24 juli 2013: Marita Ulvskog (s) åter EU-kandidat

Deet är viktigt att Sverige har inflytelserika ledamöter i EU-parlamentet - sedan kan man ha delade meningar om parlamentet är ett parlament eller inte, dess makt är ju begränsad och framför allt kan den inte utkräva ansvar av någon regering eller ens EU-kommissionen, däremot avsätta den senare - vilket ju skedde när Inga-Britt Ahlenius fick tillfälle att granska kommissionen.
  Nu har Marita Ulvskog, tidigare partisekretere och kulturminister - och en gång ännu tidgare statsminister Ingvar Carlsson pressekreterare (Marita Ulvskog har varit både reporter på SvD och chefredaktör för Dala-Demokraten), bestämt sig för att kandidera igen till EU-parlamentet. Det lär betyda att hon kommer att kvarstå som socialdemokraternas främsta EU-företrädare.
  Bra eller dåligt?
  Också det kan man ha delade meningar om, men jag anser att det hade varit bättre om fler partier - som folkpartiet - hade haft fler ledande företrädare som vågat stå upp för det samarbetsprojekt mellan länder som EU utgör.
  För visst är EU:s historia krisernas historia, det livnär sig vänsterpartiet och sverigedemokraterna i oskön förening på och det profiterar flera andra partier på (ja, kd, centern och socialdemokraterna för att inte tala om miljöpartiet har ju varit EU-motståndare allihop, fast de svängt) men att ha en i grunden positiv inställning till samverkan mellan länder, det är EU:s kärna.
  Och då kan man fråga sig om det är bra att företrädas av medlemmar i EU som gjort allt för att Sverige inte skall vara med (vilket är något helt annat än att begränsa de ostridiga maktambitioner som kommissionen och parlamentet har) eller om, åter folkpartiet, företrädare som bejakar samverkan och som därför med mycket större tyngd kan driva förändringsfrågor inom EU i alla EU:s numera 28 medlemsstater och som dessutom som EU-förespråkare kan säga nej när EU - det händer - lägger sig i saker som bättre hanteras på nationell nivå.
  Nu lämnar Göran Färm (s) EU-parlamentet, den främste förespråkaren för svenskt inflytande inom EU på den socialistiska sidan - vänsterpartiet vill ju gå ur och miljöpartiets företrädare hoppar av gång efter annan för att pröva lyckan (likt en del vänsterpartister i Sverige vilket ju är logiskt: tror man inte på EU bör man inte vara i Bryssel och Strasbourg och föra svensk talan) - och kvar blir euromotståndaren och EU-kritikern Marita Ulvskog.
  Skall Sverige bara företrädas av nationella isolationister i EU-parlamentet? Inte bra. EU behöver ett engagerat Sverige - och det är bara svenskar som bevakar Sveriges intresse i Bryssel, inte engelsmän, inte tyskar, inte fransmän, nej, inte ens portugiser, malteser, kroater eller greker, kan danskar, finländare, ester, letter och litauer, men mest måste vi lita till våra egna företrädare, de må sedan vara födda i Norge, Kalix eller Bosnien.