Jag får erkänna att den nytta jag gjort denna torsdag inte är av allra högsta värde, om jag ser det från landsets horisont.
Man skall ju skriva bloggar personligt utan att bli för personlig. Men hur hanterar man det förhållandet att man först åt frukost och läste tidningarna (om Littorin på var och varannan sida), sedan insåg att man i dag skulle köpa vad jag länge drömt om, en elektrisk mortorsåg (för att få bukt med alla träd som väser som svampar i jorden i trädgården, huset syns ju snart inte) oc h därpå satsade på grönsaker och jordgubbar hos den mest lokale gränsakshandlare jag känner?
Därpå skrev jag diverse saker men beslutade redan vid 14-tiden att jag inte skulle åka till riksdagen denna torsdag utan satsa på att dra upp ogräs mellan stenplattorna. Personligt men inte för personligt, hoppas jag.
Sedan skrev jag igen - bland annat på denna blogg - och läste ytterligare i tidningarna. Därpå inträffade det att jag beslutade: Dags att paddla.
Sagt och gjort: Solen brände, jag satte på mig mina nya plastskor från Jarméus (som tål vatten, myckeet bra för kanotister kan jag berätta) och gav mig ut för att paddla. Jag paddlade långt, säkert två tiommar och kom ända bort till Hjorthagen och kanalen in där vid Ropsten, en bra bit från Stocksund. Det blåste ganska häftigt, jag har resepkt för stora vågor som lätt kan välta en liten kanotist som jag själv.
När jag kom hem hade jag ont i ryggen, åt räkor, tittade på 21-nyheterna och debatten mellan Cristina Husmark Pehrsson (m) och Veronica Palm (s), vidare på Anna Kåver som jag känner en smula från körsammanhang, sedan 22-nyeeterna med mer om Littorin (och detta kan komma att bli en Aftonbladet-affär förstår jag) - och sedan somnade jag.
Så gick den dagen i mitt liv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar