslås av partisekreteraren Björn Söder (sd) med den kostliga motiveringen att sd utgör det tredje största blocket i riksdagen.
- Och vem samverkar i det blocket? Jo, sd med sd.
Rena snurren!
Hur skall detta gå?
Sd-företrädaren får 20 röster, Holm 328.
Liselott Hagberg (fp) väljs om som tredje vice talman.
Sedan blir det en timmes paus efter att en valberedning utsetts.
Jag går och äter lunch med Torkild Strandberg och Christer Nylander, goda vänner från Skåne.
Torkilds telefon ringer oavbrutet - han skall samtidigt leda sitt Landskrona och gör det med stor säkerhet. Där - men inte i övriga Sverige - har sd bekämpats med exakt rätt metod: att angripa de problem som sd pekat på och kultureliten pekat finger åt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar