Den var då ganska tätt bebyggd, för det mesta
med trähus. Mellan kl. 10 och 12 på förmiddagen var elden så häftig, att många
hundra personer, som i trängseln ej hunnit undkomma, blefvo begrafna under de
brinnande husen.
Andra trängde sig hastigt till hamnarne,
sökande på båtarne räddning undan elden; men i ångsten kastade sig alltför
många på de små farkorsterna, så att dessa kantrade och sjönko, och ännu flera
omkomma i vattnet än af elden.
Messenius uppgifver, att 400 personer
omkommo, men Alb. Krantzius och Munsterus göra antalet af förbrända menniskor
mycket större: de uppgifva dem till 1,600, utom dem, som vid detta sorgliga
tillfälle tog sin tillflykt till farkoster och der ömkligen omkommo.
Källa: Stockholms Blodbestänka jord. Tryckt
hos P.G. Berg 1874
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar