En rad prognoser har senaste månaderna pekat mot att Sverige, inte minst via goda exportframgångar, ser ut att klara sig lindrigare undan den mycket svåra finansiella kris som världen fortfarande genomlider. De flesta kurvor pekar uppåt, utom arbetslösheten som går ner.
Det kan inte vara lätt att vara opposition i detta läge. Ett mindre bra sätt praktiserades av Mona Sahlin och Ingvar Carlsson i en Brännpunktsartikel den 19 juli där regeringens politik genomgående utmålades som misslyckad. Det blev en svartmålning av Sveriges situation, en beskrivning som - tror jag - få svenskar känner igen.
Men IMF, International Monetary Fund, presenterade i tisdags (20 juli) en mer dyster prognos än de tidigare för Sverige, IMF-rapporten pekade främst på osäkerheten världen runt.
Jag tror att IMF har fel, inte för att jag vill tro det utan därför att alla de indikationer som finns på en snabbare ökning av den ekonomiska tillväxten än vi tidigare trott på pekar just mot det.
Likväl var det som så att när sista utskottsbetänkandet från finansutskottet skulle skrivas i våras och beslutas av riksdagen, var vi - och jag medverkade där personligen i hög grad - mer försiktig i förutsägelserna om ekonomisk uppgång under andra halvan av 2010 än vad regeringen den 15 april ansåg att man behövde vara.
Men vi tog - utan att känna till IMF:s bedömningsgrunder - fasta en smulare starkare än regeringen på osäkerheten i omvärlden. Det hade annars varit lätt att acceptera nya stimulanser, ungefär som socialdemokraterna vill, man sprätter ut pengar hit och dit. Och den så kallades budgeteringsmarginalen för statens budget är inget problem: Den har utrymme för ytterligare kanske 45-50 miljarder i utgiftsökningar eller skattesänkningar.
Men man vet inte hur det går i omvärlden - osäkerheten är stor.
Det lärde jag åtskilligt om genom att läsa den stora genomgång av samtliga 27 EU-länders ekonomi som Europakomissionen nyligen gjort - och som visar på många svagheter, ekonomiska och politiska - men som framför allt visar på skillnaderna mellan länder som låtit sig luras och andra, Sverige allra mest, som skött sin ekonomi väl.
Men låt oss vara försiktiga. Vi har - tack vare den förra och tack vare denna regering - starka offentliga finanser. Dem skall vi behålla.
Det går jag till val på.
Inte utgiftsökningar. Inte skattesänkningar.
Utan på en hållbar och utvecklingsbar ekonomi, bra för svenskarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar