14 juli 2014: Fest i Frankrike

I dag är det fest i Frankrike.
  Nationaldagen. Grattis!
  Att det är just den 14 juli som är fransk nationaldag beror på att den dagen 1789 stormades Bastiljen i Paris. Året efter förekom festligheter på grund av att det året tidigare hade lyckats att bekämpa den kungliga bastion som Bastiljen utgjorde.
  Och 90 år senare, 1880, beslöt Frankrikes nationalförsamling, att 14 juli skulle vara landets nationaldag.
  Men vad var då Bastiljen?
  Jo, Bastiljen var en del - en viktig fästning - av det försvarsverk som uppförts redan på 1300-talet och sedan byggts ut flera gånger. Med stormningen av Bastiljen, fästningen, gick startskottet till vad som efteråt kallats franska revolutionen. Bastiljen sågs som en del av kungamakten i Frankrike.
  La Bastille Saint-Antoine var ursprungligen avsedd att försvara Saint-Antoineporten in i Paris och började anläggas omkring 1370 och stod färdig 1382.
  Fästningen mätte 66 x 34 meter och vid de fyra tornen var den - med den tidens mått - mycket hög, 24 meter.
  Runt Bastiljen fanns en åtta meter djup vallgrav. I senare skeden tillkom ytterligare fyra torn, fästningen hade alltså sammantaget åtta:
   de Coin (Hörntornet)
   de la Chapelle (Kapelltornet)
   du Trésor (Skattkammartornet)
   de la Comté (Grevetornet)
   de la Bertaudière
   de la Basinière
   du Puits (Källornas torn)
   de la Liberté (Frihetstornet).
   Men vad hände den 14 juli 1789?
   Jo, den 20 juni 1789 hade Frankrike genom beslut i Nationalförsamlingen fått en ny grundlag. Sedan började det snart gå rykten om att kungahuset avsåg att motsätta sig den nya grundlagen.
  Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen och händelsen markerade starten på franska revolutionen,
  Bastiljen hade ett särskilt intresse hos revolutionärerna - som var mot kungen- just på grund av dess symbolvärde som orättvisans och det juridiska godtyckets fängelse.
  Upptakten till stormningen var dock en helt annan.
  Befolkningen i Paris var sedan flera dagar tillbaka orolig över att de utländska trupper som posterats runt staden skulle komma att användas för att bekämpa revolutionen. En borgerskapets miilis  - 40-50.000 man   - hade skapats i försvarssyften.
  Men den var illa rustad. Vapen saknades.
  Efter flera försök lyckades man komma över många gevär och ett dussin kanoner. De hämtades från Les Invalides, Ludvig XIV:s ursprungliga (1670) sjukhus för krigsskadade som blivit ett museum i centrala Paris och där det fanns mycket vapen. Milisen hade dock ännu inte ammunition (kulor och krut).
  Men det fanns i Bastiljen.
  En delegation begav sig till fästningens guvernör, Bernad-René de Launay. Denne sade dock nej. Frågan diskuterades först över en lunchmåltid på Bastiljen, men delegationen sändes åter med oförrättat uppdrag. Det uppges att de Launay hade haft för avsikt att låta spränga fästningen för att hindra den att falla i upprorsmännens händer. Men det syftet motsatte sig hans egna officerare.
  Först efter att ytterligare en delegation hade besökt Bastiljen och milismedlemmar samlats framför fästningen beordrade guvernören sina 32 schweiziska soldater och 82 krigsskadade veteraner att öppna eld.
  Ytterligare två delegationer mötte guvernören innan slutligen en före detta sergeant från schweizergardet placerade de tidigare på dagen överkomna kanonerna framför fästningen och siktade mot dess port och upphöjda vindbrygga. Porten gav vika och vid 17-tiden  stormades slutligen Bastiljen.
  de Launay och övriga officerare dödades efter kapitulationen, tillsammans med delar av besättningen.