Man får inte alltid som man vill.
Jag hade erbjudit en stor lokaltidning en text om den nyligen bortgångne skaparen av Volvo Umeverken, Bertil Pettersson (1916-2010). Den var läsvärd, enligt min mening.
Den var för lång, enligt tidningen.
Sådant är livet. En del texter kan dock vara läsvärda även om de är långa, massakrer av orden gör inte innehållet bättre.
Därför publicerar jag texten här.
Direktör Bertil Pettersson, Umeå, har avlidit, 94 år gammal. Hans närmaste är makan Anna, född Larsson, samt framlidna dottern Viviannes dotter Veronica Hoffsten, Vindeln, med sonen Dennis och make Per-Ola.
Skaparen av Volvo Umeverken är död. Från ungefär 50 anställda 1946 – då företaget hette Nyströms karosserifabrik, en lokal firma utan redovisningschef eller försäljningsorganisation – kunde Bertil Pettersson vid sin avgång som chef för Volvo Umeverken överlämna Umeås i särklass största industri vad gäller antalet anställda (1.200), investeringar, försäljningsvärde och betydelse för det numera blomstrande Umeå. Betänk: Detta var långt innan Umeå universitet och Umeå universitetssjukhus ännu var påtänkta. Han som gjorde det var en skicklig tekniker och företagare, född 1916 i Söderfors.
Låt mig berätta, för jag har varit med, ity det slumpade sig så att jag var gift med Vivianne, Anna och Bertils enda barn, fram till hennes bortgång i cancer redan 1985. Sådant betyder mer än varje siffra i varje annars så strålande balansräkning, inte ens den mest framgångsrike kan påverka ett oblitt öde.
Ett bortgånget barn kan inget ersätta. Bertil sörjde sin dotter livet ut.
Umelivet började med att Bertil som 30-åring tillsammans med Anna och Vivianne flyttade upp från Sandviken där han haft en anställning på verktygsavdelningen vid järnverket, först som verktygsritare och sedan teknikutvecklare.
I Umeå fanns ett företag, Nyströms, först ett rent snickeri men sedan 1930 karosserifabrik som tillverkade lastbilshytter i trä. Med hänsyn till alla olyckor som drabbade lastbilar var företaget intresserat av att övergå till stål, och man samarbetade med Sandvikens Jernverk.
Bertil Pettersson ansvarade i Sandvikens jernverk för att konstruera en stålhytt. Snart stod den klar: med dörrar och dörrkarmar av bockade stålprofiler och hyttstommen även den av stålprofiler. Stålhytten konstruerades 1944–46 inom avdelningen för kallvalsat profilerat material. Maskiner, fixturer och verktyg som tillverkats vid Sandvikens Jernverk överlämnades sedan utan kostnad till Nyströms i Umeå att användas för tillverkningen av stålhytter.
Med maskinerna till Umeå följde 1946 familjen Pettersson och Bertil blev fabrikschef för Nyströms. Volvo Umeverken hade blivit till – fast Volvo i Göteborg ännu aldrig hade hört talas om vare sig Nyströms karosserifabrik eller Bertil Pettersson.
Genom åren byggdes ett modernt industriföretag upp, med bland annat armén och Volvo som viktiga kunder. Volvo blev än mer intresserat när Nyströms tillsammans med Arbetarskyddsstyrelsen genomförde hållfasthetsprov – slagprov - för att säkra chaufförernas arbetsmiljö. Volvos profil var redan då säkerhet. Safety first.
Bertil Pettersson kom i början på 1960-talet att vid en middag i Göteborg sitta bredvid dåvarande Volvochefen Gunnar Engellau. Han hade lärt känna honom väl genom att personligen bjuda Volvos koncernledning på laxfiske i Norge.
Bertil fick erbjudande att flytta till Göteborg som chef för en ny modern hyttfabrik som Volvo avsåg investera många miljoner i. Engellau ville ha besked en viss dag i nästa vecka.
Men Bertil ville inte lämna Umeå.
Och när han infann sig för att berätta sitt beslut i Göteborg, där hela koncernledningen var samlad för att tillkännage den nya stora investeringen - en ny hyttfabrik förlagd till Göteborg - tillkännagav Engellau efter ett tag något helt annat:
- Volvo köper Nyströms karosserifabrik och satsar hårt på att göra fabriken till Volvos huvudleverantör av världens säkraste lastbilsförarhytter.
Två villkor fanns med: Att Umeå stad skulle betala alla anslutningsavgifter för vatten och avlopp till den stora fabrik man nu tänkte bygga (där Volvo Umeverken nu ligger) och att Bertil Pettersson skulle stanna som chef.
– Vid etableringen av Volvo i Umeå fick vi också gott stöd av kommunen, mindes Bertil.
Så gick det till när Volvo Umeverken kom till.
Lastbilsmarknaden var på snabb uppgång, Volvo Umeverken växte och produktionsmetoderna för förarhytter utvecklades och moderniserades. Ny teknik, nya modeller, nya målerier, nya lokaler – Bertil ledde expansionen, resorna till Göteborg för att få investeringspengar blev många.
Och hytterna blev fler och fler liksom antalet anställda. Umeverken fungerade bra och 1976, när företaget sysselsatte 1.200 anställda, var det dags för Bertil Pettersson att lämna över stafettpinnen.
Vid en stor fest det året på Sävargården – jag och dåvarande chefen för Volvo Lastvagnar Lars Malmros var talare – avtackades Bertil Pettersson för sin gärning att under 30 år ha förvandlat Nyströms karosserifabrik till Volvo Umeverken.
Men han kunde inte släppa Volvo Umeverken helt efter sin avgång utan fortsatte som projektansvarig för det nya måleriet, samt var ordförande för Västerbottens handelskammare, i styrelsen för Industricentra – och han erhöll Norrlandsförbundets främsta utmärkelse Norrlandsbjörnen 1984.
Få människor har betytt så mycket för Umeå som Bertil Pettersson, den lille pilt som i början på 1920-talet togs upp på axeln av självaste folktribunen Fabian Månsson (s) vid en 1 maj-demonstration i Söderfors för att han var så liten, till den dag i maj 2010 då han stilla somnade in i kretsen av sina närmaste, Anna och Veronica.
Blir man 94 är många arbetskamrater borta. Jag och andra som lärde känna Bertil under hans krafts dagar – och de var många – vet att få satte så stor glädje vid just sina arbetskamrater och vänner, som älskade sitt hem på Skeppargatan i Umeå och fritidshuset i Bäcknäs, Tärnaby, som alltid såg möjligheterna, som aldrig väjde för problemen, tekniska eller ekonomiska.
Mina och många andras tankar går förstås nu först till Anna och Veronica. Men också de som inte hade tillfälle att lära känna fabrikschefen från Nyströms bör veta, att utan Bertil Pettersson hade dagens Umeå inte varit dagens Umeå.
Gunnar Andrén
riksdagsman (fp)
Stocksund
Bertil Pettersson – 19 februari 1916 – 13 maj 2010
Foto: Per-Ola Hoffsten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar