Riksdagsledamoten Anders Ygeman (s), ordförande i miljöutskottet i riksdagen, har väckt en interpellation (www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=63&dok_id=GX10333) om Sveriges agerande när Världsbanken beviljade ett stort lån till Sydafrika för att bygga kolkraftverk. Ygeman vill att den kritik som finns i Sverige skall delges Världsbanken.
Visst kan man disktuera om Sverige och andra länder skall bidra till att finansiera kolkraftverk. Problemet är bara det att alternativen saknas.
Det blir också uppenbart i debatten att syftet med interpellationen är inte alls, vilket man kan tycka vore angeläget för en miljöutskottsordförande, att värna miljön i Sydafrika eller Dalarna, utan att komma åt den svenska regeringen. Stuprörsseendet är enormt utvecklat hos Ygeman.
Johannesburg har han uppenbart, om ens det, bara flugit över. Segregationen, kåk- och plåtförstäderna, de som behöver elektricitet och vatten, inte i morgon utan i dag, bryr han sig inte om. Misären finns inte, han talar som vore han omgiven av välfärden runt Stureplan.
Alterantiven? Hur mycket Gunilla Carlsson (m) och Carl B Hamilton (fp) efterlyser dessa, sol, vind, vatten eller rent av kärnkraft, kommer inte över Anders Ygemans läppar ett alternativ.
Det är problemet. Den svenska regeringen älskar förmodligen kolkraft lika mycket som jag eller Ygeman, bort det! Men om man inte har eller vill låna till kärnkraft, och solen inte räcker, vad gör man?
Jag tror at jag skall köpa ett sturör till Anders Ygeman så kommer hela världen att passa honom, var han än riktar blicken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar