14 mars 2014: Men vad är problemet?

SvD:s Joel Dahlberg, som skriver mycket om pensioner, en del är rätt, är i dag (14 mars) mer opportunistisk än vad som är tillbörligt.
   Han berättar att "våra folkvalda pensionsbluffar".
  Anledningen sägs vara att de får pension redan efter 30 år medan vanliga människor får streta 45.
  Allvarligt, onekligen.
  Hur stort är då "problemet"?
  Denna mandatperiod är det en ledamot som "drabbas", Talmannen Per Westerberg.
  Och nästa?
  Nej, ingen ytterligare om alla nu blir omvalda.
  Men Krister Örnfjäder (s) som nu varit ledamot i nästan 22 år, skulle - om han bli omvald dels 2014, dels 2018 - någon gång före valet år 2022 att kunna komma att bli nästa ledamot.
  I tur står sedan Barbro Westerholm (fp) av dem som kandiderar 2014, hon kan råka ut för det som oroar Joel Dahlberg omkring 2025, hon kommer då att ha fyllt 92 år.
  Så länge kan man nog räkna med att hon hänger i, jag känner henne väl, hon är inte mycket mer än drygt 80 år ung just nu.
  Någon garanti finns dock inte: Anställningsgaranti saknas i riksdagsuppdraget, så skall det ju också vara.
  Men jag får väl gratulera Joel Dahlberg till ett verkligt journalististiskt pensionsscoop, det räckte till en helsida i SvD med stora rubriker.
  Så vad är det egentliga problemet?
  Jo, av en höna har det blivit en pressanka - färdig att serveras, i bästa fall, i valrörelsen.
  Inte den valrörelsen som nu förestår, 2014, inte heller 2018, men i valrörelsen 2022 blir frågan onekligen högaktuell.
  För övrigt fyller Krister Örnfjäder i Kalmar det året 70 år.
  Men pensionsåldern har vid det laget kanske passerat både 68 och 69 år, vem vet.