Sifo 29 aug 2010
År Mån (m) (fp) (c) (kd) (s) (v) (mp) (sd) (övr) Ej svar Antal
2010 08 D 33.0 6.2 5.3 5.3 30.8 4.9 7.6 4.6 2.0 oklart 1420
2010 08 C 32.1 7.8 5.8 5.8 30.1 5.9 7.9 3.7 1.0 14,6 1445
2010 08 B 30.5 6.8 5.5 5.8 31.3 4.8 8.9 4.5 1.9 14,1 1331
2010 08 A 32.6 6.3 4.7 5.7 30.6 5.4 10.0 4.1 0.7 15,3 1194
År Mån (m) (fp) (c) (kd) (s) (v) (mp) (sd) (övr) Ej svar Antal
2010 07 --------- Ingen mätning ---------------------------------------
2010 06 32.9 6.1 4.9 4.5 30.6 5.1 9.9 4.3 1.7 15,1 1906
2010 05 30.9 6.7 5.1 3.5 34.3 4.3 10.7 3.5 1.0 15,0 1917
2010 04 29.8 6.2 4.9 4.1 34.0 5.4 9.0 4.9 1.6 14,4 1945
2010 03 30.8 5.9 4.7 3.8 34.0 5.6 10.6 3.8 0.9 15,3 1916
2010 02 29.6 6.5 5.6 3.9 34.6 5.1 9.3 3.4 2.0 16,0 1925
2010 01 25.8 6.7 5.0 4.0 36.9 5.5 9.4 5.0 1.8 14,0 1919
söndag 29 augusti 2010
27 aug: Afghanistan
Nya döda civila i Afghanistan.
Vi måste - enligt de rödgröna - blunda eller stoppa huvudet i sanden, var god välj och svälj.
Vi måste - enligt de rödgröna - blunda eller stoppa huvudet i sanden, var god välj och svälj.
27 aug: Stöd till studenter?
Vad är en ambition?
Jo, det som de rödgröna lovar.
Mer luft i studandekuvertet.
Jo, det som de rödgröna lovar.
Mer luft i studandekuvertet.
28 aug: I Sigtuna
Charlotta Lundberg, fp-två i Sigtuna, Nina Lundström, riksdagstrea i Stockholms län, och fp-sakkunnige politiska sekreteraren i Sigtuna Pernilla Bergqvist
Mer kommer
27 aug: Butler-Opinionen - eller manligt Rut
Det finns ju många saker man inte vill kommentera.
T.ex. NK-Expressen, clowner på äldreboenden, drogtester på politiker och annat.
Men butler-frågan är värd en kommentar - låt mig kalla henne manlige Rut.
En utmärkt serviceidé - man får betala en slant för service, lokaliserad till tunnelbanan.
Och så kan vi bygga ut tunnelbanan, inte bara till Täby/Arninge, det angelägnaste projeket i Sverige (alternativt kan alla t-banestation på Södermalm stängas så får man motsvarande trafiksituation), utan också i Sveg, Östersund, Vittangi, Ystad och framför allt på Gotland - då kan man utan att ha tåg gå direkt till butlers på t-banan Visby-Slite.
Socialdemokrater kan det här med service!
Det får bara inte kallas Rut, hör ni det!
T.ex. NK-Expressen, clowner på äldreboenden, drogtester på politiker och annat.
Men butler-frågan är värd en kommentar - låt mig kalla henne manlige Rut.
En utmärkt serviceidé - man får betala en slant för service, lokaliserad till tunnelbanan.
Och så kan vi bygga ut tunnelbanan, inte bara till Täby/Arninge, det angelägnaste projeket i Sverige (alternativt kan alla t-banestation på Södermalm stängas så får man motsvarande trafiksituation), utan också i Sveg, Östersund, Vittangi, Ystad och framför allt på Gotland - då kan man utan att ha tåg gå direkt till butlers på t-banan Visby-Slite.
Socialdemokrater kan det här med service!
Det får bara inte kallas Rut, hör ni det!
26 aug: Mona Sahlin i TV
Hon klarade sig efter förutsättningarna bra.
Men kommer inte att vinna valet.
Hopplös position vad gäller förmögenhetsskatt - skall dra in 4 miljarder utan att någon betalar.
Men kommer inte att vinna valet.
Hopplös position vad gäller förmögenhetsskatt - skall dra in 4 miljarder utan att någon betalar.
26 aug: Alliansens program
I dag var det Alliansens tur.
Inte oväntat - det mesta blev känt på folkpartiets riksdagsgrupp i går 22.15.
Utom alkohol- och tobaksskattehöjningarna.
Jag gillar dem.
Tjänstemomsen skall sänkas, det är jag skeptisk till. Jag vill bara ha en momssats.
Förslaget om avdrag till ideella gåvor tycker jag strider mot tanken på sänkt skatt för alla och på deras arbete. Man borde begränsa det till kapitalinkomster.
Inte oväntat - det mesta blev känt på folkpartiets riksdagsgrupp i går 22.15.
Utom alkohol- och tobaksskattehöjningarna.
Jag gillar dem.
Tjänstemomsen skall sänkas, det är jag skeptisk till. Jag vill bara ha en momssats.
Förslaget om avdrag till ideella gåvor tycker jag strider mot tanken på sänkt skatt för alla och på deras arbete. Man borde begränsa det till kapitalinkomster.
25 aug: Miljöprogram
Folkpartiet har debatt om miljöpolitiken i Grillska huset.
Birgitta Ohlsson utmärkt.
Bra initiativ av Anders Ekegren, Solna.
Birgitta Ohlsson utmärkt.
Bra initiativ av Anders Ekegren, Solna.
24 aug: Ekonomidebatt i TV
Ekonomidebatten i TV1 kämpar mot Fångarna på fortet i TV4. Utgången är given: Fångarna ses av 1,7 milj tittare, ekonomidebatten av 700 000.
Illa? Nej. Underhållning slår allvar.
Jag väljer dock ekonomidebatten.
Bästa replik: Carl B Hamilton: Slappna av! Du säger att du är trött, Ulla (Andersson, v).
Vi förstår det.
Anders Borg något blekare än väntat. Mikaela Valtersson pratade mest och fick minst sagt. Hon sitter mitt emot mig i finansutskottet när jag tjänstgör där - fast i dag var det ingen alls från miljöpartiet på plats - och är mer följsam mot socialdemokraterna och framför allt vänsterpartiet än som är klokt.
Det märker jag denna kväll tydligt i TV-debatten. Hela vänsterretoriken brukas. Mikaela Valtersson - misstänker jag - inser naturligtvis att mycket av det som ministären Reinfeldt gjort på ekonomins område, fungerat väl. Men hon fångas så av sin oppositionsroll att hon bara pratar fördelningspolitik och likt vänsterpartiet inte uppfattat att det trots allt är 90 procent av de yrkesverksamma som har sysselsättning, som anser att deras slit bör belönas rent pekuniärt. Jag anser att miljöpartiet är i otakt med verkligheten i den ekonomiska politiken - det enda som möjligen varit klokt senaste året är språkröret Maria Wetterstrands totala tystnad vad gällde Saabs framtid; kanske var det för att hon ogillar bilar, jag vet inte, men hon överlät åt andra att kritisera regeringens Saab-handläggning, den som visat sig var så utomordentligt framgångsrik. Det konkursade bolaget lever och aktieägarna i USA fick ta smällen (och inga svenska skattepengar som Lars Ohly ville).
Åter till ekonomidebatten:
Thomas Östros (s) var bäst - på att svara på annat än de frågor som ställdes. Han tar alltid på sig partirocken när han debatterar ekonomi, aldrig sin utmärkt snygga nationalekonomklädsel. Därför hamnar han också fel alltför ofta - särskilt vad gäller kommunerna: De får ju nu allt mer skattepengar från människors arbete, slipper vara mer bidragsberoende. Hur har Östros tänkt när han ställt upp på det särintresse som den offentliga sektorn - något helt annat än välfärdspolitiken - utgör?
Carl B Hamilton: Fyra stjärnor, särskilt för envist fasthållande vid att vi måste satsa på ekonomiska drivkrafter.
Anders Borg (m) och Thomas Östros (s): treor, med starkt plus för Anders Borg, minus för Thomas Östros.
Ulla Andersson (v), Stefan Attefall (kd): tvåor, hamnar offside båda.
Roger Tiefense: tyvärr bara en stjärna, Roger är kunnig och klok men blir blek i debatterna.
Mikaela Valterson (mp): Se ovan
Ovan.
Men så här: Tre stjärnor för framförande och intensitet. Men också två-tre stjärnor minus för illa dold popolism och intensivt blundande för den ekonomiska politikens framgångar. Det är ju ingen tillfällighet att Sverige har Europas starkaste statsfinanser.
Och vill man som miljöpartiet driva en aktiv miljöpolittik, då kan man inte plottra bort resurser på ditten och datten och med fel vänner dessutom som miljöpartiet vill.
Faktiskt: Bryt upp! Byt sida! Snart är det för sent!
Illa? Nej. Underhållning slår allvar.
Jag väljer dock ekonomidebatten.
Bästa replik: Carl B Hamilton: Slappna av! Du säger att du är trött, Ulla (Andersson, v).
Vi förstår det.
Anders Borg något blekare än väntat. Mikaela Valtersson pratade mest och fick minst sagt. Hon sitter mitt emot mig i finansutskottet när jag tjänstgör där - fast i dag var det ingen alls från miljöpartiet på plats - och är mer följsam mot socialdemokraterna och framför allt vänsterpartiet än som är klokt.
Det märker jag denna kväll tydligt i TV-debatten. Hela vänsterretoriken brukas. Mikaela Valtersson - misstänker jag - inser naturligtvis att mycket av det som ministären Reinfeldt gjort på ekonomins område, fungerat väl. Men hon fångas så av sin oppositionsroll att hon bara pratar fördelningspolitik och likt vänsterpartiet inte uppfattat att det trots allt är 90 procent av de yrkesverksamma som har sysselsättning, som anser att deras slit bör belönas rent pekuniärt. Jag anser att miljöpartiet är i otakt med verkligheten i den ekonomiska politiken - det enda som möjligen varit klokt senaste året är språkröret Maria Wetterstrands totala tystnad vad gällde Saabs framtid; kanske var det för att hon ogillar bilar, jag vet inte, men hon överlät åt andra att kritisera regeringens Saab-handläggning, den som visat sig var så utomordentligt framgångsrik. Det konkursade bolaget lever och aktieägarna i USA fick ta smällen (och inga svenska skattepengar som Lars Ohly ville).
Åter till ekonomidebatten:
Thomas Östros (s) var bäst - på att svara på annat än de frågor som ställdes. Han tar alltid på sig partirocken när han debatterar ekonomi, aldrig sin utmärkt snygga nationalekonomklädsel. Därför hamnar han också fel alltför ofta - särskilt vad gäller kommunerna: De får ju nu allt mer skattepengar från människors arbete, slipper vara mer bidragsberoende. Hur har Östros tänkt när han ställt upp på det särintresse som den offentliga sektorn - något helt annat än välfärdspolitiken - utgör?
Carl B Hamilton: Fyra stjärnor, särskilt för envist fasthållande vid att vi måste satsa på ekonomiska drivkrafter.
Anders Borg (m) och Thomas Östros (s): treor, med starkt plus för Anders Borg, minus för Thomas Östros.
Ulla Andersson (v), Stefan Attefall (kd): tvåor, hamnar offside båda.
Roger Tiefense: tyvärr bara en stjärna, Roger är kunnig och klok men blir blek i debatterna.
Mikaela Valterson (mp): Se ovan
Ovan.
Men så här: Tre stjärnor för framförande och intensitet. Men också två-tre stjärnor minus för illa dold popolism och intensivt blundande för den ekonomiska politikens framgångar. Det är ju ingen tillfällighet att Sverige har Europas starkaste statsfinanser.
Och vill man som miljöpartiet driva en aktiv miljöpolittik, då kan man inte plottra bort resurser på ditten och datten och med fel vänner dessutom som miljöpartiet vill.
Faktiskt: Bryt upp! Byt sida! Snart är det för sent!
måndag 23 augusti 2010
23 aug: Peter Eriksson (mp) i P1
Han gjorde så gott han kunde, Peter Eriksson (mp).
Men det är hopplöst att förena eld och vatten, att både försvara miljöpartiets ståndpunkter och den rödgröna röran. Det blev ett enda långt försvar för kompromissandets konst.
Varför rösta på miljöpartiet? Ja, efter detta framstår den frågan som ännu mer relevant.
Låt mig kort försöka analysera partiets saga undeer 30 år:
1980 kom miljöpartiet som anti-etablissemangspartiet. Det levde man på många år.
Men från valet 2006 har en annan dagordning gällt - nu skall partiet in i etablissemanget, alla principer som en gång var heliga, t.ex. EU-medlemskapets förkastlighet, har slängts överbord, anti-känkraftspolitiken är förhandlingsbar.
Resultatet blir därefter.
Sverige behöver ett nytt miljöparti.
Folkpartiet står redo.
Men det är hopplöst att förena eld och vatten, att både försvara miljöpartiets ståndpunkter och den rödgröna röran. Det blev ett enda långt försvar för kompromissandets konst.
Varför rösta på miljöpartiet? Ja, efter detta framstår den frågan som ännu mer relevant.
Låt mig kort försöka analysera partiets saga undeer 30 år:
1980 kom miljöpartiet som anti-etablissemangspartiet. Det levde man på många år.
Men från valet 2006 har en annan dagordning gällt - nu skall partiet in i etablissemanget, alla principer som en gång var heliga, t.ex. EU-medlemskapets förkastlighet, har slängts överbord, anti-känkraftspolitiken är förhandlingsbar.
Resultatet blir därefter.
Sverige behöver ett nytt miljöparti.
Folkpartiet står redo.
22 aug: Stockholms Olympiska Stadion
Apropå föregående inlägg:
Jag anser att man skall döpa om Stadion i Stockholm till Stockholms Olympiska Stadion.
Samt att man den 29 juli 2012 skall arrangera ett Maratonlopp från OS-stadion med vändplats i Sollentuna (ungefär där Villaaägarna nu har sina lokaler). Det är så vist ordnat att stolpen som man rundade efter halva maratonloppet vid OS i Stockholm den 29 juli 1912 finns kvar. Loppet gick från OS-Stadion till Stocksundsbron, via Tureberg till vändplatsen i Sollentuna och tillbaka.
Det vore väl något att fira!
Stockholms Olympiska Stadion.
Maratonlopp den 29 juli 2012 med vändpunkt i Sollentuna.
Jag anser att man skall döpa om Stadion i Stockholm till Stockholms Olympiska Stadion.
Samt att man den 29 juli 2012 skall arrangera ett Maratonlopp från OS-stadion med vändplats i Sollentuna (ungefär där Villaaägarna nu har sina lokaler). Det är så vist ordnat att stolpen som man rundade efter halva maratonloppet vid OS i Stockholm den 29 juli 1912 finns kvar. Loppet gick från OS-Stadion till Stocksundsbron, via Tureberg till vändplatsen i Sollentuna och tillbaka.
Det vore väl något att fira!
Stockholms Olympiska Stadion.
Maratonlopp den 29 juli 2012 med vändpunkt i Sollentuna.
22 aug: Fotbollskväll
Jag funderar: Varför skrivs det så otroligt mycket om den fotboll som så få går för att titta på?
I dag är det i Stockholm - på Råsunda, en s.k. högriskmatch, Djurgårdens IF- IFK Göteborg, den slutar 2-0 inför knappt 10.000 åskådare, Råsunda ser ut som en halv öken, stora läktare är helt obesatta.
Man kan fundera - beror det på att matcherna (och spelarna) är dåliga?
Borde vi ha annan säsong - kanske vintersäsong med spel inomhus i hallar som inte finns? Över huvudtaget är anläggningarna ju inget att hurra för, när TV kom gjorde filmindustrin som så att man byggde nya anläggningar för filmvisning, det räddade branschen.
Jag tror - och har vid något tillfälle diskuterat med Djurgårdens (tidigare Esselte-chefen) f.d. ordförande Bo Lundqvist om behovet av nya arenor - att arenafrågorna är mycket viktiga, dels för spelarnas motivation att förlänga säsongen, dels för att dra publik, göra det till ett nöje att gå på fotboll.
I övrigt noterar jag att Åtivdabergs FF bortabesegrade Kalmar FF (1-2) samt att Syrianska slog Giffarna med 2-0; jag tror ju att det är viktigt att Sundsvall har ett lag i allsvenskan för att serien inte skall bli en uppgörelse mellan skåningar, göteborgare och stockholmare utan att även Norrlandslaget finns med och då är det mer naturligt att Giffarna håller till i elitserien än Gefle eller rent av IFK Luleå.
Rydboholms SK?
Förlusten borta mot Öxabäck med 2-1 kändes tung, nu blir det inte heller i år uppflyttning från division V, det står klart. Det är tråkigt - ända sedan jag var aktiv i RSK har jag ansett att laget bort spela i Allsvenskan men vi kom aldrig högre än nästan upp till division tre, oturen har nu grinat oss i ansiket i snart 80 år.
Men vi ger oss inte!
Gå med i RSK!
Årsavgiften är 200 kr och plusgirot Rydboholms SK pg 32 29 73-9.
Ordföranden Jan-Åke Brorsson blir jätteglad för varje ny medlem.
Men i riksdagen är det bara två som är medlemmar i klubben: Hans Olsson (s) och jag.
Det borde vara många fler.
I dag är det i Stockholm - på Råsunda, en s.k. högriskmatch, Djurgårdens IF- IFK Göteborg, den slutar 2-0 inför knappt 10.000 åskådare, Råsunda ser ut som en halv öken, stora läktare är helt obesatta.
Man kan fundera - beror det på att matcherna (och spelarna) är dåliga?
Borde vi ha annan säsong - kanske vintersäsong med spel inomhus i hallar som inte finns? Över huvudtaget är anläggningarna ju inget att hurra för, när TV kom gjorde filmindustrin som så att man byggde nya anläggningar för filmvisning, det räddade branschen.
Jag tror - och har vid något tillfälle diskuterat med Djurgårdens (tidigare Esselte-chefen) f.d. ordförande Bo Lundqvist om behovet av nya arenor - att arenafrågorna är mycket viktiga, dels för spelarnas motivation att förlänga säsongen, dels för att dra publik, göra det till ett nöje att gå på fotboll.
I övrigt noterar jag att Åtivdabergs FF bortabesegrade Kalmar FF (1-2) samt att Syrianska slog Giffarna med 2-0; jag tror ju att det är viktigt att Sundsvall har ett lag i allsvenskan för att serien inte skall bli en uppgörelse mellan skåningar, göteborgare och stockholmare utan att även Norrlandslaget finns med och då är det mer naturligt att Giffarna håller till i elitserien än Gefle eller rent av IFK Luleå.
Rydboholms SK?
Förlusten borta mot Öxabäck med 2-1 kändes tung, nu blir det inte heller i år uppflyttning från division V, det står klart. Det är tråkigt - ända sedan jag var aktiv i RSK har jag ansett att laget bort spela i Allsvenskan men vi kom aldrig högre än nästan upp till division tre, oturen har nu grinat oss i ansiket i snart 80 år.
Men vi ger oss inte!
Gå med i RSK!
Årsavgiften är 200 kr och plusgirot Rydboholms SK pg 32 29 73-9.
Ordföranden Jan-Åke Brorsson blir jätteglad för varje ny medlem.
Men i riksdagen är det bara två som är medlemmar i klubben: Hans Olsson (s) och jag.
Det borde vara många fler.
söndag 22 augusti 2010
22 aug: Kannibalaffischen
Så här ser kristdemokraternas kannibalaffisch 2010 ut.
Vi som tror på vår egen politiks attraktionskraft kan ju småle - men risken finns att det är många väljare som anser att man skall taktikrösta.
Det kommer i slutändan bara att hjälpa oppositionen.
22 aug: Valaffischeringen börjar - med överraskning
Här är Maarit Nordmark, Jonas Uebel och Bengt Sylvan - topptrion (fp) i Danderyd 2010 - i färd med att sätta upp årets valaffischer, vid Mörby centrum. Foto: Gunnar Andrén(Klicka på bilden så blir den mycket större.)
I dag började valaffischeringen. Det är alltid roligt att sätta upp affischer - och samtidigt, det är likadant varje valrörelse, höra hur "experterna" dömer ut budskapen.
I år var det tidningsgurun John Bark som var mest negativ - vilken tur att det finns "experter" som är duktigast på politisk kommunikation.
Den största överraskningen jag noterat i dag är kd-affischen Säkra alliansen Rösta på Kristdemokraterna.
Det budskapet vittnar om att kd inte tror tillräckligt på sin egen politik och dragningskraft samt att man satsar stenhårt på att ta röster från moderaterna, folkpartiet och centerpartiet.
Jag har tidigare hört partiledaren Göran Hägglund uttala sig skarpt mot taktikröstning med motiveringen att kd har ett program som står för sig självt och är tillräckligt att attrahera riktiga väljare.
Men mitt råd blir likväl för dagen det motsatta till kd-affischens:
Rösta inte på kannibalpartiet.
Rösta på partier som tror på sin politik.
Men mitt råd blir likväl för dagen det motsatta till kd-affischens:
Rösta inte på kannibalpartiet.
Rösta på partier som tror på sin politik.
22 aug: Sifo 16-19 aug 2010
Här senaste Sifo-mätningen från 16-19 augusti 2010 (C)
2010 08 B 9-12 augusti 2010
2010 08 A 2- 5 augusti 2010
År Mån (m) (fp)(c) (s) (v) (kd) (mp)(sd)(övr) Antal
201008C 32.1 7.8 5.8 30.1 5.9 5.8 7.9 3.7 1.0 1445
201008B 30.5 6.8 5.5 31.3 4.8 5.8 8.9 4.5 1.9 1331
201008A 32.6 6.3 4.7 30.6 5.4 5.7 10.0 4.1 0.7 1194
201007 --------- Ingen mätning ----------------------
201006 32.9 6.1 4.9 30.6 5.1 4.5 9.9 4.3 1.7 1906
201005 30.9 6.7 5.1 34.3 4.3 3.5 10.7 3.5 1.0 1917
201004 29.8 6.2 4.9 34.0 5.4 4.1 9.0 4.9 1.6 1945
201003 30.8 5.9 4.7 34.0 5.6 3.8 10.6 3.8 0.9 1916
201002 29.6 6.5 5.6 34.6 5.1 3.9 9.3 3.4 2.0 1925
201001 25.8 6.7 5.0 36.9 5.5 4.0 9.4 5.0 1.8 1919
lördag 21 augusti 2010
21 aug: Valstugan öppnar
Folkpartiets valstuga i Danderyd öppnade idag. Jag köpte - när jag var fp-ordförande - stugan redan 1994 och varje val vill någon, ibland på goda grunder, ordna så att vi köper en snyggare. Men än hänger den med.
Här bladar ordföranden, Lars-Gunnar Wallin, tidigare vice ordföranden i Örebro fullmäktige Ingrid Kärnekull, landstingsnestorn i Stockholms län Ulf Uebel (i landstinget 1976-2010, trettiofyra år!) och vår egen toppolitiker Bengt Sylvan, för fulla muggar valsedlar.
21 aug: Då var det 1968
Det finns dagar och tider man minns.
Jag minns den 21 augusti 1968.
Jag väcktes i Lund där jag bodde på Lantmannavägen 2 - huset nu rivet eftersom det låg så nära järnvägen Lund-Göteborg- av far, Gösta, som uppbragt berättade att det otroliga inträffat: Sovjetunionen hade invaderat Tjeckoslovakien.
Han hade varit med förr - vid Hitler-Tysklands och Stalin-Sovjets krossande av Polen den 1 september 1939. För far, sprungen ur Frälsningsarmén, var detta frihetsövergrepp som var så oerhörda att - minns jag - han hade svårt att få fram orden, nästan stammade.
Men jag, hans son, måste få veta vad som hade hänt!
Jag minns det också av ett särskilt skäl: På samma plats - mitt lilla rum på Lantmannavägen 2 - hade jag knappt fem år tidigare i radion hört, fått höra direkt från USA via en mer upphetsad Arne Thorén än jag tidigare hört, berätta att president Kennedy blivit skjuten och var på väg till Parkland Hospital i Dallas.
Och så hade det kommit:
- President Kennedy är död. Han träffades av dödande kulor ...
Och nu Tjeckoslovakien.
Tidigare samma år (4 april) hade först Martin Luther King mördats i Alabama, sedan hade studentrevolten ägt rum i Paris, general de Gaulle tagit makten och högern segrat sort i parlamentsval i Frankrike, president Kennedys bror, förre justitieministern Robert Kennedy har mördats den 5 juni efter primärvalssegern i Californien på ett hotell i Los Angeles av invandraren Sirhan Sirhan - den äldre broderns mördare var med all säkerhet Lee Harvey Oswald, den man som senare sköts av nattklubbsägaren Jack Ruby, USA var osäkert vid denna tid, kriget i Vietnam pågick ännu för fullt, det är i dag svårt att föreställa sig vilken oro som fanns i världen - och så detta.
Invasionen av Tjeckoslovakien.
Väntad - nja. Kanske.
Alla Warszawapaktsländer utom Nicole Ceaucescus Rumäninen hade tvingats deltaga, Pragvårens centralgestalt Alexander Dubcek var förd till Moskva - jag minns att jag undrade om friheten skulle kväsas inte bara i östblocket där ingen frihet tilläts utan också i Väst.
Den kvällen demonstrerade Olof Palme, Tage Erlander, fp-ledaren Sven Wedén och många andra för frihet, över alla partigränser. Jag gick med i fackeltåg i Malmö, som jag minns det samlades vi sedan till en mer partiinriktad manifestation i Slottsparken i Malmö där just fp-ledaren Sven Wedén var på plats. Eller minns jag fel? Det har gått 42 år!
Bara en minnessak: I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning finns för den 21 augusti 1968 - jag läste tidningen som fanns då - en liten notis från Moskva. Kommunistpartiets centralkommitté hade den 20 augusti överraskande sammanträtt under ledning av Leonid Bresjnev. Man visste inte vad som beslutats.
På morgonen den 21 augusti 1968 visste en hel värld.
Jag vill påstå att den morgnen skrev kommunismen - genom att kväva människors okuvbara frihetslängtan - under sin egen dödsdom.
Men det var likväl svårt att ana när Berlinmuren skulle falla - och helt Sovjetimperiet rämna.
Tänk alla böcker och tal som hållits om kommunismens förträfflighet. Vilka lögnare och medlöpare - Jan Myrdal borde någon gång rodna, skämmas kan han inte.
Jag minns den 21 augusti 1968.
Jag väcktes i Lund där jag bodde på Lantmannavägen 2 - huset nu rivet eftersom det låg så nära järnvägen Lund-Göteborg- av far, Gösta, som uppbragt berättade att det otroliga inträffat: Sovjetunionen hade invaderat Tjeckoslovakien.
Han hade varit med förr - vid Hitler-Tysklands och Stalin-Sovjets krossande av Polen den 1 september 1939. För far, sprungen ur Frälsningsarmén, var detta frihetsövergrepp som var så oerhörda att - minns jag - han hade svårt att få fram orden, nästan stammade.
Men jag, hans son, måste få veta vad som hade hänt!
Jag minns det också av ett särskilt skäl: På samma plats - mitt lilla rum på Lantmannavägen 2 - hade jag knappt fem år tidigare i radion hört, fått höra direkt från USA via en mer upphetsad Arne Thorén än jag tidigare hört, berätta att president Kennedy blivit skjuten och var på väg till Parkland Hospital i Dallas.
Och så hade det kommit:
- President Kennedy är död. Han träffades av dödande kulor ...
Och nu Tjeckoslovakien.
Tidigare samma år (4 april) hade först Martin Luther King mördats i Alabama, sedan hade studentrevolten ägt rum i Paris, general de Gaulle tagit makten och högern segrat sort i parlamentsval i Frankrike, president Kennedys bror, förre justitieministern Robert Kennedy har mördats den 5 juni efter primärvalssegern i Californien på ett hotell i Los Angeles av invandraren Sirhan Sirhan - den äldre broderns mördare var med all säkerhet Lee Harvey Oswald, den man som senare sköts av nattklubbsägaren Jack Ruby, USA var osäkert vid denna tid, kriget i Vietnam pågick ännu för fullt, det är i dag svårt att föreställa sig vilken oro som fanns i världen - och så detta.
Invasionen av Tjeckoslovakien.
Väntad - nja. Kanske.
Alla Warszawapaktsländer utom Nicole Ceaucescus Rumäninen hade tvingats deltaga, Pragvårens centralgestalt Alexander Dubcek var förd till Moskva - jag minns att jag undrade om friheten skulle kväsas inte bara i östblocket där ingen frihet tilläts utan också i Väst.
Den kvällen demonstrerade Olof Palme, Tage Erlander, fp-ledaren Sven Wedén och många andra för frihet, över alla partigränser. Jag gick med i fackeltåg i Malmö, som jag minns det samlades vi sedan till en mer partiinriktad manifestation i Slottsparken i Malmö där just fp-ledaren Sven Wedén var på plats. Eller minns jag fel? Det har gått 42 år!
Bara en minnessak: I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning finns för den 21 augusti 1968 - jag läste tidningen som fanns då - en liten notis från Moskva. Kommunistpartiets centralkommitté hade den 20 augusti överraskande sammanträtt under ledning av Leonid Bresjnev. Man visste inte vad som beslutats.
På morgonen den 21 augusti 1968 visste en hel värld.
Jag vill påstå att den morgnen skrev kommunismen - genom att kväva människors okuvbara frihetslängtan - under sin egen dödsdom.
Men det var likväl svårt att ana när Berlinmuren skulle falla - och helt Sovjetimperiet rämna.
Tänk alla böcker och tal som hållits om kommunismens förträfflighet. Vilka lögnare och medlöpare - Jan Myrdal borde någon gång rodna, skämmas kan han inte.
21 aug: En artikel av Mikael Trolin (fp)
För vissa personer är det en övermäktig frestelse att alltid diskutera det egna partiet i andra medier.
Jag ser Mikael Trolins artikel i SvD i dag på det sättet - han berättar där vad som är den verkligt liberala ståndpunkten i olika frågor, vi andra som kanske ser frågorna annorlunda får veta att vi har fel och att vi inte är riktigt goda liberaler.
Det känns tråkigt och utmanande - och nästan lite hopplöst.
Mikael har många förtjänster - men om jag och övriga 27 riksdagsledamöter skulle göra sammalunda varenda gång vi såge att någon värdering vi som enskilda har inte till 100 procent stämmer överens med våra egna, då skulle folkpartiet inte vara ett parti utan vi skulle uppfattas som vore vi en hönsgård.
Det vill inte jag medverka till.
Jag tror att folkpartister är toleransens försvarare framför andra och anser att bland det viktigaste som finns - hälsa och familjens trygghet kan vara än viktigare - är att stärka de liberala krafterna i Sveriges riksdag, i kommuner och landsting.
Tyvärr bidrar inte Mikaels säkert välmenande artikel till detta.
Det bästa vore att den aldrig publicerats - SvD tar aldrig mina artiklar, kan jag berätta, men jag skriver aldrig heller något om interna fp-frågor, det avhandlar jag just internt.
Det tror jag fp-sympatisörerna gillar, jag tror inte att de gillar att bli framställda som potentiella förespråkare för rasistiska samarbeten eller liknande.
Ibland är det bättre att tänka rätt än att hamn i pressen.
Jag ser Mikael Trolins artikel i SvD i dag på det sättet - han berättar där vad som är den verkligt liberala ståndpunkten i olika frågor, vi andra som kanske ser frågorna annorlunda får veta att vi har fel och att vi inte är riktigt goda liberaler.
Det känns tråkigt och utmanande - och nästan lite hopplöst.
Mikael har många förtjänster - men om jag och övriga 27 riksdagsledamöter skulle göra sammalunda varenda gång vi såge att någon värdering vi som enskilda har inte till 100 procent stämmer överens med våra egna, då skulle folkpartiet inte vara ett parti utan vi skulle uppfattas som vore vi en hönsgård.
Det vill inte jag medverka till.
Jag tror att folkpartister är toleransens försvarare framför andra och anser att bland det viktigaste som finns - hälsa och familjens trygghet kan vara än viktigare - är att stärka de liberala krafterna i Sveriges riksdag, i kommuner och landsting.
Tyvärr bidrar inte Mikaels säkert välmenande artikel till detta.
Det bästa vore att den aldrig publicerats - SvD tar aldrig mina artiklar, kan jag berätta, men jag skriver aldrig heller något om interna fp-frågor, det avhandlar jag just internt.
Det tror jag fp-sympatisörerna gillar, jag tror inte att de gillar att bli framställda som potentiella förespråkare för rasistiska samarbeten eller liknande.
Ibland är det bättre att tänka rätt än att hamn i pressen.
20 aug: En artikel av en kandidat (fp)
Mathias Sundin (fp), oppositionsråd i Norrköping, har utöver en ambitiös dörrknackningskampanj också valbudskapet att han avser att alltid rösta efter egen åsikt: "I riksdagen röstar de inte efter sina värderingar, de röstar efter partipiskan.
Annars hade vi inte haft någon FRA-lag."
Så skriver han.
Det innebär tydligen att vi har två sorters socialliberaler, vi som tror att vi är goda, tänkande liberaler, sådana liberaler som är lite finare och röstar efter sitt eget huvud.
Jag undrar om det är så, när jag nu läser ytterligare ett inlägg av Sundin om integritet, en fråga där jag tycker vi har varit hyfsat framgångsrika genom att förhindra åtskilligt dumt som socialdemokraterna drev fram 1998-2006 under Thomas Bodströms ledning, där han utmålar mig som osjälvständig person, följande partipiskan.
Jag undrar hur det är i folkpartiet i Norrköping: Röstar alla hur som helst, utan diskussion och kompromissande, i kommunalpolitiken?
Det kanske är så.
Det kanske fungerar bra.
Jag är emellertid orolig för att resultatet på riksnivå inte skulle bli det väljarna har anledning att förvänta sig.
Annars hade vi inte haft någon FRA-lag."
Så skriver han.
Det innebär tydligen att vi har två sorters socialliberaler, vi som tror att vi är goda, tänkande liberaler, sådana liberaler som är lite finare och röstar efter sitt eget huvud.
Jag undrar om det är så, när jag nu läser ytterligare ett inlägg av Sundin om integritet, en fråga där jag tycker vi har varit hyfsat framgångsrika genom att förhindra åtskilligt dumt som socialdemokraterna drev fram 1998-2006 under Thomas Bodströms ledning, där han utmålar mig som osjälvständig person, följande partipiskan.
Jag undrar hur det är i folkpartiet i Norrköping: Röstar alla hur som helst, utan diskussion och kompromissande, i kommunalpolitiken?
Det kanske är så.
Det kanske fungerar bra.
Jag är emellertid orolig för att resultatet på riksnivå inte skulle bli det väljarna har anledning att förvänta sig.
20 aug: LO tror på framtiden
Irene Westerlund, LO:s ganska nya chefsekonom, är intressant att lyssna till. I sin kommentar till finansminister Anders Borgs (m) budgetöverväganden - han följer ju exakt den linje som formulerades i finansutskottets betänkande från 22 juni 2010 och där jag hade ganska stor framgång med mina försiktighetsformuleringar - menar hon nu att det ser väldigt bra ut ekonomiskt för Sverige. Hon tror t.ex. att överskotten kan komma att växa mycket kraftigt, detta utöver de 30-40 miljarder som Borg har som säkerhetsmarginal.
Tyvärr frågar inte Dagens Ekos reporter vad hon grundar denna optimism på.
Men det gör inte så mycket - jag kan svara i stället.
Det är nämligen som så att denna LO-optimism - i motsats till Thomas Östros (s) som vill ha högre skattetryck för att kunna göra omfördelningar och nya investeringsplaner från statens sida - grundar sig på tilltro till att sysselsättningsökningen fortsätter starkt och att statens finanser, inte minst skatteintäkterna, utvecklas mycket positivt.
Nu säger inte Irene Westerlund detta rakt ut - för det skulle ju strida mot den politiska ekonomi som socialdemokraterna vill ha i vårt land, men ekonomen Westerlund förstår mycket väl vad det handlar om.
Det leder mig till tanken: Varför skulle inte den utveckling som Westerlund i grund bejakar inte vara också den som är bäst för LO-medlemmarna, högre sysselsättning ,tilltagande produktivitet och möjligen också högre reallönkeökningar?
Man kan verkligen undra.
Tyvärr frågar inte Dagens Ekos reporter vad hon grundar denna optimism på.
Men det gör inte så mycket - jag kan svara i stället.
Det är nämligen som så att denna LO-optimism - i motsats till Thomas Östros (s) som vill ha högre skattetryck för att kunna göra omfördelningar och nya investeringsplaner från statens sida - grundar sig på tilltro till att sysselsättningsökningen fortsätter starkt och att statens finanser, inte minst skatteintäkterna, utvecklas mycket positivt.
Nu säger inte Irene Westerlund detta rakt ut - för det skulle ju strida mot den politiska ekonomi som socialdemokraterna vill ha i vårt land, men ekonomen Westerlund förstår mycket väl vad det handlar om.
Det leder mig till tanken: Varför skulle inte den utveckling som Westerlund i grund bejakar inte vara också den som är bäst för LO-medlemmarna, högre sysselsättning ,tilltagande produktivitet och möjligen också högre reallönkeökningar?
Man kan verkligen undra.
20 aug: DN/Synovate ger alliansen liten majoritet
DN/Synovate publicerar i dag en ny undersökning. Man har den 9-18 augusti per telefon frågat 1.804 personer om deras partisympatier. Resultat i procent (med förändringen sedan förra mätningen i procentenheter inom parentes):
Moderaterna 29,3 (-3,8)
Centerpartiet 5,1 (+0,3)
Folkpartiet 7,4 (+0,8)
Kristdemokraterna 5,9 (+1,3)
Socialdemokraterna 31,3 (+1,3)
Vänsterpartiet 4,4 (-0,8)
Miljöpartiet 10,8 (+1,5)
Sverigedemokraterna 3,6 (-1,0)
Övriga 2,1 (+0,3)
Moderaterna 29,3 (-3,8)
Centerpartiet 5,1 (+0,3)
Folkpartiet 7,4 (+0,8)
Kristdemokraterna 5,9 (+1,3)
Socialdemokraterna 31,3 (+1,3)
Vänsterpartiet 4,4 (-0,8)
Miljöpartiet 10,8 (+1,5)
Sverigedemokraterna 3,6 (-1,0)
Övriga 2,1 (+0,3)
19 aug: Problem med arvoden
Det är synd om f.d. vice statsministern Margeta Winberg (s), numera Svenska Spels ordförande.
Hon har fått problem med skattemyndigheterna sedan hon - möjligen, möjligen, man kan aldrig så noga veta - fått ut sitt ordförandearvode från Svenska Spel (jämte mervärdeskatt) om 25.000 kr/månad, dvs 31.250 kr, utbetalat till ett eget företag.
Det har, självfallet oavsiktligt, fått som resultat att hennes statsrådspension inte reducerats med lika mycket varje månad, en finurlig lösning som också tycks tillämpas av den som utnämnde henne både till vice statsminister och senare sändebud i Brasilien.
Men det är värre än så. Hon har fått traktamentsproblem också.
Margareta Winberg trodde att vissa bestämmelser gällde, de gjorde de inte - och nu skall hon betala tillbaka 20.000 kr. Hedervärt, om fel inträffat, skall de rättas.
Nu är det inte första gången Winberg haft problem med traktamenten och reseersättningar. Det inträffade också i mitten på 1980-talet då hon visade sig ha gjort ett stort antal resor i Kristianstads län och studerat praktiskt taget varje jordlott där, händelsevis tillsammans med dåvarande vpk-riksdagsmannen Jörn Svensson.
Svensson hade i gengäld gjort ett stort antal resor till Jämtland för att studera naturen där.
Lustigt nog sammanträffade detta innan Winberg/Persson blev ett par, men slikt kan ju inträffa. Så noggranna studier har på jordbruks- och skogsområdet inte skett i Jämtland och Skåne sedan dess, praktiskt taget varenda helg.
Jag minns presskonferensen där de två framträdde gemensamt och bedyrade att inte ett öre av skattebetalarnas pengar missbrukats utan att allt var i sin ordning.
Ack ha, det där var kring 1985 och paret är gift sedan 2008.
Lycka till med traktamentena - Jörn Svensson har ju erfarenhet också från Bryssel att kvittera ut dylika under sina fem år som vänsterpartistisk EU-parlamentsledamot 1995-99.
Hon har fått problem med skattemyndigheterna sedan hon - möjligen, möjligen, man kan aldrig så noga veta - fått ut sitt ordförandearvode från Svenska Spel (jämte mervärdeskatt) om 25.000 kr/månad, dvs 31.250 kr, utbetalat till ett eget företag.
Det har, självfallet oavsiktligt, fått som resultat att hennes statsrådspension inte reducerats med lika mycket varje månad, en finurlig lösning som också tycks tillämpas av den som utnämnde henne både till vice statsminister och senare sändebud i Brasilien.
Men det är värre än så. Hon har fått traktamentsproblem också.
Margareta Winberg trodde att vissa bestämmelser gällde, de gjorde de inte - och nu skall hon betala tillbaka 20.000 kr. Hedervärt, om fel inträffat, skall de rättas.
Nu är det inte första gången Winberg haft problem med traktamenten och reseersättningar. Det inträffade också i mitten på 1980-talet då hon visade sig ha gjort ett stort antal resor i Kristianstads län och studerat praktiskt taget varje jordlott där, händelsevis tillsammans med dåvarande vpk-riksdagsmannen Jörn Svensson.
Svensson hade i gengäld gjort ett stort antal resor till Jämtland för att studera naturen där.
Lustigt nog sammanträffade detta innan Winberg/Persson blev ett par, men slikt kan ju inträffa. Så noggranna studier har på jordbruks- och skogsområdet inte skett i Jämtland och Skåne sedan dess, praktiskt taget varenda helg.
Jag minns presskonferensen där de två framträdde gemensamt och bedyrade att inte ett öre av skattebetalarnas pengar missbrukats utan att allt var i sin ordning.
Ack ha, det där var kring 1985 och paret är gift sedan 2008.
Lycka till med traktamentena - Jörn Svensson har ju erfarenhet också från Bryssel att kvittera ut dylika under sina fem år som vänsterpartistisk EU-parlamentsledamot 1995-99.
18 augusti: Styrelsemöte
Här en bild från styrelsemötet (fp) i vår lokal på Hästhagsvägen i Danderyd. I mitten ordföranden Lars-Gunnar Wallin, till vänster om honom ser i prfol vi närmast Ernst Klein, Maarit Nordmark, Wiveca Haas och Ewa Bergman, på andra sidan föreningens andra vice ordförande Ulla Löwenhielm. Det är en diskussionsvillig, kunnig och intressant styrelse som folkpartiet har i Danderyd.
Utanför bild deltar också Bengt Sylvan, Fredrik Holmér, Margareta Sandell, Charlotta Malm och skrivaren av dessa rader.
17 aug: Sverigedemokratisk komik
I Kävlinge finns en f.d. vänsterpartist och numera tydligen även f.d. sverigedemokrat vid namn Kenneth Sandberg. Han har nu öppnat eget och driver partiet Vi Kävlingebor eftersom han tycker att sverigdemokraterna är så mesiga i invandrarfrågan. Ut skall dom, är det budskap - ungefär så formulerat - som Sandberg står för.
Nu är det emellertid som så att Sandberg, som tidigare var verksam vid migrationsverket men på grund av sina åsikter - kanske hette det något annat - fick lämna den tjänsten, ibland har semester.
Var trivs han då?
Vart åker han då?
Vilka svenska smultronställen besöker han?
Till Stockholm, Motala, Mora?
Lomma och Bjärred?
Kanske ända till Ystad?
Eller Sveriges mittpunkt i Ånge kommun för att kunna vara mitt bland svenskar, utan konstiga invandrare så långt ögat når?
Nja, Kenneth Sandberg är inte den som lever som han lär. Visserligen skall det inte komma hit några utlänningar och bosätta sig här, arbeta och tillföra vårt land något. Men själv kan han åka till andra länder och tydligen trivas där - kanske blir han väl mottagen?
Så han åker till Gran Canaria i Spanien där han sätter sig på en taverna med ett glas rött vin, förmodligen producerat i landet. Och tänker och tycker - fast det är min egen tolkning - att det är hemskt med alla utlänningar som kommer till Sverige och bor och jobbar där.
Annat är det med oss fina svenskar som välkomas på tavernan i Spanien där vi sitter under solen i skymningen och tycker att livet är fint.
Kenneth Sandberg tycker illa om hyckleri.
Det förstår jag.
Som i år varit utan semester men åkt till både Sundbyberg och Södertälje.
Nu är det emellertid som så att Sandberg, som tidigare var verksam vid migrationsverket men på grund av sina åsikter - kanske hette det något annat - fick lämna den tjänsten, ibland har semester.
Var trivs han då?
Vart åker han då?
Vilka svenska smultronställen besöker han?
Till Stockholm, Motala, Mora?
Lomma och Bjärred?
Kanske ända till Ystad?
Eller Sveriges mittpunkt i Ånge kommun för att kunna vara mitt bland svenskar, utan konstiga invandrare så långt ögat når?
Nja, Kenneth Sandberg är inte den som lever som han lär. Visserligen skall det inte komma hit några utlänningar och bosätta sig här, arbeta och tillföra vårt land något. Men själv kan han åka till andra länder och tydligen trivas där - kanske blir han väl mottagen?
Så han åker till Gran Canaria i Spanien där han sätter sig på en taverna med ett glas rött vin, förmodligen producerat i landet. Och tänker och tycker - fast det är min egen tolkning - att det är hemskt med alla utlänningar som kommer till Sverige och bor och jobbar där.
Annat är det med oss fina svenskar som välkomas på tavernan i Spanien där vi sitter under solen i skymningen och tycker att livet är fint.
Kenneth Sandberg tycker illa om hyckleri.
Det förstår jag.
Som i år varit utan semester men åkt till både Sundbyberg och Södertälje.
måndag 16 augusti 2010
16 aug: Får socialismen se ut hur som helst?
I dag (16 aug) skriver två socialdemokrater, landstingsrådet Ilja Batljan och oppositionsborgarrådet Carin Jämtin, i DN om deras visioner för Stockholms framtid. Man skall satsa hårt på att alla SL:s fastigheter - varmed inte avses busskurer - skall bli serviceställen.
Så ser vi då socialismens nya ansikte: SL-fastigheter med latteservering. Alla skall få.
Så ser vi då socialismens nya ansikte: SL-fastigheter med latteservering. Alla skall få.
15 aug: Mona Sahlins sommartal
I dag har Mona Sahlin sommartalat.
Det blev löften för 17 miljarder.
Tja, det är ju också en slant.
Det blev löften för 17 miljarder.
Tja, det är ju också en slant.
15 aug: Stödrösta?
I SvD i går (14 aug) manade Göran Skytte - vänsterradikalen som tänkt om - till stödröstning för att rädda regeringen Reinfeldt.
Jag vill varna för varje form av stödröstning. Man skall rösta på det parti som man tycker bäst tillvaratar ens egna ideologiska uppfattningar. Punkt.
Ty stödröstning har den nackdelen - utöver att det är förnedrande för det parti som man stödröstar på, där har inte minst Göran Hägglund (kd) uttalat sig klokt, vi klarar oss med egen kraft, är hans tes - att om alla stödröstar blir valresultatet helt missvisande. Tänk om nu alla moderater börjar följa Göran Skyttes råd: Då får centerpartiet 35 procent av rösterna, moderaterna noll och socialdemokraterna blir regering för att Mona Sahlin var klok att inte rekommendera röstning på något annat parti än hennes eget.
Göran Skyttes råd kan komma att uppfyllas av många som vill ha kvar ministären Reinfeldt.
Mona Sahlin gillar säkert Skyttes råd. Ytterst stödjer det nämligen de partier som har en sådan politik att de klarar sig utan stödröster.
Jag vill varna för varje form av stödröstning. Man skall rösta på det parti som man tycker bäst tillvaratar ens egna ideologiska uppfattningar. Punkt.
Ty stödröstning har den nackdelen - utöver att det är förnedrande för det parti som man stödröstar på, där har inte minst Göran Hägglund (kd) uttalat sig klokt, vi klarar oss med egen kraft, är hans tes - att om alla stödröstar blir valresultatet helt missvisande. Tänk om nu alla moderater börjar följa Göran Skyttes råd: Då får centerpartiet 35 procent av rösterna, moderaterna noll och socialdemokraterna blir regering för att Mona Sahlin var klok att inte rekommendera röstning på något annat parti än hennes eget.
Göran Skyttes råd kan komma att uppfyllas av många som vill ha kvar ministären Reinfeldt.
Mona Sahlin gillar säkert Skyttes råd. Ytterst stödjer det nämligen de partier som har en sådan politik att de klarar sig utan stödröster.
15 aug: Veckans Sifo-mätning
Konstigt ord: Sifon.
Verkar få betydelsen opinionsundersökning - en sifo, sifon.
För mig som vet något om saken betyder Sifo Swedish Institute for Opinion Research och startades 1966 av professor Hans L Zetterberg och hans hustru Karin Busch.
Dagens Sifo-mätning visar att deet fortfarande är ett övertag för Alliansen, att socialdemokraterna har det svårt samt att det parti som ligger närmast 4-procentsspärren av de nuvarande riksdagspartierna är vänsterpartiet.
Verkar få betydelsen opinionsundersökning - en sifo, sifon.
För mig som vet något om saken betyder Sifo Swedish Institute for Opinion Research och startades 1966 av professor Hans L Zetterberg och hans hustru Karin Busch.
Dagens Sifo-mätning visar att deet fortfarande är ett övertag för Alliansen, att socialdemokraterna har det svårt samt att det parti som ligger närmast 4-procentsspärren av de nuvarande riksdagspartierna är vänsterpartiet.
14 aug: Statsministern talar
Statsministern har i dag sommartalat. Det var vackert väder. Mest fick pensionärerna. Arbetslinjen drivs vidare - eller möjligen utökas.
Jag är säker: Mona Sahlin kommer i morgon att satsa ännu mer på pensionärerna.
S-linjen är jätteklar: Sänkt skatt för pensionärer, höjd för alla andra.
Jag är säker: Mona Sahlin kommer i morgon att satsa ännu mer på pensionärerna.
S-linjen är jätteklar: Sänkt skatt för pensionärer, höjd för alla andra.
14 aug: Resa till Järna
Denna dag får jag ersätta en skolpolitiker vid en mp-debattutmaning i Järna i Södertälje.
Mer kommer.
Bara en sak: Järna är Sveriges starkaste mp-fäste med över 30 procent av väljarna.
Mer kommer.
Bara en sak: Järna är Sveriges starkaste mp-fäste med över 30 procent av väljarna.
13 aug: Folkpartiets valmanifest
En viktig markering: Folkpartiets valmanifest 2010 kom idag.
Mer senare
Mer senare
13 aug: Jordfästning med ljuspunkter
Jag har varit på Siri Dannaeus jordfästning.
Det blev en begravning med ljuspunkter.
Denna rapport kommer snart att kompletteras.
Det blev en begravning med ljuspunkter.
Denna rapport kommer snart att kompletteras.
fredag 13 augusti 2010
13 aug: Tidig morgon
Jag stiger upp 04.30, duschar och går ut i nästan natten för att vara på Lidköpings busstation 05.06 då bussen till Skövde går.
Fungerar utmärkt. Efter att ha passerat Skara - som bara har smalspårig järnväg och därmed ingen alls - kommer jag till Skövde 06.18.
Perfekt!
06.22 går tåg till Stockholm där man är 08.35.
Jag har cykel på stationen som vanligt och 08.45 morsar jag på Olle Schmidt och Torkild Strandberg som kommit från Skåne för att deltaga i folkpartiets partistyrelse som har möte i dag för att fastställa folkpartiets valplattform.
Själv tar jag tåget 09.56 till Strängnäs.
Det visar sig ta inte tre kvart utan en timme och tre kvart på grund av spårreparationer mellan Södertälje och Strängnäs. Så därför få jag se Sundbyberg, Västerås, Kvicksund och Eskilstuna innan hag 11.37 är framme i Strängnäs.
Så kan det gå!
Fungerar utmärkt. Efter att ha passerat Skara - som bara har smalspårig järnväg och därmed ingen alls - kommer jag till Skövde 06.18.
Perfekt!
06.22 går tåg till Stockholm där man är 08.35.
Jag har cykel på stationen som vanligt och 08.45 morsar jag på Olle Schmidt och Torkild Strandberg som kommit från Skåne för att deltaga i folkpartiets partistyrelse som har möte i dag för att fastställa folkpartiets valplattform.
Själv tar jag tåget 09.56 till Strängnäs.
Det visar sig ta inte tre kvart utan en timme och tre kvart på grund av spårreparationer mellan Södertälje och Strängnäs. Så därför få jag se Sundbyberg, Västerås, Kvicksund och Eskilstuna innan hag 11.37 är framme i Strängnäs.
Så kan det gå!
12 aug: Besök i Lidköping
Efter ganska lång resa - allt i landet ligger inte på stenkasts avstånd från Stureplan - kommer jag till Lidköping vid Vänern.
Där diskuteras jag först Vänersjöfart med Thun-rederiernas Jonas Karlsson, därefter besöker jag NLT, Nya Lidköpings-Tidningen, med dess ägare, redaktör och allt i allo Lennart Hörling för att diskutera morgondagens tidning (ja, jag menar inte just tidningen för fredagen den 13 augusti) och senare på kvällen är det ett trivsamt möte i fp-avdelningen, valförberedelser.
torsdag 12 augusti 2010
12 aug: Slaget vid Marathon 2500 år
I dag är det 2500 år sedan slaget vid Marathon, den 12 augusti 490 f. Kr.
Om det har jag skrivit en lång artikel som kan läsas här.
(Gå in på Gunnar Andrén, artiklar)
Marathon är känt.
Men vad hände?
Varför?
Hur?
Jag kan ge besked - en fascinerande historia!
Om det har jag skrivit en lång artikel som kan läsas här.
(Gå in på Gunnar Andrén, artiklar)
Marathon är känt.
Men vad hände?
Varför?
Hur?
Jag kan ge besked - en fascinerande historia!
12 aug: Till Lidköping
I dag är jag i Lidköping för att tala politik.
Lidköpingsborna är starka men fyra år med s, v och mp - det skulle de inte klara.
Lidköpingsborna är starka men fyra år med s, v och mp - det skulle de inte klara.
onsdag 11 augusti 2010
11 augusti: Därför Norrbotniabanan
Ur Norrbottens-Kuriren (m) 10 aug 2010
I dag 11 augusti - har Norrbottens-Kuriren (m) publicerat en artikel, mer av informations- än debattkaraktär, som jag, Jens Sundström, Alvik, Luleå och landstingsråd i Norrbotten, och Ulla Persson, kommunfullmäktig och fp-ordförande i Piteå, bosatt i Svensbyn, står bakom.
Den är ganska viktig eftersom det från andra håll förekommer sådant slarv med planer och pengar när det gäller Norrbotniabanan. Vi reder ut varför denna järnväg är viktig för Sverige, inget regionalpolitiskt projekt.
Nu saknas snart bara mittenlänken.
Norrbotniabanan. 27 mil lång.
Den 28-29 augusti invigs Botniabanan, den 19 mil järnväg Nyland-Umeå, påbörjad 1999, färdig efter elva år till kostnaden cirka 13,5 miljarder kr.
(En högtidlig rullande invigning blir det, på fyra ställen från Kramfors till Umeå, med Kungen som invigningstalare på alla platserna.)
År 2012 invigs Haparandabanan, 12 mil järnväg Boden-Haparanda från 1902-15, påbörjad så sent som 2006 och vars nyaste del, 42 km nybygge Kalix-Haparanda påbörjat 2008, allt till en kostnad av 3,5 miljarder kr.
Alla som kan sin geografi – och det är det lite si och så med på vissa håll i Sverige – vet att det saknas en sträcka för att göra Sverige både kortare och rundare: Kustjärnvägen Umeå-Luleå.
Varför behövs den?
Svaret är enkelt: För att göra Sverige mer konkurrenskraftigt.
Trafiken från Kina-Ryssland till USA:s östkust via någon av Europas isfria hamnar kommer att expandera våldsamt under kommande decennier. Redan planeras för 50.000 containrar/årligen Kina-USA via Narvik.
Vilka hamnar skall användas? Valet står mellan – och det är där Norrbotniabanan kommer in – Bremerhaven/Rotterdam, söder om Östersjön, eller norr om, mot Narvik eller Göteborg.
Narvik är dock redan belastat och Malmbanan, som ju också den byggs om för cirka 10 miljarder kr för att klara bara LKAB-kraven framöver, kommer inte att klara de godsvolymer vi kan vänta framöver, med 750 meter långa tåg och 1600 tons vikt.
Återstår Göteborg, landets – och Nordens – i särklass viktigaste isfria in- och utskeppningshamn, därtill den enda i Norden som håller USA-godkända krav på tullsidan.
Tre järnvägsutredningar av totalt sex på sträckan Umeå-Luleå är redan klara, tre pågår.
Nu gäller att få fram en trovärdig kostnadsberäkning och finansiering.
Kostnaden enligt Norrbottniabanan AB uppgår till cirka 23 miljarder kr (2009). Det är en slant.
Det intressanta är dock att enligt de samhällsekonomiska kalkyler som gjorts ger Norrbotnibanan en avkastning på 1:45 kr/satsad krona, Haparandabanan 1:34.
Det är, bortsett från satsningar i Stockholms- och Göteborgsregionerna där persontrafiken är den bärande delen, de högsta återbäringarna av alla järnvägsprojekt i landet.
Därför bör Norbotniabanan byggas. Byggstart?
Genom riksdagsbeslutet att avvakta med höghastighetsbanorna i södra Sverige – vissa partier har råd med allt, men folkpartiet som klargjorde att vi satte Norrbotniabanan före höghastighetstågen ”för Sveriges skull” vill inte ha en återgång till dåvarande statsrådet Björn Rosengrens många hel- och halvavslutade luftprojekt, fina planer men inga pengar – bör beslut om Norrbotniabanan kunna träffas under den kommande mandatperioden.
Trots längden, 27 mil och kostnaden, 23 miljarder, finns skäl att tro att byggtiden kan bli avsevärt kortare än för Botniabanan: Vi är helt enkelt duktigare nu på att bygga järnväg.
Detta kommer vi att arbeta för under den kommande mandatperioden.
Inga luftiga löften. Bara riktiga – och viktiga – beslut.
Mycket har gjorts. Mer att göra.
Gunnar Andrén
Riksdagsman (fp)
Jens Sundström
Riksdagskandidat (fp)
Luleå
Ulla Persson
Kommunfullmäktig (fp)
Piteå
I dag 11 augusti - har Norrbottens-Kuriren (m) publicerat en artikel, mer av informations- än debattkaraktär, som jag, Jens Sundström, Alvik, Luleå och landstingsråd i Norrbotten, och Ulla Persson, kommunfullmäktig och fp-ordförande i Piteå, bosatt i Svensbyn, står bakom.
Den är ganska viktig eftersom det från andra håll förekommer sådant slarv med planer och pengar när det gäller Norrbotniabanan. Vi reder ut varför denna järnväg är viktig för Sverige, inget regionalpolitiskt projekt.
Nu saknas snart bara mittenlänken.
Norrbotniabanan. 27 mil lång.
Den 28-29 augusti invigs Botniabanan, den 19 mil järnväg Nyland-Umeå, påbörjad 1999, färdig efter elva år till kostnaden cirka 13,5 miljarder kr.
(En högtidlig rullande invigning blir det, på fyra ställen från Kramfors till Umeå, med Kungen som invigningstalare på alla platserna.)
År 2012 invigs Haparandabanan, 12 mil järnväg Boden-Haparanda från 1902-15, påbörjad så sent som 2006 och vars nyaste del, 42 km nybygge Kalix-Haparanda påbörjat 2008, allt till en kostnad av 3,5 miljarder kr.
Alla som kan sin geografi – och det är det lite si och så med på vissa håll i Sverige – vet att det saknas en sträcka för att göra Sverige både kortare och rundare: Kustjärnvägen Umeå-Luleå.
Varför behövs den?
Svaret är enkelt: För att göra Sverige mer konkurrenskraftigt.
Trafiken från Kina-Ryssland till USA:s östkust via någon av Europas isfria hamnar kommer att expandera våldsamt under kommande decennier. Redan planeras för 50.000 containrar/årligen Kina-USA via Narvik.
Vilka hamnar skall användas? Valet står mellan – och det är där Norrbotniabanan kommer in – Bremerhaven/Rotterdam, söder om Östersjön, eller norr om, mot Narvik eller Göteborg.
Narvik är dock redan belastat och Malmbanan, som ju också den byggs om för cirka 10 miljarder kr för att klara bara LKAB-kraven framöver, kommer inte att klara de godsvolymer vi kan vänta framöver, med 750 meter långa tåg och 1600 tons vikt.
Återstår Göteborg, landets – och Nordens – i särklass viktigaste isfria in- och utskeppningshamn, därtill den enda i Norden som håller USA-godkända krav på tullsidan.
Tre järnvägsutredningar av totalt sex på sträckan Umeå-Luleå är redan klara, tre pågår.
Nu gäller att få fram en trovärdig kostnadsberäkning och finansiering.
Kostnaden enligt Norrbottniabanan AB uppgår till cirka 23 miljarder kr (2009). Det är en slant.
Det intressanta är dock att enligt de samhällsekonomiska kalkyler som gjorts ger Norrbotnibanan en avkastning på 1:45 kr/satsad krona, Haparandabanan 1:34.
Det är, bortsett från satsningar i Stockholms- och Göteborgsregionerna där persontrafiken är den bärande delen, de högsta återbäringarna av alla järnvägsprojekt i landet.
Därför bör Norbotniabanan byggas. Byggstart?
Genom riksdagsbeslutet att avvakta med höghastighetsbanorna i södra Sverige – vissa partier har råd med allt, men folkpartiet som klargjorde att vi satte Norrbotniabanan före höghastighetstågen ”för Sveriges skull” vill inte ha en återgång till dåvarande statsrådet Björn Rosengrens många hel- och halvavslutade luftprojekt, fina planer men inga pengar – bör beslut om Norrbotniabanan kunna träffas under den kommande mandatperioden.
Trots längden, 27 mil och kostnaden, 23 miljarder, finns skäl att tro att byggtiden kan bli avsevärt kortare än för Botniabanan: Vi är helt enkelt duktigare nu på att bygga järnväg.
Detta kommer vi att arbeta för under den kommande mandatperioden.
Inga luftiga löften. Bara riktiga – och viktiga – beslut.
Mycket har gjorts. Mer att göra.
Gunnar Andrén
Riksdagsman (fp)
Jens Sundström
Riksdagskandidat (fp)
Luleå
Ulla Persson
Kommunfullmäktig (fp)
Piteå
10 aug: Två medienyheter
1. Jönköpings-Posten (mångårigt fp, numera politiskt obunden) har utsett en ny politisk redaktör, Dan Sylvebo, 32-årig jurist med förflutet som moderat kommunalpolitiker. Tidigare har Hans Olovsson, chefredaktör med erfarenhet från olika tidningar, ansvarats för ledarsidan tillsammans med frilansskribenter.
Samtidigt har tidningen utsett en ny kulturredaktör efter ägaren Christina Hamrin-Fredriksson, 38-åriga Anna Stålhammar, verksam vid Jönköpings Museum och tidigare kritiker i Aftonbladet (s).
2. Sundsvalls Tidning har köpt resterande 9 procent av Dagbladet (s) i Sundsvall. Det tidigare aktieägareavtalet har därmed upphört att gälla. Tidningen blir alltfort socialdemokratisk med rätt för arbetarrörelsen att utse tidningens chefredaktör.
Samtidigt har tidningen utsett en ny kulturredaktör efter ägaren Christina Hamrin-Fredriksson, 38-åriga Anna Stålhammar, verksam vid Jönköpings Museum och tidigare kritiker i Aftonbladet (s).
2. Sundsvalls Tidning har köpt resterande 9 procent av Dagbladet (s) i Sundsvall. Det tidigare aktieägareavtalet har därmed upphört att gälla. Tidningen blir alltfort socialdemokratisk med rätt för arbetarrörelsen att utse tidningens chefredaktör.
10 aug: Till Piteå och Noliamässan
På Noliamässan 10 aug: Peter Eriksson, Mona Sahlin och Lars Ohly frågas ut av Ronny Eriksson, storskämtaren som inte döljer sina personliga åsikter.Flyg 08.35 till Kallax och därefter hyrd bil till Piteå, Noliamässan och fp-montern, U22 tror jag den heter.
Redan på flyget märks att något särskilt är på gång, jo, först kommer Mona Sahlin ombord med sina pressekreterare Anna Hellsén samt två större herrar som nog skulle kunna få jobb hos Säpos personskyddsavdelning. De har redan med sig genomskinliga öronsnäckor.
Strax efter kommer Lars Ohly och hälsar glatt. Tänk att en så trevlig person skall ha sådana bisarra åsikter!
Och TT:s Lillemor Idling är förstås med och fler journalister till - det är något på gång.
Jodå, mig ovetande - måste jag medge - skall de tre - Peter Eriksson bor ju nästgårds till Piteå, bara cirka 15 mil till Kalix är det, ett stenkast med Norrlandsmått mätt - presentera program och utfrågas på Nolia, av skämtaren Ronny Eriksson.
(Han är värd ett eget kapitel, jag skriver snart om det.)
Först får de tre tala själva, sedan blir det utfrågning.
Jag måste säga att Peter Eriksson är den klart lysande svararen, han accepterar nämligen inte frågeställarens utgångspunkter, att allt vad regeringen gjort är fel, att alla privata skolor är skräp.
Han har faktiskt en helt obetalbar formulering, stark känd måste den vara:
- Jag har minsann varit kommunalråd och vet att kvaliteten i en del kommunala skolor inte är bra. Därför är det bara med nya idéer och alternativ. Det skadar inte.
Man anar att Peter Eriksson tycker att bland det dummaste han hört är Lars Ohlys argumentation om att friskolor i stort inte bör få finnas efters de av vinstskäl sätter skolans kunskapsförmedling efter profiten - som om att man inte kan trolla bort vinster via fastighetsbolag och andra kommunala konstigheter eller har den grundläggande insikten att det företag, det må vara apotek, Volvo eller den lokale cykelhandlaren, som inte får nöjda kunder kommer att tvingas lägga ner.
Jag undrar om inte Lars Ohly någon gång hört talas om de stora gymnasierna Åsögymnasiet på Södermalm i Stockholm eller på sin tid ännu mer kända S:t Jakobi i Vällingby. Numera hör man inte talas om dem. Varför?
Jo, det finns ett enda skäl till varför de inte finns längre, är nedlagda: Eleverna valde bort dem, av olika anledningar.
I Lars Ohlys värd är valfrihet något suspekt, det berättar han i olika sammanhang gång efter annan.
Redan på flyget märks att något särskilt är på gång, jo, först kommer Mona Sahlin ombord med sina pressekreterare Anna Hellsén samt två större herrar som nog skulle kunna få jobb hos Säpos personskyddsavdelning. De har redan med sig genomskinliga öronsnäckor.
Strax efter kommer Lars Ohly och hälsar glatt. Tänk att en så trevlig person skall ha sådana bisarra åsikter!
Och TT:s Lillemor Idling är förstås med och fler journalister till - det är något på gång.
Jodå, mig ovetande - måste jag medge - skall de tre - Peter Eriksson bor ju nästgårds till Piteå, bara cirka 15 mil till Kalix är det, ett stenkast med Norrlandsmått mätt - presentera program och utfrågas på Nolia, av skämtaren Ronny Eriksson.
(Han är värd ett eget kapitel, jag skriver snart om det.)
Först får de tre tala själva, sedan blir det utfrågning.
Jag måste säga att Peter Eriksson är den klart lysande svararen, han accepterar nämligen inte frågeställarens utgångspunkter, att allt vad regeringen gjort är fel, att alla privata skolor är skräp.
Han har faktiskt en helt obetalbar formulering, stark känd måste den vara:
- Jag har minsann varit kommunalråd och vet att kvaliteten i en del kommunala skolor inte är bra. Därför är det bara med nya idéer och alternativ. Det skadar inte.
Man anar att Peter Eriksson tycker att bland det dummaste han hört är Lars Ohlys argumentation om att friskolor i stort inte bör få finnas efters de av vinstskäl sätter skolans kunskapsförmedling efter profiten - som om att man inte kan trolla bort vinster via fastighetsbolag och andra kommunala konstigheter eller har den grundläggande insikten att det företag, det må vara apotek, Volvo eller den lokale cykelhandlaren, som inte får nöjda kunder kommer att tvingas lägga ner.
Jag undrar om inte Lars Ohly någon gång hört talas om de stora gymnasierna Åsögymnasiet på Södermalm i Stockholm eller på sin tid ännu mer kända S:t Jakobi i Vällingby. Numera hör man inte talas om dem. Varför?
Jo, det finns ett enda skäl till varför de inte finns längre, är nedlagda: Eleverna valde bort dem, av olika anledningar.
I Lars Ohlys värd är valfrihet något suspekt, det berättar han i olika sammanhang gång efter annan.
Peter Eriksson skäms inte att berätta att en dotter till honom gått i en skola i Umeå som är privat, en medielinje, och där fått utomordentlig kvalificerad undervisning.
Och vet vi ju alla, eller borde veta det, att Lars Ohlys dotter - och det gör Ohly rätt i som försvarar hennes rätt att inte bli offentlig person eller blanda in politik i hennes val - valt en privat skola, av någon anledning som få känner till och inte har med att göra.
Och vet vi ju alla, eller borde veta det, att Lars Ohlys dotter - och det gör Ohly rätt i som försvarar hennes rätt att inte bli offentlig person eller blanda in politik i hennes val - valt en privat skola, av någon anledning som få känner till och inte har med att göra.
Men valfrihet är något som gäller alla oavsett vad föräldrar tycker, det vet jag som 17 år gammal gjorde på samma sätt, valde en annan linje än mina föräldrar förväntat sig på gymnasiet. Då handlade det om Katedralskolan i Lund där jag till föräldrarnas förvåning valde helmatematisk gren i stället för något annat som de bespetsat sig på. Även 17-åringar har fria val, nu som då.
En obetal replik från Ohly måste jag också lägga till:
- Jag är lite bekymrad över det här med arbetslinjen.
Förmodligen menade han gott, med det lät väldigt ideologiskt renlärigt.
Ty marxismens problem är och förblir att fördelningen blir det väsentliga, till var och en efter hans eller hennes behov.
Men produktivkrafterna, de som i kapitalismens form kommer att störta alla i fördärvet, glömmer man alltid bort.
- Jag är lite bekymrad över det här med arbetslinjen.
Förmodligen menade han gott, med det lät väldigt ideologiskt renlärigt.
Ty marxismens problem är och förblir att fördelningen blir det väsentliga, till var och en efter hans eller hennes behov.
Men produktivkrafterna, de som i kapitalismens form kommer att störta alla i fördärvet, glömmer man alltid bort.
9 aug: Först riksdagen, sedan redigering
Speciell dag - eftersom jag inte var i riksdagen under söndagen, tidigt besök där.
Men sedan hem till Stocksund eftersom det blir trängselskatt 06.30.
Redigering av valmaterial flera timmar denna dag.
Också planering för resan till Piteå.
Här en bild av nästan ingen orsak alls:
Jag tycker den stämmer så fruktansvärt bra in på vad som hänt sedan 2006.
Mannen på papperskorgen är Torkild Strandberg. Han är kommunstyrelseordförande i Landskrona och har fört en otroligt liberal politik där: Det som är bra för varje invånare i Landskrona, det är bra för Landskrona också.
Företag har etablerat sig, det byggs som aldrig förr, ordningen i skolorna har blivit bättre, den kritiserade Gustav Adolfsskolan finns inte längre.
Ja, han har egentligen gjort allt det som borde gjorts under 30- 40 år sedan Öresundsvarvet lades ner 1980 efter en plågsam död i flera år.
Vad kulturetablissemanget tycker?
Att allt vad som skett i Landskrona är fel, fel, fel. De förstår inte att sverigedemokrater bekämpas bäst med ökad frihet och god ordning i skolan, vården, företagen, trafiken och i hela samhället. Flathet duger inte, det inskränker friheten för alla - utom för dem som bor på tryggt avstånd.
Detta apropå dagens papperskorg.
Men sedan hem till Stocksund eftersom det blir trängselskatt 06.30.
Redigering av valmaterial flera timmar denna dag.
Också planering för resan till Piteå.
Här en bild av nästan ingen orsak alls:
Jag tycker den stämmer så fruktansvärt bra in på vad som hänt sedan 2006.
Mannen på papperskorgen är Torkild Strandberg. Han är kommunstyrelseordförande i Landskrona och har fört en otroligt liberal politik där: Det som är bra för varje invånare i Landskrona, det är bra för Landskrona också.
Företag har etablerat sig, det byggs som aldrig förr, ordningen i skolorna har blivit bättre, den kritiserade Gustav Adolfsskolan finns inte längre.
Ja, han har egentligen gjort allt det som borde gjorts under 30- 40 år sedan Öresundsvarvet lades ner 1980 efter en plågsam död i flera år.
Vad kulturetablissemanget tycker?
Att allt vad som skett i Landskrona är fel, fel, fel. De förstår inte att sverigedemokrater bekämpas bäst med ökad frihet och god ordning i skolan, vården, företagen, trafiken och i hela samhället. Flathet duger inte, det inskränker friheten för alla - utom för dem som bor på tryggt avstånd.
Detta apropå dagens papperskorg.
måndag 9 augusti 2010
8 aug: Väldigt tjat om SJ
Fungerar finfint.Det var ett väldigt tjat om hur dåligt SJ är.
Många tåg kommer till exempel fram till slut.
(Om de inte blir stående på spåret nånstans, förstås.)
Men i går gck det utmärkt.
Exempelvis var tåget mellan Göteborg-Stockholm med avgångstid från framsidan 18.42 bara 27 minuter försenat vid framkomsten till Stockholm.
Dessutom var det inte SJ:s fel:
Det var banarbeten och tekniska problem, hörde jag i högtalaren.
(Dessutom var det något trubbel i Flen med ett annat tåg. Det kan ju inte SJ rå för.)
Så nu får ni sluta skälla på SJ.
Jag vet - de gör så gott de kan.
(Och det är det som är huvudproblemet.
Plus att Lars Ohly är tjänstledig från detta föredömesföretag.
Hur är det: Skulle inte problemen lösas om förtatliga SJ?
Och kanske konkurrensutsatte Banverket?)
8 aug: Jan Björklund i Marstrand
Jan Björklund vid söndagens möte i Societetshuset i Marstrand inför fullsatt sal - och många företrädare för medierna. Efter åts det traditionsenligt Smögenräkor, så många man ville och orkade - var och en fick betala själv förstås enligt modellen/TINSTAAFL, There's no such thing as a free lunch. Foto: Gunnar Andrén Redan den liberale partiledaren C.G. Ekman talade på 1930-talet i valrörelserna i Marstrand. På 1980-talet återupptogs traditionen av Bengt Westerberg och sedan dess har Lars Leijonborg och Jan Björklund varit trogna gäster.
Söndagens Marstrands tal var Jan Björklunds tredje, 2008, 2009 och 2010.
Han börjde med ekonomin och jämförde dels med andra länders hantering av den ekonomiska krisen, dels med de förslag som 2008 kom från Mona Sahlin och Thomas Östros och för att inte tala om den osannolikt slösaktige Lars Ohly, som ville att svenska skattebetalare skulle stå för Generall Motors aktieägares usla affärer.
Söndagens Marstrands tal var Jan Björklunds tredje, 2008, 2009 och 2010.
Han börjde med ekonomin och jämförde dels med andra länders hantering av den ekonomiska krisen, dels med de förslag som 2008 kom från Mona Sahlin och Thomas Östros och för att inte tala om den osannolikt slösaktige Lars Ohly, som ville att svenska skattebetalare skulle stå för Generall Motors aktieägares usla affärer.
(Det ville han säkert inte, men med hela sin ekonomiska kunskap kom han likväl fram till detta, miljöpartisterna har ju varit osedvanligt tysta om Saab och Volvo, det partiet vill ju att dessa företag skall göra annat än bilar.)
Man kan väl säga att den ekonomiska ridån sänktes för dessa partier.
Björklund fortsatte sedan med globaliseringen och jämförde med hur det var under hans egen, allt mer avlägsna, ungdom i Skene. Då skulle Sverige ge stöd till olika länder. Nu ägs Volvo av Geely i Kina.
Så tog han upp Ylva Johansson skolpolitiska ambitioner, och citerade denna skoltalesman från 1980- och 1990-talen, först som vpk-are, sedan som socialdemokrat. Et långt citat om visioner lät som just det flum i skolan vi är på väg att bli av med.
Ylva Johansson vill säkert åter att hennes visioner skall bli verklighet.
Björklund fortsatte sedan med globaliseringen och jämförde med hur det var under hans egen, allt mer avlägsna, ungdom i Skene. Då skulle Sverige ge stöd till olika länder. Nu ägs Volvo av Geely i Kina.
Så tog han upp Ylva Johansson skolpolitiska ambitioner, och citerade denna skoltalesman från 1980- och 1990-talen, först som vpk-are, sedan som socialdemokrat. Et långt citat om visioner lät som just det flum i skolan vi är på väg att bli av med.
Ylva Johansson vill säkert åter att hennes visioner skall bli verklighet.
- Men jag säger till Sveriges elever: Akta er.
Mycket annat avhandlades också, miljö, pensionärernas situation och mycket annat.
