24 juli: Är Ericssons resultat dåligt?

Med intresse tar jag del av Ericssons kvartalsrapport, som kom i går, och läser kommentarerna i dag.
Jag gör några reflektioner.
Den viktigaste är förstås att Ericsson, som betyder så enormt mycket för svensk teknologi, befinner sig på en fruktansvärt hårt konkurrensutsatt marknad, en marknad som är hela världen.
Den andra är rent journalistisk: Det är numera omöjligt att i Dagens Nyheter, Dagens Industri men framför allt Svenska Dagbladet skilja på rena nyheter och det som kallas analyser men som intet annat är än tidningarnas egna proffstyckare.
Har Ericsson gått dåligt?
Aktien föll tydligen 4-5-6- kronor igår, att jämföra med en uppgång på 35 procent under första halvåret. Omsättningen minskade, men världsmarknaden minskade också med 10 procent medan Ericsson föll 8. På ett annat område har marknaden visserligen minskat med Ericssons andel ökat, till 42 procent av företagets omsättning.
Jag minns att dåvarande statsrådet Ingela Thalén (s) - en hederskvinna - totalt föll för det opportunistiska trycket vid en 1 maj-demonstration i Norrköping där hon gick till angrepp mot företagets ledning för att den lagt ned fabriken i Norrköping som tillverkade de berömda AXE-växlarna, osjäljbara utom i den politiska retoriken.
Jag hyser stort förtroende för Ericsson som verkligen visat sig vilja ta konsekvenserna av att ligga i den tekniska framkanten och samarbeta då så behövs, konkurrera ihjäl andra då så behövs. I längden är Ericsson ett starkare företag än det större men farligt tekniskt outvecklade Nokia - som om man inte hade Siemens teknologi bakom sig hade varit helt beroende av en produkt, billiga telefoner, skal utan vidare innehåll. Här kommer det kinesiska företaget Huawei som har en enorm hemmamarknad och kostnadskonkurrensfördelar som Ericsson måste matcha med teknisk framsynthet.
Jag tror man klarar det.
Men det kräver enorma forskningsinsatser, i alla tänkbara riktningar och geografiska områden.
Men Ericsson befinner sig på en marknad som kommer att växa de närmaste 10-15 åren på ett sätt som ingen kunde drömma om 1996, dit det är just 10-15 år.
Jag var en av få som hade mobiltelefon då, i dag är det miljarder och flera miljarder till vill ha, både enskilt men också ny teknik i sina apparater.
Jag anser att Ericssons möjligheter är starkt undervärderade.
Största risken är att kapitalstarka ägare köper bolaget. Varför? Jo, de ser företagets potential.