1 aug: Vattenfall

Bör Vattenfall säljas ut?
Om detta har centerledaren Maud Olofsson skrivit i Dagens Nyheter denna dag. Hon för ett långt resonemang som mynnar ut i att man bör sälja delar av företaget för att skaffa aktiekapital om 10 miljarder till ett nytt företag, benämt Framtidsenergi AB, som tillsammans med andra aktörer på energimarknaden skall stimulera tillkomsten av ny förnybar energi.
Uppriktigt sagt: Jag misstror denna uppläggning. Det enda den skulle stimulera är mindre marknadsstyrd och mer subventionskrävande energiinvesteringar, starkt politikerstyrt.
Folkpartiets linje är mycket klokare - även om också den kan nyanseras, framför allt vad som kan bli föremål för försäljning.
Folkpartiet vill att staten skall ha kvar ägarmajoriteten i Vattenfall AB men börsintroducera företaget. Skulle man vara polemisk kan man säga att detta är den socialdemokratiska företagsvägen - innan socialdemokraterna hamnade i opposition och dels fick råd med allt, dels började säga nej till allt, och dessutom började förslå saker som man vet är ekonomiskt okloka och aldrig tidigare kommit på idén att göra.
(Jag kan f.ö. tänka mig ytterligare en linje - nämligen att dela ut 1-10 procent av Vattenfall AB exkl. naturtillgångar till varenda svensk som därmed, om man gör en försiktig beräkning av att Vattenfall är värt minst 300 miljarder kr utifrån att ungefär 3 procent av Vattenfall redan är börsnoterat i Frankfut genom Vattenfall Europe AG.)
Men det viktiga är förstås att Vattenfall AB sköts affärsmässigt. Det betyder att olika delar av företaget kan säljas, t.ex. kolkraft - eller vill socialdemokraterna alltid ha kvar denna del? Varför skall för övrigt Vattenfall AB - dvs staten - äga känrkraftsreaktorer, som samma stat via Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsmyndigheten är satta att kontrollera?
Men Stora oh Lilla Luleäven, och alla andra naturtillgångar, de får icke säljas.