Det som pressen kommer att skriva om, negativt förstås, är att Björklund nu hade ytterligare ett förslag för hur även de elever som är särskilt bråkiga skall fås att lyckas bättre i skolan.
Till alla de som kritiserar detta förslag, om att föräldrarna skall medverka i skolan, vill jag säga:
- Vad är era egna förslag? Utan minsta tvång inblandat?
Slutbetyg för Jan Björklund:: Som i Visby: Fyra liberala stjärnor av fem.
8 aug: Nya opininsmätningar
Denna morgon kommer en Sifo-mätning som bekräftar regeringspartiernas övertag över oppositionen.
Det är det enda som säkert går att utläsa.
Det är det enda som säkert går att utläsa.
lördag 7 augusti 2010
7 aug: Min tråkiga politik (inte en nyhet!)
En tråkig politikers tråkiga bekännelse:
Inga nyheter från mig.
Bara mer frihet till vanliga människor.
Inga nyheter från mig.
Bara mer frihet till vanliga människor.
Jag är tråkig. Jag medger det.
Inte en nyhet har jag att komma med på mitt s.k. specialområde, skatter.
Samma förslag, samma inriktning, år efter år.
Tänk så mycket roligare det är att sprätta ut pengar hit och dit!
Jag önskar jag vore roligare, hade mer att komma med.
Men icke. Jag säger samma sak, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.
Jag skall berätta hur jag tänker - men för den som läser det vill jag varna: Det är verkligen inte någon rolig läsning.
Hur mycket roligare har inte andra det!
För det är otroligt vad mycket pengar och olika förslag som cirkulerar i skattedebatten - halverad tjänstemoms vill centern och miljöpartiet ha (vips! där försvann 10 miljarder), centern vill ha 75 procent skatteavdrag för alla som är över 75 år på hushållsnära tjänster, centern vill utvidga avdraget till att gälla hundpassning, socialdemokraterna vill införa skatteavdrag för fackavgifter (där försvann drygt 6 miljarder), flera partier (men inte jag) och särskilt kd vill införa avdragsrätt för gåvor til ideella organisationer (kan kosta någon miljard), sänkt skatt för pensionärer är utlovat av alliansen med 5 miljarder och de rödgröna med 7,5 miljarder, ja, jag säger med Lina Sandells psalm Jag kan icke räkna dem alla.
(Lars Ohly vill höja alla skatter i gengäld. Hur begåvat är det?)
Nä, i skattepolitiken är jag tråkig, efter att ha sett alla dessa avdrags- och skattesänkningsförslag i skatteutskottet de senaste åtta åren. Det finns otroligt många påtryckargrupper, en eller två för varje skatt. Vad tror ni biodlare, sjömän och bensin/dieselförespråkare vill ha till just dem? Rätt, ni hade rätt. Hade man bara sagt ja till dem hade världen blivit bättre och deras bransch fungerat mycket bättre.
Men jag är tråkig: Jag tycker samma i år som alla mina tidigare riksdagsår:
Och, om jag blir omvald och får påverka skattepolitiken ytterligare, kan ni lita på att jag kommer att fortsätta med samma tråkiga linje:
Sänk skatten på arbete så kan var och en avgöra själv vad han eller hon vill satsa pengar på.
Därför är jobbskatteavdraget bra.
Därför är sänkt skatt på pensioner bra.
Därför skall vi ta bort värnskatten.
Därför skall vi söka sänka kommunalskatten.
Därför skall vi sänka arbetsgivareavgiften (löneskatten) men inte pensions- eller sjukförsäkringsavgiften.
Därför skall vi räkna upp brytpunkten i skatteskalan.
Därför skall vi behålla låga arbetsgivareavgifter för unga (upp till 26 år) och äldre (över 65) - och helst sänka för alla andra.
Men vi skall inte ha några fler avdrag som inte har med inkomsternas förvärvande att göra. Jag säger till och med nej till att utvidga arbetsgivarnas rätt att få avdrag för att deras anställa skall kunna spela golf upp till 2000 kr/år - det som folkpartiets landsmöte beslöt om i Växjö förra året. Om företagen vill ge sina anställda mer, betala högre löner - så kan de spela golf eller gå på bio eller spara pengarna (eller skänka bort dem - valfrihet!)..
Det är en tråkig skattepolitik som jag står för:
Bara lägre skatter på arbete.
Inte en massa undantag för det som just nu inte anses inne, godis, både sånt sockerspäckat godis som vissa anser skall beskattas hårdare, och politiskt godis, sådant som centern i dessa dagar delar ut till varje människa i detta land.
Men min tråkiga politik har en styrka!
Den ger den som arbetar eller är pensionär rätt att själv ta hand om mera av vad han eller hon tjänat ihop.
Bestämma själv.
Det är en frihetsreform.
Mer till den som arbetar. Mindre till staten.
Det är god liberal politik.
Hur tråkig den än är.
torsdag 5 augusti 2010
5 aug: Piratpartiets piruetter
När det gäller underhållning motsvarar piratpartiet högt ställda krav. En åsikt på morgonen, en annan vid lunch, tvärtom om kvällen.
Nu ifrågasätts partiledaren Dick Falkvinges omdöme. Det är verkligen orättvist. Falkvinges omdöme är detsamma i dag som det var i går och kommer att vara i morgon.
Någon gång tidigare har det emellertid klickat, om man kan uttrycka sig så. Det mest remarkabla var väl när Falkvinge, som själv stod utarbetandet av det elektroniska provvalssystem som partiet använde (och där omkring 2000 av partiets enligt egen uppgift cirka 45.000 medlemmar deltog), gick in under pågående provval för att se om systemet fungerade.
Det gjorde det uppenbart - för Falkvinge står överst på alla Piratpartiets listor.
Man skall vara snäll så: Lycka till!
Nu ifrågasätts partiledaren Dick Falkvinges omdöme. Det är verkligen orättvist. Falkvinges omdöme är detsamma i dag som det var i går och kommer att vara i morgon.
Någon gång tidigare har det emellertid klickat, om man kan uttrycka sig så. Det mest remarkabla var väl när Falkvinge, som själv stod utarbetandet av det elektroniska provvalssystem som partiet använde (och där omkring 2000 av partiets enligt egen uppgift cirka 45.000 medlemmar deltog), gick in under pågående provval för att se om systemet fungerade.
Det gjorde det uppenbart - för Falkvinge står överst på alla Piratpartiets listor.
Man skall vara snäll så: Lycka till!
5 aug: Solveig Ternström nu partilös (-)
Häromdagen frågade jag varför inte Solveig Ternström avsäger sitt riksdagsuppdrag. Frågan kvarstår.
En sak har emellertid inträffat sedan jag ställde frågan. Riksdagen har den 23 juli beslutat att lägga en skrivelse från Ternström tillh handlingarna där hon meddelar att hon utträtt ur centerpartiet och inte längre tillhör cenerns riksdagsgrupp.
"Jg betraktar mig således som partilös under återstoden av denna mandatperiod."
Men: Är detta tillräckligt?
Det återstår nära två månader av mandatpeeriod - 5 augusti - 4 oktober. Under den tiden kommer centerpartiet att vara utan en ledamot som blev invald den 17 september 2006 under det att samma ledamot uppbär arvode om 2 x 55.000 kr för att vara "partilös".
Samma kritik kan riktas mot förre moderaten Göran Thingwall som också utträtt ur sitt parti och i stället inträtt i ett annat. Varför skall skattebetalarna avlöna honom när han inte längre företräder sina väljare?
Gudrun Schyman - känd penningbrännare - gjorde samma sak i slutet av förra mandatperiod, uppenbart skamlöst utnyttjande skattebetalarnas arvodering, likaså Karin Svensson-Smith, som gick över från kommunisterna till miljöpartiet.
Nej, det här är ett svek mot väljarna. Schyman och Svensson-Smith tillhör historien men Ternström och Thingwall kan redan den 6 augusti avsäga sina riksdagsmandat, centern och moderaterna återfå sina.
Om så sker skulle nya riksdagsledamöter bli Ebtisam Alebe (c), 47-årig barnskötare från Solna, och Edip Noyan (m), kommunfullmäktig i Botkyrka, kristen syrian från Turkiet.
De två hålls nu helt orättmätigt utanför riksdagen.
En sak har emellertid inträffat sedan jag ställde frågan. Riksdagen har den 23 juli beslutat att lägga en skrivelse från Ternström tillh handlingarna där hon meddelar att hon utträtt ur centerpartiet och inte längre tillhör cenerns riksdagsgrupp.
"Jg betraktar mig således som partilös under återstoden av denna mandatperiod."
Men: Är detta tillräckligt?
Det återstår nära två månader av mandatpeeriod - 5 augusti - 4 oktober. Under den tiden kommer centerpartiet att vara utan en ledamot som blev invald den 17 september 2006 under det att samma ledamot uppbär arvode om 2 x 55.000 kr för att vara "partilös".
Samma kritik kan riktas mot förre moderaten Göran Thingwall som också utträtt ur sitt parti och i stället inträtt i ett annat. Varför skall skattebetalarna avlöna honom när han inte längre företräder sina väljare?
Gudrun Schyman - känd penningbrännare - gjorde samma sak i slutet av förra mandatperiod, uppenbart skamlöst utnyttjande skattebetalarnas arvodering, likaså Karin Svensson-Smith, som gick över från kommunisterna till miljöpartiet.
Nej, det här är ett svek mot väljarna. Schyman och Svensson-Smith tillhör historien men Ternström och Thingwall kan redan den 6 augusti avsäga sina riksdagsmandat, centern och moderaterna återfå sina.
Om så sker skulle nya riksdagsledamöter bli Ebtisam Alebe (c), 47-årig barnskötare från Solna, och Edip Noyan (m), kommunfullmäktig i Botkyrka, kristen syrian från Turkiet.
De två hålls nu helt orättmätigt utanför riksdagen.
5 aug: Stöd till fp-linjen
Jag noterade att vännen Mikael Trolin i Haninge - kanske lite överdrivet i medierna beskriven som stark kritiker till folkpartiets linje i slöjdebatten,man kunde lätt få intrycket att han företrädde nästan en majoritetsopinion - fick betydande etermedieutrymme under gårdagen och då ansåg att frågan om slöjförbud - närmare bestämt om niqab skall vara tillåtet eller ej i skol- och andra arbetssammanhang - var en liten fråga, en alltför liten fråga att bry sig särskilt om eftersom den sänder en felaktig signal.
Här tror jag tvärtom - utifrån mina liberala värderingar.
Jag tror att det är en väldigt viktig liberal signal som kommer till uttryck i Jan Björklunds ståndpunkt. Det går ju inte att blunda för att det finns en konflikt - som på så många andra håll i livet - mellan den enskildes rätt att klä sig som vederbörande vill, och andras rätt att kunna kommunicera med vederbörande och på normalt vis iaktta vederbörandes ansikte för att veta vem man talar med och hur vederbörande agerar.
Det finns inget så bra i detta sammanhang som att kunna avläsa en motparts ansiktsuttryck.
I denna konflikt anser jag att det väger över att i sammanhang där ansiktsuttrycket är viktigt för kommunikationen låta den enskildes rätt att klä sig, eller dölja sig själv, måste stå tillbaka för motpartens rätt att kunna rätt avläsa budskapet genom att kunna iaktta hela ansiktet.
Det förhållandet att det är tradition - religiöst eller kulturellt - på andra håll, utgör inte tillräcklig grund för att i vårt land göra avkall på att den som skall samspråka och befinner sig i någon beroendeform måste acceptera att motparten måste kunna se hela ansiktet.
Det anser jag vara den liberala ståndpunkten.
Hur vederbörande klär sig i andra sammanhang har varken jag eller någon annan att göra med.
Men när jag skall tala med en person, i en lärandesituation, en konsultation, kanske vid ett avtalstillfälle, då måste rätten att vara dold för motparten vika för rätten för motparten att kunna rätt avläsa ansiktsuttrycket med allt vad det innehåller som vi är vana vid i det dagliga livet: glädje, sorg, vrede, fruktan, oro, tillit, förvåning eller vad det vara må.
Argumentet att vissa andra, som anförs av statsvetare (som borde veta bättre, att vara statsvetare - som även jag är, låt vara från Lunds universitet men dock godkänd av ingen mindre än professor Nils Stjernqvist en gång i tiden - utgör ingen garanti för kloka åsikter eller vetenskapligt grundande sådana) och politiska motståndare som tror att denna ideologiska hållning gynnar extremistpartiet sverigedemokraterna, tycker jag är bedrövligt. Det partiet har en helt motsatt agenda: att isolera det som kallas främlingar, alltså människor man inte personligen känner och som kommer från andra håll.
Den björklundska fp-linjen - jag vill säga den liberala linjen - är ju den omvända: att vi skall välkomna den som vill vara med i vår gemenskap och kultur och inte tvinga någon att av kulturella eller religiösa skäl ge upp sin egen identitet men däremot kräva att de tolererar att den möteskultur som finns i Sverige kräver att man i vissa situationer inte döljer sitt ansikte.
I själva verket arbetar de statsvetare och tyvärr en del oppositionspolitiker - utan att förstå detta - uteslutande för att legitimera sverigedemokraternas syn på att de som inte till fullo accepterar svensk kultur är avvikande och skall visas bort från samhällelig och mänsklig gemenskap.
Stöd till fp-linjen.
Du får klä dig hur du vill. Men i mötet med andra människor där dessa måste veta vem det är och vad ansiktets uttryck förmedlar för budskap, då kan man i vårt land inte dölja sitt ansikte.
Här tror jag tvärtom - utifrån mina liberala värderingar.
Jag tror att det är en väldigt viktig liberal signal som kommer till uttryck i Jan Björklunds ståndpunkt. Det går ju inte att blunda för att det finns en konflikt - som på så många andra håll i livet - mellan den enskildes rätt att klä sig som vederbörande vill, och andras rätt att kunna kommunicera med vederbörande och på normalt vis iaktta vederbörandes ansikte för att veta vem man talar med och hur vederbörande agerar.
Det finns inget så bra i detta sammanhang som att kunna avläsa en motparts ansiktsuttryck.
I denna konflikt anser jag att det väger över att i sammanhang där ansiktsuttrycket är viktigt för kommunikationen låta den enskildes rätt att klä sig, eller dölja sig själv, måste stå tillbaka för motpartens rätt att kunna rätt avläsa budskapet genom att kunna iaktta hela ansiktet.
Det förhållandet att det är tradition - religiöst eller kulturellt - på andra håll, utgör inte tillräcklig grund för att i vårt land göra avkall på att den som skall samspråka och befinner sig i någon beroendeform måste acceptera att motparten måste kunna se hela ansiktet.
Det anser jag vara den liberala ståndpunkten.
Hur vederbörande klär sig i andra sammanhang har varken jag eller någon annan att göra med.
Men när jag skall tala med en person, i en lärandesituation, en konsultation, kanske vid ett avtalstillfälle, då måste rätten att vara dold för motparten vika för rätten för motparten att kunna rätt avläsa ansiktsuttrycket med allt vad det innehåller som vi är vana vid i det dagliga livet: glädje, sorg, vrede, fruktan, oro, tillit, förvåning eller vad det vara må.
Argumentet att vissa andra, som anförs av statsvetare (som borde veta bättre, att vara statsvetare - som även jag är, låt vara från Lunds universitet men dock godkänd av ingen mindre än professor Nils Stjernqvist en gång i tiden - utgör ingen garanti för kloka åsikter eller vetenskapligt grundande sådana) och politiska motståndare som tror att denna ideologiska hållning gynnar extremistpartiet sverigedemokraterna, tycker jag är bedrövligt. Det partiet har en helt motsatt agenda: att isolera det som kallas främlingar, alltså människor man inte personligen känner och som kommer från andra håll.
Den björklundska fp-linjen - jag vill säga den liberala linjen - är ju den omvända: att vi skall välkomna den som vill vara med i vår gemenskap och kultur och inte tvinga någon att av kulturella eller religiösa skäl ge upp sin egen identitet men däremot kräva att de tolererar att den möteskultur som finns i Sverige kräver att man i vissa situationer inte döljer sitt ansikte.
I själva verket arbetar de statsvetare och tyvärr en del oppositionspolitiker - utan att förstå detta - uteslutande för att legitimera sverigedemokraternas syn på att de som inte till fullo accepterar svensk kultur är avvikande och skall visas bort från samhällelig och mänsklig gemenskap.
Stöd till fp-linjen.
Du får klä dig hur du vill. Men i mötet med andra människor där dessa måste veta vem det är och vad ansiktets uttryck förmedlar för budskap, då kan man i vårt land inte dölja sitt ansikte.
onsdag 4 augusti 2010
4 aug: I dag för åtta år sedan
I dag för åtta år sedan var jag i Björkvik i Folkets park. Där var mycket folk, journalisterna var många, jag var själv där i den egenskapen. Dagen före hade jag varit i Västervik, på Gränsö, för att lyssna till Lars Leijonborg, jag var förresten en av de få närvarande journalisterna på den berömda presskonferensen där Lars Leijonborg sägs ha lanserat språkkravet men där sanningen är att TT-journalisten Lars Larsson frågade var i programmet detta krav fanns och Lars Leijonborg inte ens visste utan fick fråga dåvarande partisekreteraren Johan Pehrson var kravet fanns formulerat (det fanns nämligen inte med i talet eller pressreleasen).
Jag skrev emellertid från Göran Perssons framträdande i Björkvik, för det var han som var där, en ledare i Sundsvalls Tidning (liberal) som hette En applåd. Men för vad?
Den är värd att återge även nu, så här åtta år senare:
Publiken var stor vid statsministerns möte i Björkvik i söndags. Men applåderna var återhållsamma. Det kanske var för varmt i solen?
Men en mycket stark och spontan applåd fick statsministern. Frågan är: För vad?
Det är ingen ointressant fråga. Ty svaret speglar politikens synliga och dolda sidor. Tillfället var då statsministern ondgjorde sig över folkpartiets och Lars Leijonborgs förslag att tillåta mer arbetskraftsinvandring, att välkomna sådana människor till vårt land, att inte som nu göra det besvärligt för dem.
Statsministern, som kallade dem gästarbetare (också det ett ideologiskt ordval, likaså jämförelsen med hur det gått i Europa), förklarade att Leijonborgs förslag icke skulle genomföras, socialdemokraterna medverkar inte till arbetskraftsinvandring.
En dånande applåd följde.
Var det för angreppet på Leijonborg? Tja, kanske det – även om det skulle överraska att vederbörande väcker sådana aggressioner.
Eller var det något annat?
Statsministern sade också att han tyckte att det nu fanns både ett danskt och ett svenskt folkeparti.
(Tja, det kanske skall ses som en ordlek, men skillnaden i sak är ju att dansk folkeparti vill kasta ut invandrarna medan folkpartiet i Sverige vill att invandrarna skall få jobb här och vara välkomna.)
Men tänk – avskyvärda tanke – att publiken var en smula nationalistisk, nästan invandrarfientlig? Det är ju osannolikt, men applådens spontanitet och styrka antydde ändå att det inte bara var Leijonborg som utgjorde klangbotten för applåden.
Vad kan det ha varit som statsministern så skickligt anspelade på? Vilket budskap var det han sände ut? Känner han möjligen vindarna som nu omsluter allt fler politiker, även socialdemokrater, runt om i Europa?
En applåd, kunde alla höra. Men vad gällde den?
Jag skrev emellertid från Göran Perssons framträdande i Björkvik, för det var han som var där, en ledare i Sundsvalls Tidning (liberal) som hette En applåd. Men för vad?
Den är värd att återge även nu, så här åtta år senare:
Publiken var stor vid statsministerns möte i Björkvik i söndags. Men applåderna var återhållsamma. Det kanske var för varmt i solen?
Men en mycket stark och spontan applåd fick statsministern. Frågan är: För vad?
Det är ingen ointressant fråga. Ty svaret speglar politikens synliga och dolda sidor. Tillfället var då statsministern ondgjorde sig över folkpartiets och Lars Leijonborgs förslag att tillåta mer arbetskraftsinvandring, att välkomna sådana människor till vårt land, att inte som nu göra det besvärligt för dem.
Statsministern, som kallade dem gästarbetare (också det ett ideologiskt ordval, likaså jämförelsen med hur det gått i Europa), förklarade att Leijonborgs förslag icke skulle genomföras, socialdemokraterna medverkar inte till arbetskraftsinvandring.
En dånande applåd följde.
Var det för angreppet på Leijonborg? Tja, kanske det – även om det skulle överraska att vederbörande väcker sådana aggressioner.
Eller var det något annat?
Statsministern sade också att han tyckte att det nu fanns både ett danskt och ett svenskt folkeparti.
(Tja, det kanske skall ses som en ordlek, men skillnaden i sak är ju att dansk folkeparti vill kasta ut invandrarna medan folkpartiet i Sverige vill att invandrarna skall få jobb här och vara välkomna.)
Men tänk – avskyvärda tanke – att publiken var en smula nationalistisk, nästan invandrarfientlig? Det är ju osannolikt, men applådens spontanitet och styrka antydde ändå att det inte bara var Leijonborg som utgjorde klangbotten för applåden.
Vad kan det ha varit som statsministern så skickligt anspelade på? Vilket budskap var det han sände ut? Känner han möjligen vindarna som nu omsluter allt fler politiker, även socialdemokrater, runt om i Europa?
En applåd, kunde alla höra. Men vad gällde den?
tisdag 3 augusti 2010
3 aug: Pengarna från Vattenfall
En fors i en norrlandsälv - det är natur-tillgångar som enligt min mening hör svenska folket till och inte är till saluKlicka gärna på bilden. Foto: Gunnar Andrén
Bortsett från att jag är avvisande till försäljning av naturtillgångar - som forsar, älvar och kraft som kommer från dessa - blir jag mycket nöjd när jag hör Jan Björklund denna morgon tydligt deklararerar att om delar av Vattenfall säljs, t.ex. vid en börsintroduktion, skall pengarna användas för att amortera statsskulden.
100 procent rätt - då har vi alla nytta av detta år, efter år.
Jag har förstått att centerpartiets motiv är att skaffa nytt aktiekapital till ett nytt bolag. Men då kan ju Vattenfall lika gärna bilda ett dotterbolag? 
En del hinder måste man ta sig över i energipolitiken - men det är bättre med broar än med spångar ... Och man skall alltid ha fast mark under fötterna när man är ute och fiskar, vare sig det gäller lax eller röster
Och skall detta nya bolag ta risker med statens - mina och dina pengar - som inte det bolag som pengarna kom ifrån, Vattefall, kunde tänka sig göra? Men det är ju bara dumt.
Avsikten med centerförslaget må vara gott, mer pengar till förnyelsebar energi. Men det öppnar för allsköns politiska beslut, inte ekonomiskt utan politiskt motiverade. Centerförslaget är lika ogenomtänkt som socialdemokraternas linje att inte göra något alls. Om ett företag verkar på marknaden, och inte har monopol, faktiskt eller politiskt, måste det alltid verka på marknadens villkor.
Socialdemokraternas linje, tydliggjord genom Thomas Östros (s), är ju omöjlig till och med för socialdemokraterna själva att driva: Inte göra någonting.
Det finns många hinder i politiken - liksom naturen. Men det är bättre med broar än spångar. Centern och socialdemokraterna befinner sig mitt på spången ...
2 aug: Från Grimsta till Tennstopet
Jag ser den allsvenska fotbollsmatchen BP-Helsingborgs IF (1-3) på Grimsta.
Grimsta är en mycket bra hemmaplan: Det är lätt att ta sig dit, man åker tunnelbanan, gröna linjen, till Johannelund, går 800 meter därifrån till arenan. Det är aldrig fullt, gott om plats, nästan lika många funktionärer (publikvärdar, heter det numera) som åskådare.
Jag och mina vänner, Peter Luthersson, chef för Atlantis förlag, ledamot i Uppsala universitets styrelse men framför allt från Jönköping och Lund, och Erik Lidén, dito från Lund och underskattad nyhetsjägare på SvD under många år, missar alla 1-0-målet. Det görs av BP innan vi hunnit fram.
Sedan tar HIF ett bra grepp om spelet på den vattenbemängda banan, konstgräs - snart blir det exklusivt med riktigt gräs! - men inget mål i första halvlek. Jag tycker det är som upplagt för att BP inte skall klara andra halvlek, individuellt är spelarna ett nummer mindre än skåningarna.
Och i andra händer det: Tre mål på tre-fyra minuter. - Skjut ropar jag, och Rasmus Jönsson gör som jag säger. 1-1, en tåfjutt, helt ok. 1-2 är ett inlägg som skarvas in, BP-målvakten gör en allvarlig felbedömning. och sedan blir det skott från straffområdeslinjen som punkter tillställning, 3-1. Resten är en transportsträcka, BP får en inhoppare utvisad, han bör tas i upptukt för dumt uppträdande.
Om BP är ett mellanlag i allsvenskan är botten botten. HIF kan nog hålla hela vägen, slår inte bort bollen i onödan.
Till sist: Man måste jobba hårdare än flera av BP:s bra spelare, Guterstam, Pinones och Babis Stefanidis gör. De senare är ju goda tekniker men om man inte ens har svettig tröja i halvlek - varför då inte lika gärna gå på krogen?
Det gör vi i alla fall till slut: Tennstopet, den klassiska journalistkrogen i Klara som numera återfinns på Odengatan, i hörnet av Vasaparken.
Grimsta är en mycket bra hemmaplan: Det är lätt att ta sig dit, man åker tunnelbanan, gröna linjen, till Johannelund, går 800 meter därifrån till arenan. Det är aldrig fullt, gott om plats, nästan lika många funktionärer (publikvärdar, heter det numera) som åskådare.
Jag och mina vänner, Peter Luthersson, chef för Atlantis förlag, ledamot i Uppsala universitets styrelse men framför allt från Jönköping och Lund, och Erik Lidén, dito från Lund och underskattad nyhetsjägare på SvD under många år, missar alla 1-0-målet. Det görs av BP innan vi hunnit fram.
Sedan tar HIF ett bra grepp om spelet på den vattenbemängda banan, konstgräs - snart blir det exklusivt med riktigt gräs! - men inget mål i första halvlek. Jag tycker det är som upplagt för att BP inte skall klara andra halvlek, individuellt är spelarna ett nummer mindre än skåningarna.
Och i andra händer det: Tre mål på tre-fyra minuter. - Skjut ropar jag, och Rasmus Jönsson gör som jag säger. 1-1, en tåfjutt, helt ok. 1-2 är ett inlägg som skarvas in, BP-målvakten gör en allvarlig felbedömning. och sedan blir det skott från straffområdeslinjen som punkter tillställning, 3-1. Resten är en transportsträcka, BP får en inhoppare utvisad, han bör tas i upptukt för dumt uppträdande.
Om BP är ett mellanlag i allsvenskan är botten botten. HIF kan nog hålla hela vägen, slår inte bort bollen i onödan.
Till sist: Man måste jobba hårdare än flera av BP:s bra spelare, Guterstam, Pinones och Babis Stefanidis gör. De senare är ju goda tekniker men om man inte ens har svettig tröja i halvlek - varför då inte lika gärna gå på krogen?
Det gör vi i alla fall till slut: Tennstopet, den klassiska journalistkrogen i Klara som numera återfinns på Odengatan, i hörnet av Vasaparken.
2 aug 2010: Klar med redigering
Jag skall avslöja en sak: Jag har blivit en hejare på redigering i InDesign. Ja, det låter otroligt och är det också.
Men jag är som små barn: Kannn själlllv!
När jag var på NU (1989-2001) beslutade jag mig för att en sak skulle jag inte lära mig (men allt annat, inklusive det omänskliga uppdraget att redovisa till Tidningsstatistik AB): Att redigera.
Inte bara för att det är en konst utan också därför att det tar tid - och dessutom tenderar redigering att ta koncentrationen - fokus heter det numera - från viktigare saker.
Redigering tenderar att äta tid - man blir aldrig klar.
Jag höll löftet - och har ändå fuskat litet. Men denna sommar gav jag mig den på att försöka redigera det valmaterial som lokalavdelningen i huvudsak producerar.
Nu i dag lämnade jag - för finredigering, det skall sägas - mitt första alster, en väljarborschyr som skall gå ut i cirka 14 000 exemplar, åtta sidor A5, ifrån mig.
Det kan låta enkelt för proffs - men ack vad jag kämpat med min nyinköpta bok i InDesign.
Du som vet hur swatches översätts till svenska med en gång, behöver dock inte min hjälp.
- - -
Skall sanningen fram är jag jämfört med folkpartiets proffsredigerare en amatör!
Som gör så gott jag kan ...
Nu går livet vidare - med nästa redigeringsprojekt, jag säger inte vad det är men det skall inte läsas av många, ok då: vårt kommunala handlingsprogram 2010-2014.
Men jag är som små barn: Kannn själlllv!
När jag var på NU (1989-2001) beslutade jag mig för att en sak skulle jag inte lära mig (men allt annat, inklusive det omänskliga uppdraget att redovisa till Tidningsstatistik AB): Att redigera.
Inte bara för att det är en konst utan också därför att det tar tid - och dessutom tenderar redigering att ta koncentrationen - fokus heter det numera - från viktigare saker.
Redigering tenderar att äta tid - man blir aldrig klar.
Jag höll löftet - och har ändå fuskat litet. Men denna sommar gav jag mig den på att försöka redigera det valmaterial som lokalavdelningen i huvudsak producerar.
Nu i dag lämnade jag - för finredigering, det skall sägas - mitt första alster, en väljarborschyr som skall gå ut i cirka 14 000 exemplar, åtta sidor A5, ifrån mig.
Det kan låta enkelt för proffs - men ack vad jag kämpat med min nyinköpta bok i InDesign.
Du som vet hur swatches översätts till svenska med en gång, behöver dock inte min hjälp.
- - -
Skall sanningen fram är jag jämfört med folkpartiets proffsredigerare en amatör!
Som gör så gott jag kan ...
Nu går livet vidare - med nästa redigeringsprojekt, jag säger inte vad det är men det skall inte läsas av många, ok då: vårt kommunala handlingsprogram 2010-2014.
måndag 2 augusti 2010
2 aug: SMS-lånen
Med jämna mellanrum blippar eländet med SMS-lånen upp. Regeringen får kritik för expansionen.
Men då skall man komma ihåg att SMS-lånen är en funktion av att Thomas Bodström (s) 2004 trumfade igenom en ny konsumtionskreditlag - jag minns att folkpartiet var mycket kritiskt till att det inte skrevs in i lagen att obligatorisk säkerhetsbedömning skulle göras av låntagarnas möjlighet att betala tillbaka lånet enligt långivarens villkor. Men Bodström var döv för kritiken.
Nu är vi där vi är - och, det har jag sagt direkt i riksdagen, jag är övertygad om att så länge vi inte får lagligt krav på säkerheter för penninglån av vad slag det vara må, kommer det att finnas lycksökare på denna bransch.
Därför är folkpartiets krav på att samtliga långivande företag skall stå under Finansinspektionens överinseende extra viktigt - det är obegripligt att andra partier inte instämmer i detta krav.
Men då skall man komma ihåg att SMS-lånen är en funktion av att Thomas Bodström (s) 2004 trumfade igenom en ny konsumtionskreditlag - jag minns att folkpartiet var mycket kritiskt till att det inte skrevs in i lagen att obligatorisk säkerhetsbedömning skulle göras av låntagarnas möjlighet att betala tillbaka lånet enligt långivarens villkor. Men Bodström var döv för kritiken.
Nu är vi där vi är - och, det har jag sagt direkt i riksdagen, jag är övertygad om att så länge vi inte får lagligt krav på säkerheter för penninglån av vad slag det vara må, kommer det att finnas lycksökare på denna bransch.
Därför är folkpartiets krav på att samtliga långivande företag skall stå under Finansinspektionens överinseende extra viktigt - det är obegripligt att andra partier inte instämmer i detta krav.
2 aug: Många nya apotek
Under flera år har jag i riksdagen hört jeremiader - blandade med krokodiltårar - över privatiseringen av Apoteket AB och upphävandet av distributionsmonopolet - däremot kvarstår ju kontrollen av medicinleveranserna genom förskrivningskravet (kallade recept). Hela raddan av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartiet har förklarat att denna reform resulterar i elände, elände, eländer.
Nu visar det sig efter några månader att Sverige fått 80 nya apotek sedan 1 juli 2009.
Det säger något om monopolets avigsidor.
Det är som med Posten AB: Vem vill ha tillbaka det gamla systemet?
(Utom när det gäller att sälja frimärken: Det är svårt att hitta leverantörer i dag, men det är faktiskt mest Posten AB:s problem. Jag har där ett típs: Låt 20-gramsbrev vara gratis!)
Nu visar det sig efter några månader att Sverige fått 80 nya apotek sedan 1 juli 2009.
Det säger något om monopolets avigsidor.
Det är som med Posten AB: Vem vill ha tillbaka det gamla systemet?
(Utom när det gäller att sälja frimärken: Det är svårt att hitta leverantörer i dag, men det är faktiskt mest Posten AB:s problem. Jag har där ett típs: Låt 20-gramsbrev vara gratis!)
1 aug: Vattenfall
Bör Vattenfall säljas ut?
Om detta har centerledaren Maud Olofsson skrivit i Dagens Nyheter denna dag. Hon för ett långt resonemang som mynnar ut i att man bör sälja delar av företaget för att skaffa aktiekapital om 10 miljarder till ett nytt företag, benämt Framtidsenergi AB, som tillsammans med andra aktörer på energimarknaden skall stimulera tillkomsten av ny förnybar energi.
Uppriktigt sagt: Jag misstror denna uppläggning. Det enda den skulle stimulera är mindre marknadsstyrd och mer subventionskrävande energiinvesteringar, starkt politikerstyrt.
Folkpartiets linje är mycket klokare - även om också den kan nyanseras, framför allt vad som kan bli föremål för försäljning.
Folkpartiet vill att staten skall ha kvar ägarmajoriteten i Vattenfall AB men börsintroducera företaget. Skulle man vara polemisk kan man säga att detta är den socialdemokratiska företagsvägen - innan socialdemokraterna hamnade i opposition och dels fick råd med allt, dels började säga nej till allt, och dessutom började förslå saker som man vet är ekonomiskt okloka och aldrig tidigare kommit på idén att göra.
(Jag kan f.ö. tänka mig ytterligare en linje - nämligen att dela ut 1-10 procent av Vattenfall AB exkl. naturtillgångar till varenda svensk som därmed, om man gör en försiktig beräkning av att Vattenfall är värt minst 300 miljarder kr utifrån att ungefär 3 procent av Vattenfall redan är börsnoterat i Frankfut genom Vattenfall Europe AG.)
Men det viktiga är förstås att Vattenfall AB sköts affärsmässigt. Det betyder att olika delar av företaget kan säljas, t.ex. kolkraft - eller vill socialdemokraterna alltid ha kvar denna del? Varför skall för övrigt Vattenfall AB - dvs staten - äga känrkraftsreaktorer, som samma stat via Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsmyndigheten är satta att kontrollera?
Men Stora oh Lilla Luleäven, och alla andra naturtillgångar, de får icke säljas.
Om detta har centerledaren Maud Olofsson skrivit i Dagens Nyheter denna dag. Hon för ett långt resonemang som mynnar ut i att man bör sälja delar av företaget för att skaffa aktiekapital om 10 miljarder till ett nytt företag, benämt Framtidsenergi AB, som tillsammans med andra aktörer på energimarknaden skall stimulera tillkomsten av ny förnybar energi.
Uppriktigt sagt: Jag misstror denna uppläggning. Det enda den skulle stimulera är mindre marknadsstyrd och mer subventionskrävande energiinvesteringar, starkt politikerstyrt.
Folkpartiets linje är mycket klokare - även om också den kan nyanseras, framför allt vad som kan bli föremål för försäljning.
Folkpartiet vill att staten skall ha kvar ägarmajoriteten i Vattenfall AB men börsintroducera företaget. Skulle man vara polemisk kan man säga att detta är den socialdemokratiska företagsvägen - innan socialdemokraterna hamnade i opposition och dels fick råd med allt, dels började säga nej till allt, och dessutom började förslå saker som man vet är ekonomiskt okloka och aldrig tidigare kommit på idén att göra.
(Jag kan f.ö. tänka mig ytterligare en linje - nämligen att dela ut 1-10 procent av Vattenfall AB exkl. naturtillgångar till varenda svensk som därmed, om man gör en försiktig beräkning av att Vattenfall är värt minst 300 miljarder kr utifrån att ungefär 3 procent av Vattenfall redan är börsnoterat i Frankfut genom Vattenfall Europe AG.)
Men det viktiga är förstås att Vattenfall AB sköts affärsmässigt. Det betyder att olika delar av företaget kan säljas, t.ex. kolkraft - eller vill socialdemokraterna alltid ha kvar denna del? Varför skall för övrigt Vattenfall AB - dvs staten - äga känrkraftsreaktorer, som samma stat via Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsmyndigheten är satta att kontrollera?
Men Stora oh Lilla Luleäven, och alla andra naturtillgångar, de får icke säljas.
1 aug: Don Juan
Någon kanske tror att rubriken antyder att jag skall skriva något om mig själv. Tyvärr måste jag göra vederbörande besviken: Som Don Juan har jag den framtid jag som alla andra män väl då och då hoppats på bakom mig. Sånt är livet, som Anita Lindblom sjöng en gång - för längesen.
Nej, det här handlar om Don Juan på Drottningholmsteatern, premiär i går, lördag, inför absolut fullsatt salong - vilket tyvärr inte säger så mycket: Gustaf III fantastiska teater från 1766, ja, allt är original utom textmaskinen, tar bara 454 åskådare, hur man än vrider och vänder på utrymmet. Men i gengäld ser och hör alla bra, salongen är byggd sluttande, inte som någon gammal skolaula med platt golv.
Regissör är Johanna Garpe, dirigent Mark Tatlow, ja, kompositör glömde jag: Wolfgang Amadeus Mozart, Don Juan är skriven efter en text av Du Ponte, uruppförd i Wien 1787, alltså en bra bit före franska revolutionen.
Var Don Juan utspelar sig? Men snälla - i Sevilla förstås, där utspelar sig praktiskt taget alla kända operor, det lär finnas några klassiska som inte har Sevilla som platsidé men de har inte blivit någon större framgång.
I Drottningholmsteaterns uppsättning är det stora affischnamnet Loa Falkman. Och det med rätta. Bara hans namn borgar för att det är utsålt, tyvärr finns inte en biljett kvar!
(Men SvT spelar in en av föreställningarna och sänder i november; opera är svårt, säger många, Robban Aschberg tål inte ens strängar - men i TV är det ibland upp till 1 miljon som tittar på de riktigt stora föreställningarna - och Don Juan på Drottningsholmsteatern tillhör dessa.
Det finns många goda sångar- och skådespelarprestationer utöver de nämnda, men jag vill nämna två namn till: Lena Erskine, som gjort alla kostymerna, ett fantastiskt jobb, hon kan verkligen detta, finns det ingen som kan göra ett jättereportage bara på denna klädeskonst, tänk om H&M lanserade en del av Lena Erskines kreationer, det andra namnet jag vill nämna särskilt är Lars Arvidsson, denne långe och helt fantastiske sångare, i den roll han denna gång fått, betjänt till Don Juan (Loa), får han dessutom gång efter annan säga roliga och spydiga saker - och den ofrånkomliga förväxlingsdramaturgin passar Lars Arvidsson perfekt: Att sätta på denne storvuxne betjänt den åldrade lilla Don Juans rock gör ju att ingen i publiken kan undgå att dra på smilbanden - det är som att sätta en strumpa på en elefant.
Jag vet inte vad som kommer på Drottningholmsteatern nästa år.
Man jag har ett gott råd:
Boka biljetter nu - eller så fort det går.
Don Juan: Fyra Guldstjärnor av fem.
Nej, det här handlar om Don Juan på Drottningholmsteatern, premiär i går, lördag, inför absolut fullsatt salong - vilket tyvärr inte säger så mycket: Gustaf III fantastiska teater från 1766, ja, allt är original utom textmaskinen, tar bara 454 åskådare, hur man än vrider och vänder på utrymmet. Men i gengäld ser och hör alla bra, salongen är byggd sluttande, inte som någon gammal skolaula med platt golv.
Regissör är Johanna Garpe, dirigent Mark Tatlow, ja, kompositör glömde jag: Wolfgang Amadeus Mozart, Don Juan är skriven efter en text av Du Ponte, uruppförd i Wien 1787, alltså en bra bit före franska revolutionen.
Var Don Juan utspelar sig? Men snälla - i Sevilla förstås, där utspelar sig praktiskt taget alla kända operor, det lär finnas några klassiska som inte har Sevilla som platsidé men de har inte blivit någon större framgång.
I Drottningholmsteaterns uppsättning är det stora affischnamnet Loa Falkman. Och det med rätta. Bara hans namn borgar för att det är utsålt, tyvärr finns inte en biljett kvar!
(Men SvT spelar in en av föreställningarna och sänder i november; opera är svårt, säger många, Robban Aschberg tål inte ens strängar - men i TV är det ibland upp till 1 miljon som tittar på de riktigt stora föreställningarna - och Don Juan på Drottningsholmsteatern tillhör dessa.
Det finns många goda sångar- och skådespelarprestationer utöver de nämnda, men jag vill nämna två namn till: Lena Erskine, som gjort alla kostymerna, ett fantastiskt jobb, hon kan verkligen detta, finns det ingen som kan göra ett jättereportage bara på denna klädeskonst, tänk om H&M lanserade en del av Lena Erskines kreationer, det andra namnet jag vill nämna särskilt är Lars Arvidsson, denne långe och helt fantastiske sångare, i den roll han denna gång fått, betjänt till Don Juan (Loa), får han dessutom gång efter annan säga roliga och spydiga saker - och den ofrånkomliga förväxlingsdramaturgin passar Lars Arvidsson perfekt: Att sätta på denne storvuxne betjänt den åldrade lilla Don Juans rock gör ju att ingen i publiken kan undgå att dra på smilbanden - det är som att sätta en strumpa på en elefant.
Jag vet inte vad som kommer på Drottningholmsteatern nästa år.
Man jag har ett gott råd:
Boka biljetter nu - eller så fort det går.
Don Juan: Fyra Guldstjärnor av fem.
söndag 1 augusti 2010
1 augusti: Dawit Isaak - och hur Eritrea förtrycks
För första gången uttalar någon ledande företrädare för Eritrea vad orsaken är att journalisten Dawit Isaak sitter inspärrad utan rättegång sedan snart nio år.
Orsaken är att han har förberett en invasion i Eritrea från Etipoien, ett brott så allvarligt att ingen rättegång behövs. Regimen i Asmara har bevis som man inte vill presentera.
Nog för att man trodde att Dawit Isaak genom sitt fria tänkande och skarpa penna var farlig för regimen Afewerki, men att han skulle vara mäktig att ordna en invasion av landet från Etiopien, det var en överraskning.
Frågan är: Tror den person som framställer denna anklagelse själv på vad han säger?
Jag var själv i Etiopien i början av 2009 men måste medge att jag inte hörde eller såg något i den väg som regimen i Eritrea fruktar.
Eller annorlunda uttryckt:
Förljugenheten har från president Afewerki och hans regim nått nya, tidigare ouppnåeliga höjder.
Frige Dawit Isaak och alla andra politiska fångar.
Då kan Eritreras människor se framtiden an.
Nu är det bara Afewerki och hans anhang som förtryck sitt eget folk.
Orsaken är att han har förberett en invasion i Eritrea från Etipoien, ett brott så allvarligt att ingen rättegång behövs. Regimen i Asmara har bevis som man inte vill presentera.
Nog för att man trodde att Dawit Isaak genom sitt fria tänkande och skarpa penna var farlig för regimen Afewerki, men att han skulle vara mäktig att ordna en invasion av landet från Etiopien, det var en överraskning.
Frågan är: Tror den person som framställer denna anklagelse själv på vad han säger?
Jag var själv i Etiopien i början av 2009 men måste medge att jag inte hörde eller såg något i den väg som regimen i Eritrea fruktar.
Eller annorlunda uttryckt:
Förljugenheten har från president Afewerki och hans regim nått nya, tidigare ouppnåeliga höjder.
Frige Dawit Isaak och alla andra politiska fångar.
Då kan Eritreras människor se framtiden an.
Nu är det bara Afewerki och hans anhang som förtryck sitt eget folk.
31 juli: Putin gör alldeles rätt!
I dag - lördagen den 31 juli 2010 - har det varit demonstrationer för yttranderätt, rätt till församlings- och föreningsfrihet i Moskva och S:t Petersburg, och - enligt uppgift tidigare i dag från internationelalla medier - i Vladivostok, gripits ett stort antal demonstranter, det uppges uppåt 100, flertalet i S:t Petersburg.
Många finner anledning att vara upprörda över detta.
Varför det?
Jag ser det som en klok åtgärd av administrationen Putin. Med sina goda försänkningar i säkerhetstjänsten, den säkerhetstjänst som genom Putins hantlangare som president, herr Mededev, häromdagen fick nya befogenheter att gripa folk som inte gillar landets styrande politiker, fruktar makthavarna i Moskva och S:t Petersburg - en stad som är orimligt vacker, jag var där för ett tag sedan - fullt berättigat frihet för folket.
Rätten att demonstrera och uttrycka sina åsikter är - där har Putin helt rätt - ett stort hot, det begriper varje kännare av Ryssland.
Om Putin-administrationen inte skulle ingripa på detta sätt mot några 10-tals demonstranter, utan som man gör nu - brutalt och skoningslöst - vet man hur "farligt" det kan bli. Frihet lockar, krav på mänskliga rättigheter och demokrati kan sprida sig som en gräsbrand.
Skulle jag tillägga något är det detta:
Sovjet måste ut ur Ryssland!
Många finner anledning att vara upprörda över detta.
Varför det?
Jag ser det som en klok åtgärd av administrationen Putin. Med sina goda försänkningar i säkerhetstjänsten, den säkerhetstjänst som genom Putins hantlangare som president, herr Mededev, häromdagen fick nya befogenheter att gripa folk som inte gillar landets styrande politiker, fruktar makthavarna i Moskva och S:t Petersburg - en stad som är orimligt vacker, jag var där för ett tag sedan - fullt berättigat frihet för folket.
Rätten att demonstrera och uttrycka sina åsikter är - där har Putin helt rätt - ett stort hot, det begriper varje kännare av Ryssland.
Om Putin-administrationen inte skulle ingripa på detta sätt mot några 10-tals demonstranter, utan som man gör nu - brutalt och skoningslöst - vet man hur "farligt" det kan bli. Frihet lockar, krav på mänskliga rättigheter och demokrati kan sprida sig som en gräsbrand.
Skulle jag tillägga något är det detta:
Sovjet måste ut ur Ryssland!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
