1 aug 2013: Lennart Fremling (1946-2013)

Förre riksdagsmannen Lennart Fremling, född 1946 och fp-riksdagsman 1991-1998 och 2002-206 för Dalarnas län, har efter lång sjukdom avlidit (17 juli). 
  Han sörjs närmast av hustru Margaretha och barnen Karin och Johan.
  Lennart Fremling var civilingenjören från Kungl. Tekniska högskolan som blev en av folkpartiets främsta miljöpolitiker och miljötalesmän. Naturen, allra mest de svenska fjällen, var Lennarts intresseområde framför andra - och det kommer säkert inte som någon överraskning att det var i fjällen som Lennart träffade sin Margareta från Skåne: Han var färdledare, hon var deltagare - och så fann de varandra.
  Lennart var född i Stockholm men kom att bo över trettio år i Borlänge och kom, efter att Statens väg- och trafikinstitut 1968-72, Luftfartsverket 1972-73 och Statens Provningsanstalt 1974-75 dragit nytta av hans kunskaper, till Trafiksäkerhetsverket 1975, sedan 1993 vid Vägverket i samma stad. Först efter det att han lämnade riksdagen för andra gången, flyttade familjen åter till Stockholm, nu centralt till Sveavägen men med utsikt över oasen Observatorielunden.
  Lennart började sin politiska karriär som ledamot under tre mandatperioder i Borlänge kommunfullmäktige, invald 1982 vid det inte annars inte framgångsrika valet. Redan före invalet i riksdagen blev han ordförande i sitt länsförbund, 1990-94.
  Som riksdagsledamot kom Lennart att intressera sig utöver miljöfrågor främst för olika trafikfrågor, inte minst säkerhetsfrågor, allt från bilbälten till fordonskontroller och finansiering av vägar.
  Hans många initiativ i riksdagen vittnar om intresseinriktningen och tar loven av talet om att folkpartiet saknar engagemang för miljöfrågor. Han motionerade om strandskydd, älvskydd, ökat skydd för Kebnekaise, kretslopp för batterier, skydd för fäboddrift och samernas rättigheter, bilpooler, trafikens samhällsekonomi, skydd för Sölvbacka strömmar, ett ekologiskt hållbart samhälle, en stiftelse för natur och kultur, koldioxidskatt inom EU, miljöavgifter och miljöskatter, att få ha cykel med på tåg och förbud mot tomgångskörning.
  Det sägs att nästan alla riksdagsmotioner avslås. Sant. Men Lennarts förslag om t.ex. svensk valpolitik (alltså djuret, inte de svenska valen), slopandet av hundskatten, Arlanda som järnvägsknutpunkt och finansiering av Stockholms infrastruktur, har blivit eller blir verklighet långt efter att riksdagsmotionerna avslagits - det tar 10-15 år men sedan blir de avslagna motionerna regeringsförslag och slutligen Sveriges hållning.
   Lennart var stark i argumentationen men lågmäld som talare. Han präglades av övertygelse om vårt ansvar för miljön, ett ansvar som för våra efterkommande skull överflyglade allt annat. I riksdagsgruppen - under tre mandatperioder - var inte minst den sista fram till 2006, under en tid då Lennart drabbades av ohälsa som till slut efter nio års tåligt och uthålligt bärande av både fysisk och mental smärta, en alltför ringa observerad skördetid för det långsiktiga liberala arbetet för vård jords överlevnad, på miljöns område som Lennart under decennier lagt ned sin tid och själ i.
   För några oss i fp-utskottsgruppen för jordbruk- och miljöpolitik 2002-2006 var det en stor trygghet och inspiration att ha Lennarts erfarenhet och kunskap men framför allt entusiasm att luta oss mot.
Anita Brodén, Gräfsnäs

Marie Wahlgren, Arlöv
Sverker Thorén, Västervik
Gunnar Andrén, Stocksund

(Publicerad i NU 1 augusti 2013)