Miljön kring Södertuna Slott är fylld av lämningar från skilda tider i
Sveriges historia. Man har funnit lämningar från järnåldern, men troligen bodde
folk här redan tidigare. Naturen med de många sjöarna och skyddande vikar och
holmar gjorde det till lämpliga boplatser.
Fram på 1300-talet började det svenska riket ta form och här vid Frösjöns
strand grundades en sätesgård, som vid denna tid kallades Wad, efter det
vadställe som fanns i trakten.
Den förste kände ägaren var riddaren Karl
Niklisson Färla, som vi nu kanske minns bäst för hans våldsamma död. 1381 blev
Färla dräpt av dåtidens rikaste man, riksdrotsen Bo Jonsson Grip, mitt framför
högaltaret i Franciskaner-kyrkan (nuvarande Riddarholmskyrkan) i Stockholm.
Grip
kastade skulden på den dräpte, fick inget straff, och fick då också överta alla
Färlas gårdar.
Under 1400-talet fick släkten dock tillbaka Wad igen.
Den
medeltida gården hade tjocka murar och låg väl skyddad ute på en holme, så som
så många andra stormäns gårdar under denna våldsamma tid fungerade den både som
försvarsanläggning och gård.
|
Slottsallén |
Men, som dråpet på Färla visar, hjälpte inte ens
tjocka murar mot alla faror.
1300-talet var också en tid när kristendomen hade
fått ordentligt fotfäste i Sverige och sägner berättar att det funnits ett
munkkloster här på platsen. Vem vet, kanske gömmer slottets tjocka källarmurar
lämningar av en frommare historia än stormännens intriger.
I slottets källare
fanns underjordiska, hemliga gångar från medeltiden.
Under 1600-talet rasade 30-åriga kriget (1618-48) och alla pengar kronan får in går till att försörja de stora arméerna.
Många adelsmän förlänas därför gårdar som betalning för deras insatser under
krigen.
1646, när drottning Kristina regerar, byter Claes Stiernsköld till
sig Wad från kronan.
Familjen ägde också gården Tuna, ett par kilometer
därifrån, och den fick naturligtvis namnet Norrtuna och Wad fick namnet
Södertuna.
Efter Stiernsköld död 1665 tillföll gården hans måg Gustaf
Adolf Sparre som redan 1676 sålde den vidare till landshövdingen och friherren
Erik Lovisin.
I dennes släkt fanns gården därpå i drygt hundra år.
Under 1700-talet förvandlades den gamla medeltidsgården till 1700-talsslottet
Södertuna.
Dagens huvudbyggnad är till stora delar det slott som
släkten Lovisin skapade, med några justeringar under årens lopp, bl.a. under
1820-talet.
Sedan började en epok 1891 med Ebba von Hallwyl, dotterdotter till Johanna Kempe. Ebba von Hallwyll fick Södertuna slott i gåva. Hon var vid
denna tidpunkt gift med löjtnant Willhelm von Eckermann.
Paret anlitade
arkitekten Isac Gustav Clason - för övrigt skapare av Nordiska museet, titta på arkitekturen! - som moderniserade både inom- och utomhus.
Pilastrar och festoner tillkom och också barocklanterninen på taket.
De pampiga
rokokodörrarna, med Ebbas och Wilhelms släktvapen tillkom också.
De
stora gårdarna fungerade som företag - men eftersom Wilhelm ofta arbetade för drottning Viktoria och tillbringade mycket av sin tid utomlands, var det Ebba som
hade största ansvaret för verksamheten.
Slottets arbetare och arrendatorer fick
sina bostäder upprustade och till djuren byggdes stall och ladugårdar.
Slottet avstyckades 1985 då familjen Eckermann beslutade sig att sälja
slottet med tillhörande park.
De nya ägarna blev Marit och Arve Farestveit som
tillsammans med ytterligare ett par norska investerare gjorde om det vackra
slottet till ett förstklassigt hotell.
Södertuna Slott invigdes som hotell i
augusti 1986 av prinsessan Christina.
Den 31 augusti 2007 sålde familjen
Farestveit slottet till Familjen Åström.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar