Med jämna mellanrum krävs att Sverige skall dra sig ur Afghnistan villkorslöst, alltså avbryta vår förpliktelse att ställa resurser till förfogande när FN:s säkerhetsråd kallar. Det är sedan länge vänsterpartiets principlösa åsikt, nu tycks också miljöpartiet luta dithän. Att socialdemokrater som Pierre Schori och Thage G Peterson är av samma åsikt är föga förvånanade men beklagligt. Verklig solidartiet har aldrig utmärkt någon av dessa herrar, däremot strävan efter makt.
Varför svensk trupp i Afghanistan på FN-säkerhetsrådsmandat (absolut krav)?
Jo, därför att annars riskerar det embryo till rättssystem som finns i landet att försvinna samtidigt som förtrycket mot främst kvinnor skulle återgå till den medeltid talibanerna representerar. Jag tycker det vore skamligt.
Nu ser det ut som om vi i stället trappar upp vårt civila program, dels genom att Torbjörn Pettersson - tidigare partisekreterare (fp) och chef för Svenska Afghanistankommittén - utsetts till svensk ambassadör i Kabul, dels genom att ambassadör Krister Bringéus, som jag känner från hans tid i Osse-sammanhang som svensk ambassadör Wien, blir chef för en civil enhet i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan.
Om jag fick komma med några tips, så skulle det vara att sända ett antal fotbollslag dit för att, för flickor och pojkar, introducera en viktig, världsvid sysselsättning. Det är tävlan i utbildning, kamratskap, disciplin och vänskap som fotboll representerar.
Jag vet att Carl Bildt inte är världens främste expert på just fotboll, men andra i fotbollsvärlden kan hjälpa till, t.ex. Svenska fotbollförbundet och andra som kan lära ut allt det som lagspel representerar.
lördag 22 maj 2010
22 maj: Sverige i Afghanistan
Etiketter:
Afghanistan,
ambassadör,
Bringéus,
Carl Bildt,
fotboll,
Osse,
Svenska Afghanistankommittén,
Torbjörn Pettersson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar