14 juli: Rapport från EU-nämnden

I måndags var det EU-nämnd.
Tid: 17.00.
Plats: Riksdagens EU-sessionssal.
Jag är ju 42:e suppleant i nämnden och deltog följaktligen som en av folkpartiets två ledamöter - den andre var Christer Winbäck, Skövde, fp-gruppledare i EU-nämnden - i dess möte som formellt avhölls i EU-nämndens sammanträdeslokal i riksdagen men reellt på telefon.
I riksdagen fanns ordföranden Anna Kinberg Batra (m), vice ordföranden Susanne Eberstein (s), ledamoten Lars Lilja (s) och jag närvarande. I Bryssel satt - som övriga per telefon - finansminister Anders Borg (m) med sina medarbetare, i Skövde hade vi sagde Christer Winbäck (fp), i Linköping Staffan Danielsson (c), i Nyköping Peder Wachtmeister (m), i Stockholm Sofia Arkelsten (m), i Jönköping Per-Anders Johansson (m), någonstans i Skåne ytterligare en moderatledamot, Margareta Cederfeldt (idiomet är omisskännligt), miljöpartiet företräddes av Mehmet Kaplan, vänsterpartiet av Jacob Johnson, Uppsala, socialdemokraterna av Monica Green, Skövde, Carina Adolfsson Elgestam, Uppvidinge/Lenhovda, Åsa Lindestam, Söderhamn, Christina Axelsson i Huddinge och, om jag minns rätt, ytterligare en ledamot - jag får kolla med protokollet.
(Nu minns jag - Börje Vestlund i Stockholm, alltid väl påläst och med många års erfarenhet från EU-nämnden, jag skall medge att jag alltid lyssnar lite extra noggrant när han eller Christina Axelsson frågar, det är nästan alltid relevanta frågor: Även denna dag svarar Anders Borg på Börje Vestlunds fråga:
- Jag tackar för den frågan som är viktig.)
Men åter till öppenheten:
Det speciella med EU-nämndens möten är nämligen att de i praktiken är öppna genom att alla samtalsuppteckningar publiceras. Formellt är det ett slutet möte, i praktiken kan vem som helst i efterhand läsa vad som förevarit.
Jag vill här gärna ge ett erkännande till - utöver kansliet med Margareta Hjorth i spetsen - presidiet, Anna Kinberg Batra och Susanne Eberstein, som leder nämnden på ett sätt som gör att man kommer framåt i den komplicerade föredragningslistan samtidigt som mängder av detaljer kommer med.
Vid det ovannämnda sammanträdet var det först Anders Borg som rapporterade om senaste Eco-finmötet, därpå inför EU-ministrarnas möte dagen därpå. EU-nämnden hade denna gång inte sänt ut 600 sidor för läsning som ibland sker utan bara någonting i storleksordningen 3-400 - inklusive en mycket omfattande rapport från EU-kommissionen där alla EU-ländernas ekonomiska situation gicks igenom.
Jag har den självfallet på nattduksbordet - hm, är det försvunnet?
(Vi kommer att få ett sammandrag av den svenska delen inför nästa möte, den 23 juli - sommaren är kort åtminstone för vissa riksdagsledamöter; nästa fredag skall EU-nämnden främst återigen behandla utrikesfrågor och minister som skall föredra regeringens position och politik är Carl Bildt.)
På dagordningen stod dels övervakningsfrågor på den euopeiska finansmarknaden; Sverige godkänner det förslag som förhandlats fram under det belgiska ordförandeskapet, men tycker väl tillsammans med några andra länder att det är utvattnat, likaså att ordförandefrågan inte fått den lösning som Sverige med vår oberoendekultur önskat. Men skall man vara med, måste man ofta kompromissa - regeringen fick stöd för sin förhandlingsuppläggning, vänsterpartiet anmälde som vanligt avvikande mening, det partiet svävar utanför verkligheten utan att en enda gång kunna presentera sina egna förslag, ständigt anmäls "avvikande mening" som är lika utförlig som ett blankt A4-papper. Vänsterpartiet är ett plakatparti!
Sedan fortsatte vi diskutera den ekonomiska samordningen i Europa, varvid Anders Borg klargjorde att Sverige accepterar det kompromissförslag som innebär att man till EU-kommissionen - om Europeiska rådet också godkänner det - skall sända in sina statsbudgetar till EU-kommissionen mellan det parlamentet fått ta del av förslagen och parlamentets beslut.
Innebörden av detta - min mening - är att EU-kommissionen slipper läsa i tidningarna vad som händer, kan inhibera en dagstidningsprenumeration, alltså ett förslag - som rönt mycket uppmärksamhet - som är till intet förpliktande med svenska mått mätt.
Regeringen fick stöd för sin uppläggning men de rödgröna anmälde avvikande mening genom att hänvisa till en reservation i finansutskottet i våras, det gör man alltid. Vad som står i reservationen? Ingen vet längre.
Så har vi Estlands blivande medlemskap i euro-zonen. Det är en fråga som ju formellt inte avgörs av finansministrarna, men i praktiken har de naturligtvis veto. Vi stödjer av främst integritetsskäl Estlands ambition att bli 17:e eurolandet i Europa med motiveringen att Estlands parlament avgör denna fråga, medlem eller ej, själv. Här kan noteras att vänsterpartiet inte anmäler avvikande mening: Det är bra att Sverige inte är med i eurozonen anser vänsterpartiet (och miljöpartiet) men Estland får avgöra sin valutatillhörighet själv.
Därmed slut på detta referat från EU-nämnden.
Det är - som Göran Persson uttryckte saken tidigare i våras - en nämnd vars betydelse är starkt underskattad som samråds- och informationskanal, ett ständigt pågående Europaseminarium som Persson sade.
Jag instämmer - och stanna gärna som 42:e suppleant nästa mandatperiod -om väljarna tycker så den 19 september.