22 dec: Statsministern i Lördagsintervjun

Så var det då åter dags för Tomas Ramberg att intervjua statsministern (senast var det 9 juni 2012). Frågeformen - Lördagsintervjun - är bra för fördjupning och  resonemang och statsministern klarar sig som vanligt bra - dock får han inga frågor om t.ex. invandring, miljö, skolan eller regionalpolitik och fler ämnen till där han själv i grunden aldrig rör sig.
  Det blir i stället mycket om ekonomin, ungefär som om han vore en förste finansminister.
  Bra avvägningar och förtydliganden, om företagens villkor dock nästan ingenting.
  Hur företagsinriktade är egentligen moderaterna, de nya moderaterna?
  Där har jag en annan prioritering, märker jag : Sänkt skatt på arbete, inklusive arbetsgivareavgifter, är och förblir den viktigaste reformen för att man skall kunna gynna de välståndsbildande krafterna, fritt citerat efter Bertil Ohlin, fp-ledare 1944-67, statsråd 1944-45, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
  Detta  gäller mer nu är någonsin förr: Utan framgångsrik företagsamhet stannar Sverige och välfärden försvinner.
  Men i stället talas det mycket om mer resurser till arbetsförmedlingen, detta trots att denna inte ens använder alla pengar som anslås.
  Vi behöver sänka skatten på arbete!
  På en punkt kommer Reinfeldt med ett tydliggörande, i regeringsfrågan, och då tänker jag inte på att han vill fortsätta vara statsministern 2014-18.
  Det gäller i stället regeringsfrågan, hur Sverige skall regeras, ledas, styras.
  Här säger han exakt samma sak som jag gjorde i en TV-intervju med Love Benigh härförleden och som jag fick mycket kritik från moderater förr.
  Nu säger Reinfeldt exakt samma sak - han kanske har sett TV-programmet? - nämligen att huvudlinjen är en ny Alliansregering med majoritets- eller minoritetsstöd men om det inte går man man tänka vidare, Reinfeldt uttrycker det som så att man måste diskutera med andra partier.
  Jag tolkar det som så att två partier då är uteslutna, båda av ideologiska skäl, arbetslöshetspartiet vänsterpartiet och martyrpartiet sverigdemokraterna.
  Det senare kommer att fortsätta odlar myten om hur misshandlade man blir både fysiskt och samarbetsmässigt till man faller ur riksdagen.
  Men det som i övrigt är som så att väljarnas val avgör hur landet skall regeras och att det då är tjänstefel att utesluta något parti från samarbete och inflytande.
  Ty, som jag sade i TV-intervjun, Sverige och politiken måste vara viktigare för svenskarna och partierna än vem som sitter på ministerstolarna.
  För det finns ingenting som är så skadligt för ett land och dess invånare än fel politik: Det skulle i så fall vara enighet om fel politik.