Vad som är rätt och fel i journalistiken är alltid en fråga om tycke och smak - utom det förhållandet att det finns så otroligt många journalistutmärkelser och företag som vill sola sig i medieglansen och delar ut "priser" till "bästa journalist"´.
Uppriktigt sagt: Denna form av egetberöm och inställsamhet är förkastlig - det borde åtmínstone finnas utomstående - ungefär som nämndemän vid domstol som prövar skuldfrågan/om belöningen är rimlig - som ger alla dessa journalistutmärkelser viss auktoritet.
Jag säger som min framlidne vän fast han själv satt i PK:s Hiertanämnd: Om en del stipendier och utmärkelser borde man i stället säga: Usch!
- - -
Men än värre är all den spekulationsjournalistik som väller fram främst inom ekonomijournalistiken. Det är anonyma börskällor - "uppger en källa för nyhetsbyrån XX" - och det är en blandning av tyckande och fakta där tyckandet tar över allt mer av nyheter och, som det brukar sägas, hard facts.
"Många säger" är ett berömt uttryck.
Då är motfrågan från varje ansvarig utgivare: Hur många? Och vem?
- - -
I dag läser jag t.ex. i SvD Näringsliv flera spekuationsartiklar där "experterna" är bankekonomer och, som om
det inte räckte, refereras direkt till en kommenterade egen SvD-journalist på nyhetsplats.
Detta är vad jag kallar bodströmsyndromet, alltså i förre justitieministerns fall att han deltar själv i lagstiftningsfrågor som rör processrätt, alltså en direkt insiderhandling. I ekonomispekulationsjournalistiken spekulerar bankekonomer, som säkert kan mycket om egna räntor men föga om internationell ekonomi, om räntan går hit eller dit.
- - -
Och sedan läser jag en artikel av SvD-reportern som talar om Sveriges unikt starka ekonomi som vore denna fritt svävande från den ekonomiska politik som allianspartierna utformat och Anders Borg symboliserar, f.ö. samma politik som nu får jätteberöm men som tidigare har dömts ut av samma bankers ekonomer inklusive företrädare för Svenskt Näringsliv (som borde veta bättre).
Om politiska journalister i sina kommentarer tagit sig samma friheter som ekonomispekulationsjournalisterna hade deras trovärdigt svävat mellan obefintlig och ingen alls.
Ändå kan man vara säker på en sak:
Många av dessa ekonomijournalister kommer förr eller senare att få beröm och priser för sin journalistik.
Då kommer alla spekulationer som gick fel vara glömda.
Jag glömmer dock inte den gången ABB-aktien störtdök med ett antal procent.
Den rosa affärstidningens faktasökande journalister ville inte oroa aktieägarna med så dåliga nyheter utan utropade på hela förstasidan:
- Snart går det upp igen!
- - -
Den fick rätt. För precis som solen går upp var morgon går utvecklingen på sikt alltid framåt.
Var är förresten alla de ekonomijournalister som för 10 år sedan rekommenderade köp av Telia-aktien för 85 kr/st?
Ett råd i samma klass som när statsvetarprofessorn Sören Holmberg 2007 förklarade att ministären Reinfeldt "är rökt".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar