Erik Puke var
ett af Engelbrekts kraftigaste stöd under uppresningen och visade sig äfven
sedermera såsom en av konungamaktens kraftfullaste vedersakare.
För att genom väntjenster binda honom vid sin
person, utnämnde honom Carl VIII Knutsson till höfding i Helsingland. Men detta
afväpnade likväl ej Puke, som fortfor att uppvigla allmogen.
Slutligen, och då Carl märkte att hans envise
motståndare ej längre stödde sig på något större allmogeparti, ansåg han sig ej
längre behöfva iakttaga skonsamhet emot honom, utan då Puke oförsigtigt
infunnit sig till ett samtal på Westerås slott, lät han der gripa honom och
skicka honom till Stockholm, hvarest han på rådets befallning afrättades.
Detta skedde år 1437.
Källa: Stockholms Blodbestänka jord. Tryckt
hos P.G. Berg 1874
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar