Min första stulna cykel Foto: Mikael RöhrIbland måste man kosta på sig. Det har jag gjort i dag.
Bakgrunden är att jag är flitig cyklist, särskilt kring riksdagshuset. Det är också andra personer, det har jag dessvärre på ett övertydligt sätt blivit varse. Jag har nämligen blivit bestulen på inte mindre än tre cyklar vid riksdagen och på dess cykelparkering, alla väl låsta - det har inte hjälpt.
Bakgrunden är att jag är flitig cyklist, särskilt kring riksdagshuset. Det är också andra personer, det har jag dessvärre på ett övertydligt sätt blivit varse. Jag har nämligen blivit bestulen på inte mindre än tre cyklar vid riksdagen och på dess cykelparkering, alla väl låsta - det har inte hjälpt.
Så numera låser jag alltid in min cykel, en begagnad blå damcykel som jag givit namnet Gudrun, vid ingången till socialdemokraternas kansli i riksdagen - där tycks den inte locka till angrepp.
Den första som försvann var annars, en fin Skeppshult, den försvann redan 2002, i november, samma kväll som Hans Majestät gav middag för den nyvalda riksdagen. Då passade någon på. Den finns på bild här - visst var den snygg!
Den andra som försvann var en ännu finare Skeppshult som jag fått som gåva av styrelsen för NU för att jag slutat på tidningen efter tolv år, den stals en lördageftermidag i april när jag tittade på en ishockeymatch på TV. Jag har dock en del av den cykeln kvar: Framhjulet. Det var nämligen fastsatt med ett särskilt bygellås av stål, inköpt hos Clas Ohlsson AB - så tjuven skruvade av det och lämnade det kvar.
En tredje minihoj försvann också - jag fattar fortfarande inte hur och varför. Den var från 1972 ...
Men sedan har jag skaffat - just nu minns jag inte om jag köpte den eller fick den - en väl begagnad blå damcykel, uppenbart inte stöldbegärlig. Men den fungerar hyfsat, bakhjulet håller visserligen inte luften så bra, lyset fungerar bara om dagen och en av tre växlar är ur funktion, men för mig fungerar Maria perfekt.
Den första som försvann var annars, en fin Skeppshult, den försvann redan 2002, i november, samma kväll som Hans Majestät gav middag för den nyvalda riksdagen. Då passade någon på. Den finns på bild här - visst var den snygg!
Den andra som försvann var en ännu finare Skeppshult som jag fått som gåva av styrelsen för NU för att jag slutat på tidningen efter tolv år, den stals en lördageftermidag i april när jag tittade på en ishockeymatch på TV. Jag har dock en del av den cykeln kvar: Framhjulet. Det var nämligen fastsatt med ett särskilt bygellås av stål, inköpt hos Clas Ohlsson AB - så tjuven skruvade av det och lämnade det kvar.
En tredje minihoj försvann också - jag fattar fortfarande inte hur och varför. Den var från 1972 ...
Men sedan har jag skaffat - just nu minns jag inte om jag köpte den eller fick den - en väl begagnad blå damcykel, uppenbart inte stöldbegärlig. Men den fungerar hyfsat, bakhjulet håller visserligen inte luften så bra, lyset fungerar bara om dagen och en av tre växlar är ur funktion, men för mig fungerar Maria perfekt.
Likväl: Ibland tänker man ju på kvalitet så nu har jag kostat på mig, just i dag, en ny begagnad cykel, med dubbla lås, till priset av 1500 kr, från en cykelhandlare i Täby som jag känner. Han har själv, berättade han, gjort vid den, på spekuation. Cykeln är av ett märke som är svårbestämbart. Men fin.
Ja, eftersom jag har så goda erfarenheter av damcyklar som ej stöldbegärliga, är även den nya just en begagnad röd damcykel, jag har döpt den till Mona så att den lätt går att skilja från andra begagnade cyklar.
Ja, eftersom jag har så goda erfarenheter av damcyklar som ej stöldbegärliga, är även den nya just en begagnad röd damcykel, jag har döpt den till Mona så att den lätt går att skilja från andra begagnade cyklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar