7 juli: Besök på Högklint

Jag reser söderut från Visby, förbi Kneippbyn och till prinsessans Eugenias Fridhem. Jag känner trakten väl - jag var där första gången 1958, konfirmerades där 1960 (av framlidne kyrkoherden Karl Erik Svärd, S:t Görans församling, Stockholm, andra jag minns från konfirmationslägret är ambassadör Bengt Lundborg, just nu i Lissabon, SvD:s mångårige kriminalreporter Claes von Hofsten, Handelshögskolans allt-i-allo under många år Kerstin Johansson (som hette Eriksson på den tiden hon gick i min klass i Borås Läroverk, bosatt i Rydboholm och med trenne småsystrar vackrare än vackrast, Disa, Gudrun och Ingegerd) och några till - vad hände med Eva Pettersson från just Visby?) och tjänstgjorde 1962 som ansvarig bland annat för serveringsverksamheten vid Fridhem.

Nu åker jag direkt till Högklint: Det måste tillhöra Sveriges vackraste utsikter, dessbättre utan galler och stängsel, man får själv svara för att man inte trillar ner.

Det är magnifik natur med Rövar Liljas håla som spännande mål där man kan övernatta (om det är tillåtet) eller så kan man titta ut mot Visby, mot båtarna till och från Visby, söder ut mot Karlsöarna.