22 maj: Ingrid Segerstedt Wiberg (1911-2010)

Förra riksdagsledamoten Ingrid Segerstedt Wiberg, dotter till förra chefen för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Torgny Segerstedt (död 1945) med maka, har avlidit. Hon avled på ett sjukhem i Göteborg den 21 maj, nära 99 år gammal.
Ingrid Segerstedt Wiberg, riksdagsledamot (fp) 1958-70, var politisk redaktör i Göteborgs-Posten (lib). Hon var en stridbar person, fredsvän, motståndare till kärnvapen och mycket annat.

Vid sekelskiftet då jag som redaktör i NU genomförde en läsaromröstning om Århundrades svenska liberal, kom hon tvåa, efter bara Selma Lagerlöf. (På manliga sidan vann Karl Staaff och Bertil Ohlin).
Jag hade god kontakt med Ingrid till för bara några år sedan, kontakter som utmärktes av att hon ständigt var upprörd över något.
Jag tror att det förlänger livet, att vilja så mycket som hon.
Ingrid Segerstedt föddes i Lund 18 juni 1911. Hennes pappa professor men blev, sedan han ratats som professor i Uppsala, känd som publicist, mest för sitt gisslande av nazismen.
Familjen flyttade från Lund till Stockholm när Ingrid var ett par år, därefter till Göteborg, pappan blev 1917 huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. En bror till Ingrid kom, något ironiskt, att bli rektor för Uppsala universitet på 1980-talet.

Redan på 1930-talet, när Hitler var i färd med att förbereda krig, var Ingrid Segerstedt med och bildade en barnkommitté för judiska barn som kom till Sverige, ett barnhem inrättades på Viktoriagatan i Göteborg. Hon hade uppdrag för olika flyktingorganisationer.
Åren efter kriget arbetade hon som flyktingkurator. Hon skrev gärna och blev redaktionssekreterare för tidskriften Världshorisont 1949, sedermera ansvarig utgivare.
Ingrid Segerstedt Wiberg, som skrivit många böcker om sin far - man kan tala om både ansvar för minnet av hans gärning och ett faderskomplex - arbetade för GT 1949-55, gick sedan till Göteborgs-Posten (lib) under Harry Hjörnes tid och var andreredaktör för tidningen 1969-76.
En av Ingrid Segerstedt Wibergs livstrådar var engagemanget för FN. Hon var ordförande i Svenska FN-förbundet, ledamot i svenska kommittén vid FN:s miljökonferens, FN-delegat och ledamot av svenska Unicef-kommittén.
En förlängning av FN-arbetet var ordförandeskapet i Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet och arbetet med de nordiska frågorna.
Hon väckte direkt uppmärksamhet genom sin vägran att ta emot tillägg i samband med lönehöjningar. Hon ansåg att riksdagsmän bör föregå med gott exempel i kampen mot inflationen och inte ha löner som är ouppnåeliga för den stora allmänheten. Att kombinera yrkesliv med familj var en självklarhet. Ingrid Segerstedt gifte sig 1934 med Anders Wiberg, dld 1982. Paret fick en son och tog under kriget emot en liten flicka som sin egen dotter.